NOTERAT
Amanda Wollstad: Kontanter är både en rättighet och en skyldighet
Kontanter är en rättighetsfråga. En fråga om rätten att kunna använda den egna nationens mynt och sedlar som legalt betalmedel, att kunna betala för känsliga varor och tjänster utan att spåras av kortföretag, närstående eller staten. En fråga om rätten att bestämma över sina pengar, utan mellanhänder. Men kontanter är också en skyldighet.
Ur arkivet: Kärnkraftens betydelse är stor
”Det är dags att oppositionen berättar för svenska folket hur en rödgrön regering skulle lösa Sveriges energiförsörjning. Vilka kärnkraftsreaktorer är det S, V och MP vill stänga och när? Hur ska vi hjälpa våra grannar ur sitt kolkraftsberoende utan export av miljövänlig svensk energi? Och hur ska vi slippa frysa under kommande vintrar om kärnkraften avvecklas innan vi har tillräckliga alternativ?”
Amanda Wollstad: Var går gränsen mellan opinion och journalistik?
Den anrika danska dagstidningen Børsen lägger efter hundra år ner sin ledarsida. Vill man värna den oberoende journalistiken och minska polariseringen är det förmodligen helt fel väg att gå.
Ur arkivet: Thede Palm – Estlandssvenskar i Sverige
”Den som hör om estlänningars flykt till Sverige tänker i första hand på den flyktingström, som gick över Östersjön huvudsakligen till Gotland åren 1944-45. Sverige fick då från hela Baltikum ett befolkningstillskott, som hade stora förutsättningar att anpassa sig till det svenska samhället och som på ett förnämligt sätt gjort det. Att en liknande flyktingström förekommit ungefär 130 år tidigare har däremot få vetat om.”
Amanda Wollstad: Svensk Tidskrift önskar glad men vaksam sommar
Ukraina strider för sin överlevnad, mot en fiende som inte skyr några medel. En fiende som aldrig kommer nöja sig. Det är den insikten vi måste nå, oavsett hur jobbigt det är. Det är den insikten som måste vara dimensionerande för både vårt eget försvar och Nato-samarbete och för vårt stöd till Ukraina.
Intervju: Konservatism och kapitalism
Svensk Tidskrift gör en satsning på att lyfta fram och belysa relationerna mellan konservatism och kapitalism. I grunden handlar det om att skildra de tydliga kopplingarna mellan äganderätt, marknadsekonomi och konservatism, liksom vad konservativa perspektiv på kapitalism kan betyda i dag och i framtiden för praktisk politik. Centralt i satsningen är en antologi med Tony Gunnarsson och Mattias Holmström som redaktörer.
POLITIK & EKONOMI
Örjan Hultåker: Prioritera skattesänkningar framför höjda bidrag
Alla partier i och utanför regeringen synes vara överens om att ekonomin behöver stimuleras för att öka tillväxten och minska arbetslösheten, den privata konsumtionen behöver öka. Det tycks också finnas en enighet om att familjer och individer behöver ha mer pengar i plånboken (läs på kontokortet) för att upprätthålla sin levnadsstandard efter att ha drabbats av prishöjningar och inflation. Men skall hushållens ekonomin förbättras genom höjda bidrag eller genom sänkta skatter?
Magnus Nilsson: Varför det var helt rätt att minska reduktionsplikten
Den sänkta reduktionsplikten har besparat svenskarna över 140 miljarder kronor. Det är en av regeringens mest lyckade reformer – och det borde lyftas fram mer.
Ulla Hamilton: Varför är Sveriges Lärare emot en mångfald av arbetsgivare?
De som jobba i friskolor trivs helt enkelt bättre, bland annat på grund av att ledarskapet i dessa skolor är bättre. Mot bakgrund av att en stor majoritet av de som jobbar i friskolor är anställda hos just friskolor som är aktiebolag är detta resultat mycket intressant och stämmer illa med Lärarfackets påstående om ”marknadsskolans” negativa konsekvenser.
Mats Fält: Mohamsson vid Zama
Är det detta liberala väljare längtar efter? En borgerlig regering som blir en kampregering inte mot kriminalitet och illegal invandring utan mot valfrihet och företagande i välfärden?
Edward Hamilton: Frihetliga skattelättnader är nyckeln till valvinst 2026
I dagarna stundar den årliga kräftskivan på Harpsund. Nu ska konturerna till statsbudgeten spikas av Tidöpartierna. Framtidstro, skit under naglarna och jävlar anamma är vägen framåt. Låt det avspeglas i tydliga skattelättnader för hårt arbetande familjer och företagsamma människor. Plånboksfrågor avgör nästa val.
