Friare ekonomier minskar marknaden för populism

Hotet från populismen mot det fria samhället var temat när The Mont Pelerin Society gästade Ratio i Stockholm i förra veckan. Anders Ydstedt var på plats och talade med deltagarna.

Då själva mötet var slutet kan jag inte skriva om allt intressant som sades av talare och i paneler, men däremot fick jag även tillfälle att tala med två av deltagarna.

Den tyska ekonomen, journalisten och författare Karen Horn menade att liberala ekonomer lägger för mycket tid på att analysera varför det finns en efterfrågan på populism. Istället borde de studera utbudet av populistiska erbjudanden. Sannolikt driver utbudet på efterfrågan och när det gäller efterfrågan så handlar den om så mycket mer än om ekonomi, exempelvis kultur och religiösa värderingar. Därmed inte sagt att försvarare av det liberala samhället ska sluta ifrågasätta populisters beskrivning av exempelvis ojämlikhet. Men frågan är alldeles för bred för att bara analyseras med ekonomiska modeller.

Analyserna av efterfrågan leder ofta till att liberaler studerar ekonomisk ojämlikhet och arbetslöshet och kommer med förslag på dessa områden – men i själva verket borde de möta och resonera med de som köper populisternas agenda. Mötet bör enligt Horn ske mer på populisternas planhalva, det gäller att snabbt hitta något gemensamt att utgå från för annars är risken stor att snabbt bli avvisad.

Överlag är det enigt Horn dags för ekonomer att tänka mer på sociala processer och gruppdynamik. Ekonomer måste också våga prata mer om värderingar. Horn refererar till Cass Sunstein men själv tycker jag hennes tankar relaterar mer till Jonathan Haidts resonemang om att vi har flera moraliska fundament än de få som ekonomer normalt tar hänsyn till i sina modeller.

Den italienske Chicagoekonomen Luigi Zingales, känd för böcker som Saving Capitalism from the Capitalists och A Capitalism for the People, var snarast förvånad över att vi inte ser ännu mer populism idag. När skattebetalarna får rädda misskötta banker där ingen ansvarig straffas och när stora företag med nästan monopol lobbar för att bevara sina marknadspositioner är det inte särskilt konstigt att eliten ifrågasätts. Det borde, enligt Zingales, vara liberaler som står i första ledet och kritiserar ”crony capitalism” av alla former. Då försvinner marknaden för populismen. Att försöka bekämpa enstaka populister som Donald Trump är dömt på förhand. Faller en populist så står bara nästa på tur, i Trumps fall kan det vara Ivanka.

Både Horn och Zingales var dock överens om att populism bland annat bygger på att se samhällsutveckling och ekonomi som ett nollsummespel. Om någon vinner så är automatiskt någon annan förlorare. Hittills har det varit ett vänsterprojekt att betona fördelning mer än tillväxt. Nu används nollsummespelet av fler och får som följd skadliga policyförslag som isolationism, protektionism och kritik mot liberala institutioner.

En viss skillnad i syn fanns dock mellan Zingales och Horn där Karen Horn varnade för konsekvenser av allmän kritik mot institutioner och för att svälja konflikten mellan vanliga människor och eliten.

Däremot var alla jag talade med överens om att aldrig har så många i världen haft så bra ekonomi och hälsa. I en fri ekonomi som får marknaden att växa finns inget nollsummespel. På vägen till friare ekonomier minskar också marknaden för farlig populism.

Anders Ydstedt är styrelseordförande för Svensk Tidskrift