Låt inte Reepalu göra med Sverige vad han gjort med Malmö

Nästa vecka presenteras utredningen om vinster i välfärden – författad av Malmös före detta starke man, Ilmar Reepalu. Men med den titeln i bagaget borde Socialdemokraterna inte låta Reepalu ta i frågan ens med tång, skriver Anders Ydstedt.

I nästa vecka väntas regeringens vinstutredare Ilmar Reepalu komma med sina förslag för att stoppa privata välfärdsföretag. Det som kommit fram hittills visar att det inte är lika lätt att hitta lösningar som stoppar privata aktörer som det var i Malmö. I Malmö används alla möjliga kommunala verktyg för att skapa hinder för privata aktörer. Som Malmöbo gläds jag dock åt att nationella media har gett välförtjänt stort utrymme åt att granska Reepalu tankar.

Med rätta oroar sig många för konsekvenserna av Reepalu-utredningens uppdrag att begränsa näringsfriheten. De delrapporter som presenterats har sågats. En del invänder att andra länder inte tillåter företag att driva exempelvis skolor. Och så är det. Som entreprenör ser jag frågan från andra hållet. Jämför vi med andra marknadsöppningar där Sverige varit tidigt ute, så har dessa skapat försprång för de nya företagen – vilket i sin tur skapat stora exportinkomster. Så varför inte öppna upp områden där betalningsviljan är långt större än för många andra produkter? Det viktiga är istället att se till att tjänsternas kvalitet till medborgarna är av högsta klass och att kostnaderna för skattebetalarna är rimliga. Då blir tjänsterna bättre och har större förutsättningar att få tillgång till fler marknader.

Det finns dock en positiv effekt av att Ilmar Reepalus tankar nu äntligen blir synade för en bredare allmänhet. Och tack och lov är riksmedia mindre undfallande till Reepalu än Malmös stora dagstidning. I 19 år var det Reepalu som styrde Malmö och samma fientliga syn på välfärdssektorn omsattes då i reell politik. Resultatet blev svaga skolresultat, stort utanförskap och en pinsamt låg skattekraft, från 97 procent av rikssnitt då socialdemokraterna återtog makten i Malmö 1995 till idag 85 procent. Någon kanske invänder att under Reepalus tid byggdes Öresundsbron, Citytunneln och högskolan. Men dessa var redan på gång, eller fanns på ritbordet, när Reepalu tillträdde. Vad som inte blivit av vet ingen. Min uppfattning är att Malmö har enorma förutsättningar som hållits tillbaka av en på de flesta områden företagsfientlig politik. Malmö har idag förändrats från en industristad till en stad med stark tjänstesektor samtidigt som arbetslösheten är hög. Många av de som får de nya jobben i staden kan inte acceptera bristen på valfrihet. De väljer därför att bosätta sig i kranskommunerna.

Tänk vilka tjänsteföretag inom välfärdssektorn som skulle kunnat utvecklas med Malmös mångfald som bas om inte Reepalus politik stoppat allt. Valfrihet på välfärdsområdet skulle både ge fler jobb hos nya aktörer och kanske locka tillbaka många valt bort Malmö. Låt oss därför hoppas att Reepalu-utredningen förpassas till byrålådan och att den privata välfärdssektorn får fortsätta att utvecklas – och granskas. För granskning är bra. Hade Reepalu granskats lika hårt under sin Malmötid som idag hade nog det egna partiet, eller väljarna, satt stopp för hans politik för länge sedan.

Anders Ydstedt är entreprenör, Malmöbo och styrelseordförande i Svensk Tidskrift