Ingerö & Furmark: Kritiken mot vinster i välfärden är en murbräcka mot den fria företagsamheten
Privata aktörer driver utveckling. Mångfald driver konkurrens. Marknadsekonomin levererar välstånd. Det är nu hög tid för alla som värnar den fria företagsamheten att anlägga moteld. Inte bara för att vi annars kommer få mindre vård och omsorg för våra skattepengar, utan också därför att alla de falska påståendena om vinster i välfärden smittar av sig.
KULTUR
Olle Edholm: Donald Trumps messiaskomplex
I en intervju med svärdottern Lara Trump hävdar presidenten att det var Gud själv som räddade honom undan mordattentatet i Boulder i fjol. Men vad betyder detta egentligen? Menar Trump att han har gudomliga uppdrag, eller är detta bara en frispråkig allegori likt många andra?
Lars Elinderson: Från Yellowstone till Sarek – Hur idén om nationalparker tog form i Sverige
Roosevelt agerade i en tid av snabb industrialisering och exploatering. Hans naturskyddspolitik var inte bara ett estetiskt projekt – den handlade också om moral, medborgarskap och nationell identitet. För honom var vildmarken en plats där det amerikanska sinnelaget kunde bevaras, långt från storstadens dekadens. Nationalparkerna blev ett politiskt uttryck för idéer om styrka, uthållighet och manlig dygd.
Mats Lundahl: Kulturmord i Haiti
Jimmy ”Barbecue” Chérizier, Haitis mest ökände gangster, ledare för landets största banditgäng, Viv Ansamn, är en man som gör skäl för sitt öknamn. Den 5 och 6 juli brände hans gäng ner ett av världens mest klassiska hotell till grunden: Grand Hôtel Oloffsoni Port-au-Prince.
PJ Anders Linder: Vad innebär det att planera ett krig?
Resurser, metoder och moral är det centrala för kraften hos en krigsmakt. Det skriver Lars Ericson Wolke, professor em vid Försvarshögskolan, i början av Att planera ett krig och ägnar sedan 250 sidor åt allsidig belysning av dessa faktorer. Det är inte fråga om någon byråkratisk guide för skrivbordskrigare utan en läsvänlig genomgång, späckad med historiska exempel, av vad för krav och utfordringar som den väpnade konflikten innebär.
Nils Paul: Linjen som bröt järnridån
När sommaren ännu stod för dörren skrev Stockholms Hamnar att det i år är 35 år sedan färjetrafiken mellan Stockholm och Tallinn återupprättades. Historien om linjen synliggör transporternas betydelse för ekonomisk utveckling och Baltikums framgångsrika västorientering. Östersjön såväl förenar som separerar folk och länder, sjöfart underlättar handel men havet är även en naturlig barriär för den som behöver fly.
Christian Braw: 20 juli – en dödsdömds tankar
Den europeiska högsommaren innebär mer än semestrar, hetta och skyfall. Den innehåller också firandet av en av de minnesdagar, som inleder det nya Europas historia. Det är 20 juli, dagen för attentatet mot Hitler 1944. Det var mycket mer än ett tyrannmord man ville åstadkomma. Det var den förändring av Tyskland, som blev verklighet efter Förbundsrepublikens grundande 1948.
ARTIKLAR
Amanda Wollstad: Kontanter är både en rättighet och en skyldighet
Kontanter är en rättighetsfråga. En fråga om rätten att kunna använda den egna nationens mynt och sedlar som legalt betalmedel, att kunna betala för känsliga varor och tjänster utan att spåras av kortföretag, närstående eller staten. En fråga om rätten att bestämma över sina pengar, utan mellanhänder. Men kontanter är också en skyldighet.
Örjan Hultåker: Prioritera skattesänkningar framför höjda bidrag
Alla partier i och utanför regeringen synes vara överens om att ekonomin behöver stimuleras för att öka tillväxten och minska arbetslösheten, den privata konsumtionen behöver öka. Det tycks också finnas en enighet om att familjer och individer behöver ha mer pengar i plånboken (läs på kontokortet) för att upprätthålla sin levnadsstandard efter att ha drabbats av prishöjningar och inflation. Men skall hushållens ekonomin förbättras genom höjda bidrag eller genom sänkta skatter?
Magnus Nilsson: Varför det var helt rätt att minska reduktionsplikten
Den sänkta reduktionsplikten har besparat svenskarna över 140 miljarder kronor. Det är en av regeringens mest lyckade reformer – och det borde lyftas fram mer.
