NOTERAT
Amanda Wollstad: Vad vilja Socialdemokraterna?
Socialdemokraterna har presenterat sin valplattform. Den som tvingade sig igenom den oändligt långa presskonferensen från Sveavägen 68 blev egentligen inte så mycket klokare på vad den går ut på. Allt åt alla – fast mindre åt de rika, tycks vara devisen.
OS går den unga högern till mötes
Samvetsgranna grafiker i tidskriftens närhet har med viss upprördhet konstaterat att den svenska flaggan i grafiken från sändningarna från Vinter-OS i Milano Cortina inte följer 1906 års flagglag. Värt att notera är att detta är helt i enlighet med det stämmobeslut som Fria Moderata Studentförbundet antog redan under representantskapet 2022, och som Moderata Ungdomsförbundet anslöt sig till i höstas.
Ur arkivet: Neutralitetspolitiken som drivankare och godhetssymbol
Under veckan nådde oss beskedet att Lars Elinderson tragiskt gått bort. Dagens rekommenderade läsning är därför en av de många texter Lars skrev i Svensk Tidskrift, och den bok vi har haft det stora nöjet att ge ut.
Amanda Wollstad: Det var ju för väl att vi gick med i NATO
Gick våra första år som medlemmar i alliansen som vi hade hoppats? Nej. Innebär det att vårt beslut var fel? Absolut inte. Utanför NATO hade vi varit helt utlämnade åt Washingtons nycker.
Ur arkivet: Centerpartiet – frågetecken för borgerligheten
”Detta partis representanter talar gärna i sina framträdanden inför väljarna om behovet av större enskild frihet, hänsyn till den enskilda företagsamheten och sparsamhet i den offentliga förvaltningen men yrkar och ansluter sig i sin praktiska politiska gärning ofta till åtgärder, som ter sig främmande utifrån borgerliga värderingar.”
Amanda Wollstad: Har vi tid för konsensus?
Rikskonferensen är unik i sitt slag, och unikt svenskt. Utrikes-, försvars- och säkerhetspolitik beslutas i bred enighet i Sverige och anses vara dåligt lämpade för partipolitiska utspel. Så var man också en gång fullständigt överens om att lägga ner försvaret. Minnet är kort – och kollektivt.
POLITIK & EKONOMI
Theodor Tralau: Ryssland ligger inte bakom allt ont
Faran med att ana ryska hybridoperationer i varenda buske är att vi tillskriver Ryssland mer makt, kompetens och resurser än systemet egentligen har.
Pontus Westerholm: En folkrörelse för bostadsägande
Sveriges snabba befolkningsökning under 1800-talet transformerade Sverige. Marknaden var effektiv när det gällde att sätta människor i arbete och driva på den ekonomiska omvandlingen. Men när förändringstakten blev högre än familjens, lokalsamhällets och statens anpassningsförmåga lämnades många utan fast förankring.
Mats Fält: Vår opålitlige nye vän i Ottawa
Kanada har oförtjänt gott rykte. Landet har länge åkt snålskjuts i USAs skugga, ungefär som vännerna i Europa. Det gäller inte minst försvaret. Kanada har under alla år efter andra världskriget satsat pinsamt lite på försvaret av sitt enorma landområde. Till och med Tyskland har framstått som ansvarstagande och seriöst i jämförelse. Ridande polisen i all ära, men den kan inte ersätta pansarförband och tungt artilleri.
Edward Hamilton: C kommer inte kunna hindra rödgrön giftcocktail
Vänsterpartierna laddar upp för en comeback i höst. I potten ligger breda skattehöjningar och planer på omfattande ingrepp inom såväl närings- som arbetsmarknadspolitiken. Många i näringslivet sätter nu sitt hopp till att Centerpartiet ska agera skyddsvärn i en rödgrön koalition. Men vad är förutsättningarna för det?
Karl Ernlund: Social frihet fungerar inte utan ekonomisk frihet
Svensk politisk debatt har under lång tid kretsat kring antagandet att frågor kan delas upp i sakpolitik och värderingar. I den ena skålen återfinns frågor om skattesatser, tillståndsprocesser och företagarpolitik. I den andra hittar vi frågor som rör migration, jämställdhet och livsstilsval. De senare betraktas inte sällan som genuint moraliska. De sägs handla om människosyn, medan de förstnämnda ofta reduceras till att betraktas som teknikaliteter.