Ulla Hamilton: Varför är Sveriges Lärare emot en mångfald av arbetsgivare?
De som jobba i friskolor trivs helt enkelt bättre, bland annat på grund av att ledarskapet i dessa skolor är bättre. Mot bakgrund av att en stor majoritet av de som jobbar i friskolor är anställda hos just friskolor som är aktiebolag är detta resultat mycket intressant och stämmer illa med Lärarfackets påstående om ”marknadsskolans” negativa konsekvenser.
Mats Fält: Mohamsson vid Zama
Är det detta liberala väljare längtar efter? En borgerlig regering som blir en kampregering inte mot kriminalitet och illegal invandring utan mot valfrihet och företagande i välfärden?
Olle Edholm: Donald Trumps messiaskomplex
I en intervju med svärdottern Lara Trump hävdar presidenten att det var Gud själv som räddade honom undan mordattentatet i Boulder i fjol. Men vad betyder detta egentligen? Menar Trump att han har gudomliga uppdrag, eller är detta bara en frispråkig allegori likt många andra?
Lars Elinderson: Från Yellowstone till Sarek – Hur idén om nationalparker tog form i Sverige
Roosevelt agerade i en tid av snabb industrialisering och exploatering. Hans naturskyddspolitik var inte bara ett estetiskt projekt – den handlade också om moral, medborgarskap och nationell identitet. För honom var vildmarken en plats där det amerikanska sinnelaget kunde bevaras, långt från storstadens dekadens. Nationalparkerna blev ett politiskt uttryck för idéer om styrka, uthållighet och manlig dygd.
Mats Lundahl: Kulturmord i Haiti
Jimmy ”Barbecue” Chérizier, Haitis mest ökände gangster, ledare för landets största banditgäng, Viv Ansamn, är en man som gör skäl för sitt öknamn. Den 5 och 6 juli brände hans gäng ner ett av världens mest klassiska hotell till grunden: Grand Hôtel Oloffsoni Port-au-Prince.
PJ Anders Linder: Vad innebär det att planera ett krig?
Resurser, metoder och moral är det centrala för kraften hos en krigsmakt. Det skriver Lars Ericson Wolke, professor em vid Försvarshögskolan, i början av Att planera ett krig och ägnar sedan 250 sidor åt allsidig belysning av dessa faktorer. Det är inte fråga om någon byråkratisk guide för skrivbordskrigare utan en läsvänlig genomgång, späckad med historiska exempel, av vad för krav och utfordringar som den väpnade konflikten innebär.
Ur arkivet: Kärnkraftens betydelse är stor
”Det är dags att oppositionen berättar för svenska folket hur en rödgrön regering skulle lösa Sveriges energiförsörjning. Vilka kärnkraftsreaktorer är det S, V och MP vill stänga och när? Hur ska vi hjälpa våra grannar ur sitt kolkraftsberoende utan export av miljövänlig svensk energi? Och hur ska vi slippa frysa under kommande vintrar om kärnkraften avvecklas innan vi har tillräckliga alternativ?”
Amanda Wollstad: Var går gränsen mellan opinion och journalistik?
Den anrika danska dagstidningen Børsen lägger efter hundra år ner sin ledarsida. Vill man värna den oberoende journalistiken och minska polariseringen är det förmodligen helt fel väg att gå.
Edward Hamilton: Frihetliga skattelättnader är nyckeln till valvinst 2026
I dagarna stundar den årliga kräftskivan på Harpsund. Nu ska konturerna till statsbudgeten spikas av Tidöpartierna. Framtidstro, skit under naglarna och jävlar anamma är vägen framåt. Låt det avspeglas i tydliga skattelättnader för hårt arbetande familjer och företagsamma människor. Plånboksfrågor avgör nästa val.
Ingerö & Furmark: Kritiken mot vinster i välfärden är en murbräcka mot den fria företagsamheten
Privata aktörer driver utveckling. Mångfald driver konkurrens. Marknadsekonomin levererar välstånd. Det är nu hög tid för alla som värnar den fria företagsamheten att anlägga moteld. Inte bara för att vi annars kommer få mindre vård och omsorg för våra skattepengar, utan också därför att alla de falska påståendena om vinster i välfärden smittar av sig.
Johan Nyström: Svenska höghastighetståg är varken lönsamma eller moderna
Efter att regeringen slopade de svenska höghastighetstågen, vill Timbros VD PM Nilsson återigen väcka liv i projektet. Bakgrunden är denna gång sommarens problem på den svenska järnvägen. Men att slösa bort skattebetalarnas pengar på prestigeprojekt är aldrig en lösning.