Anders Johnson: Sveriges första nyliberaler
Trots Nyliberala partiets obestridliga pionjärinsats, både organisatoriskt och sakpolitiskt, är det i dag ett nästan okänt inslag i vår politiska historia. Ett skäl ät att partiet bara fortlevde till 1871. Det gick inte att upprätthålla den partidisciplin som ledningen eftersträvade när valsystemet, och hela den politiska kulturen, byggde på personval, inte partival.
KULTUR
Bengt-Ove Andersson: Vem skrev egentligen Shakespeares dramer?
Världens störste författare av dramer och poem var den illustre William Shakespeare från Stratford-upon-Avon. Så har man lärt i 400 år. Men var det verkligen denna handskmakare och stundom skådespelare som skrev de odödliga verken?
Katarina O’Nils Franke: När döden försvinner ur det offentliga språket
Hur vi förhåller oss till döden säger något avgörande om hur vi lever. Ändå har den i vår tid blivit alltmer osynlig: undanträngd till sjukhusrum, omskriven i eufemismer och administrerad som ett logistiskt problem snarare än ett existentiellt faktum.
Rainer Zitelmann: Marsalas extrapolering blir skrämmande realistiskt
För ett år sedan färdigställde Carlo Masala, den välkände tyske professorn i säkerhets- och försvarspolitik, sin bok ”Efter Ukraina: ett scenario”. Tyvärr är boken, som är tänkt som en varning, i dag mer aktuell än någonsin. I Tyskland nådde den förstaplatsen på bästsäljarlistan.
Andreas Birro: Om vi blir som Ryssland har vi redan förlorat
Långläsning: För åttio år sedan skickade diplomaten George Kennan sitt berömda telegram från Moskva, där han analyserade Sovjetunionens ideologi och säkerhetstänk. Hans slutsats var att Rysslands aggressiva utrikespolitik är rotad i historia, geografi och rädsla för omvärlden, och att västvärldens styrka ligger i att behålla sin egen särart. Att försöka bli som fienden leder bara till nederlag.
Mats Fält: Korv med kardinalen
Det är ingen bra idé att besöka ärkebiskop Trolles gamla borg Almare-Stäket i slutet av januari. Välj i stället maj eller juni. Eftersom det bara finns ruiner kvar av den imponerande fästningen är den svår att hitta även sommartid. När de få kvarvarande stenarna är täckta av snö är det en ännu mer utmanande uppgift.
Sten Niklasson: Vad är REE?
Ända sedan Marco Polo återvände till Europa i slutet av tolvhundratalet, hade de välbeställda förundrats över de fantastiska porslinsföremål han medbragt från Kina. Åtskilliga försök gjordes att avslöja den tillverkningsprocess som kineserna utvecklat, men det skulle dröja 400 år innan den praktlystne och konstintresserade kungen August den starke av Polen-Litauen anlitade två begåvade herrar att på heltid ägna sig åt försök på området.
ARTIKLAR
Amanda Wollstad: Vad vilja Socialdemokraterna?
Socialdemokraterna har presenterat sin valplattform. Den som tvingade sig igenom den oändligt långa presskonferensen från Sveavägen 68 blev egentligen inte så mycket klokare på vad den går ut på. Allt åt alla – fast mindre åt de rika, tycks vara devisen.
Theodor Tralau: Ryssland ligger inte bakom allt ont
Faran med att ana ryska hybridoperationer i varenda buske är att vi tillskriver Ryssland mer makt, kompetens och resurser än systemet egentligen har.
Pontus Westerholm: En folkrörelse för bostadsägande
Sveriges snabba befolkningsökning under 1800-talet transformerade Sverige. Marknaden var effektiv när det gällde att sätta människor i arbete och driva på den ekonomiska omvandlingen. Men när förändringstakten blev högre än familjens, lokalsamhällets och statens anpassningsförmåga lämnades många utan fast förankring.
Mats Fält: Vår opålitlige nye vän i Ottawa
Kanada har oförtjänt gott rykte. Landet har länge åkt snålskjuts i USAs skugga, ungefär som vännerna i Europa. Det gäller inte minst försvaret. Kanada har under alla år efter andra världskriget satsat pinsamt lite på försvaret av sitt enorma landområde. Till och med Tyskland har framstått som ansvarstagande och seriöst i jämförelse. Ridande polisen i all ära, men den kan inte ersätta pansarförband och tungt artilleri.
Bengt-Ove Andersson: Vem skrev egentligen Shakespeares dramer?
Världens störste författare av dramer och poem var den illustre William Shakespeare från Stratford-upon-Avon. Så har man lärt i 400 år. Men var det verkligen denna handskmakare och stundom skådespelare som skrev de odödliga verken?
Katarina O’Nils Franke: När döden försvinner ur det offentliga språket
Hur vi förhåller oss till döden säger något avgörande om hur vi lever. Ändå har den i vår tid blivit alltmer osynlig: undanträngd till sjukhusrum, omskriven i eufemismer och administrerad som ett logistiskt problem snarare än ett existentiellt faktum.
Rainer Zitelmann: Marsalas extrapolering blir skrämmande realistiskt
För ett år sedan färdigställde Carlo Masala, den välkände tyske professorn i säkerhets- och försvarspolitik, sin bok ”Efter Ukraina: ett scenario”. Tyvärr är boken, som är tänkt som en varning, i dag mer aktuell än någonsin. I Tyskland nådde den förstaplatsen på bästsäljarlistan.
OS går den unga högern till mötes
Samvetsgranna grafiker i tidskriftens närhet har med viss upprördhet konstaterat att den svenska flaggan i grafiken från sändningarna från Vinter-OS i Milano Cortina inte följer 1906 års flagglag. Värt att notera är att detta är helt i enlighet med det stämmobeslut som Fria Moderata Studentförbundet antog redan under representantskapet 2022, och som Moderata Ungdomsförbundet anslöt sig till i höstas.
Ur arkivet: Neutralitetspolitiken som drivankare och godhetssymbol
Under veckan nådde oss beskedet att Lars Elinderson tragiskt gått bort. Dagens rekommenderade läsning är därför en av de många texter Lars skrev i Svensk Tidskrift, och den bok vi har haft det stora nöjet att ge ut.
Amanda Wollstad: Det var ju för väl att vi gick med i NATO
Gick våra första år som medlemmar i alliansen som vi hade hoppats? Nej. Innebär det att vårt beslut var fel? Absolut inte. Utanför NATO hade vi varit helt utlämnade åt Washingtons nycker.
Edward Hamilton: C kommer inte kunna hindra rödgrön giftcocktail
Vänsterpartierna laddar upp för en comeback i höst. I potten ligger breda skattehöjningar och planer på omfattande ingrepp inom såväl närings- som arbetsmarknadspolitiken. Många i näringslivet sätter nu sitt hopp till att Centerpartiet ska agera skyddsvärn i en rödgrön koalition. Men vad är förutsättningarna för det?
Karl Ernlund: Social frihet fungerar inte utan ekonomisk frihet
Svensk politisk debatt har under lång tid kretsat kring antagandet att frågor kan delas upp i sakpolitik och värderingar. I den ena skålen återfinns frågor om skattesatser, tillståndsprocesser och företagarpolitik. I den andra hittar vi frågor som rör migration, jämställdhet och livsstilsval. De senare betraktas inte sällan som genuint moraliska. De sägs handla om människosyn, medan de förstnämnda ofta reduceras till att betraktas som teknikaliteter.
Anders Johnson: Sveriges första nyliberaler
Trots Nyliberala partiets obestridliga pionjärinsats, både organisatoriskt och sakpolitiskt, är det i dag ett nästan okänt inslag i vår politiska historia. Ett skäl ät att partiet bara fortlevde till 1871. Det gick inte att upprätthålla den partidisciplin som ledningen eftersträvade när valsystemet, och hela den politiska kulturen, byggde på personval, inte partival.
Hugo Fiévet: Konservatism och ekonomi – länkar och bubblor
Att konservativa tänkare inte primärt verkar intressera sig för ekonomi har konstaterats många gånger tidigare. Att hitta en samlad konservativ linje vad gäller ekonomi verkar också vara ett oväntat svårt projekt. Ju mer man letar desto mer förvirrad riskerar man att bli.
