NOTERAT
Amanda Wollstad: En traditionstyngd påsk önskar Svensk Tidskrift
Traditionerna blir en motståndshandling. Arvet bevaras i repetitionen, trots ibland våldsamma försök att utsläcka det. Kunskap, förståelse och stolthet överförs från generation till generation och där skapas den gemensamma identiteten som är så lätt att fnysa åt i tider av fred och välstånd, men som betyder allt när någon försöker ta den ifrån oss.
Sista chansen: Välkommen på seminarium i Malmö
Är ledarsidorna på väg ut? Vad kommer i så fall istället? Och vem ska granska den lokala demokratin? Välkommen till ett samtal om ledarsidornas villkor och framtid, i Malmö den 9 april.
Ur arkivet: Det sekulariserade kyrkoåret
”I jämförelse med julen stå årets övriga högtider tillbaka i popularitet, men det vore orätt att säga, att »den stilla veckan» försummas. Redan långt innan den går in börjar det stojande marknadsvimlets glada brådska med försäljning av mångfärgade påskris, livligt bemålade påskägg av choklad och marsipan, påskkycklingar i olika utföranden, särskilda bordlöpare till påskbordet, och en mångfald andra mässvaror, ägnade att hugfästa högtidens minne. Hur stämmes icke sinnet till helg av så mycken färgglädje på torg och i butiksfönster!”
Anders Ydstedt: Varför göra det så svårt att välja el?
Regeringen har klokt nog skjutit på kravet att elnätsföretag ska införa effektavgifter. Avgiften är ännu ett försök att styra kundernas efterfrågan när det visat sig att vi byggt om vårt elsystem från att vara kundstyrt till att vara helt i händerna på producenterna.
Amanda Wollstad: Kontanter handlar om mer än beredskap
I en allt oroligare omvärld går det inte att lita på att systemen alltid funkar som de ska och ledordet är ’redundans’. Samtidigt går allt fler betalkort via samma system, och allt färre näringsidkare befattar sig över huvud taget med kontanter. Läxorna från oroshärdar och IT-attacker väger lätt mot bekvämligheten, hos både företag och privatpersoner.
Välkommen på seminarium om ledarsidornas framtid
Är ledarsidorna på väg ut? Vad kommer i så fall istället? Och vem ska granska den lokala demokratin? Välkommen till ett samtal om ledarsidornas villkor och framtid, i Malmö den 9 april.
POLITIK & EKONOMI
PJ Anders Linder: Resonemanget om stödröster vilar på felaktig grund
Liberalernas våndor och vägval har givit upphov till en rad spekulationer om beslutet att acceptera Sverigedemokraterna i regeringen kan leda till ökat stödröstande. Tanken är att väljare som egentligen föredrar ett annat parti nu ska bli mer benägna att hjälpa L in i riksdagen, eftersom dessa har signalerat entydig vilja till en ny Tidölösning. Resonemanget är konstigt på flera sätt.
Stefan Olsson: Ett krig utan syfte och utan slut?
Krig utvecklar sig sällan som planerat. Det gäller nu även för Trumps krig i Iran. Kraftigt ökade bensinpriser hemmavid var säkerligen något som han ej hade med i beräkningen. USA och Israel underskattade Irans förmåga att slå tillbaka, och nu är vi därför i en situation där vi inte vet hur kriget kommer att sluta.
Mats Fält: På det sluttande planet
De franska kommunalvalen gav inga riktigt tydliga resultat. De flesta partier kunde känna sig ganska nöjda. Republikanerna höll ställningarna och förblir det parti som har flest förtroendevalda i de franska kommunerna. Le Pens Nationell Samling (RN) gick fram men vann inga större segrar. Partiet har ännu inte lyckats ta kontrollen över någon av de största städerna. Macrons låtsasparti Renässans vann faktiskt några större städer men förblir ett litet parti på kommunal nivå.
Mathias Bred: Ingen pratade migration i danska valet
Den som följde den danska valrörelsen från svensk horisont kunde inte undgå att notera en slående skillnad. I den danska debatten fick invandringsfrågorna nästan inget utrymme alls. I stället debatterade danskarna skatter, prisnivåer, klimatpolitik och politiskt ledarskap i en orolig tid.
Maria Eriksson: Om marknaden för skor fungerade som marknaden för skolor
Om marknaden för skor fungerade som marknaden för skolor. Då skulle det finnas skoaffärer med skor av olika tillverkare. Men: kommunen skulle bestämma priset på skorna och varje kommuninvånare skulle vara ålagd att köpa skor för samma summa per år. Skolagen skulle reglera vilka typer av skor en medborgare måste köpa: varje år ett par gymnastikskor och ett par promenadskor, vartannat år ett par sandaler och vart tredje år ett par vinterskor och ett par gummistövlar.
PJ Anders Linder: Hur styr man ett land med tolv partier?
Man kan inte diskutera spärrgränsen till riksdagen länge innan något ljushuvud säger att det vore häftigt om det fanns 26 partier, som alla fick strax under fyra procent så att inget parti kom in. Läget inför valet i Danmark på tisdag den 24 mars leder tankarna i samma riktning. Folketinget lär naturligtvis inte bli partilöst men fragmentiseringen är verkligen slående. I skrivande stund ligger tolv partier över spärren och att jämka ihop ett nytt styre kan bli lika knepigt som det var för de Gaulle att leda ett Frankrike med 246 sorters ost.
KULTUR
Christian Braw: Kyrka för dagens människa?
Det var påven Johannes XXIII som skapade uttrycket aggiornamento som en bild av den romerska katolicismens modernisering – en tro för ”dagens människa”. Tanken på ”dagens människa” är problematisk, bland annat därför att ”idag” mycket snabbt blir ”igår”. I tanken på aggiornamento ligger också att ”idag” är bättre än ”igår”, och det förutsätter att det har skett en positiv förändring eller utveckling.
Renate Larssen: Svenska Freds förlorade när verkligheten hann ikapp
Svenska Freds har förlorat kriget. Det är knappast överraskande, för verkligheten har upprepade gånger visat hur fel de har och hur farliga deras idéer egentligen är. I snälla ordalag kan Svenska Freds beskrivas som nyttiga idioter åt världens skurkstater. Men i grunden är de rent av värdenihilister.
Sten Niklasson: Monstruösa äventyr
Utforskandet av nya kontinenter och hav under 1400 och 1500-talen medförde rika möjligheter att studera tidigare okända djur och växter. Sjöfararnas berättelser om sina färder innehöll emellertid också vittnesmål om bisarra monster, som inspirerade tidens kartografer att efter egen fantasi infoga groteska scener i sina verk. Där spänner cycloper sitt lystna jätteöga i betraktaren, enorma bläckfiskar sänker skepp, gigantiska havsodjur slåss med varandra och barbröstade sjöjungfrur med fiskstjärt lockar sjömän i fördärvet.
Daniel Nadj: Autokratin är Rysslands sonderweg
Få länder har som Ryssland formats av autokrati: ett samhällssystem byggt på föreställningen att staten finner sin enhet och vilja i en enda härskare. Genom stora delar av den ryska historien har tsaren förkroppsligat statens auktoritet. I Den ryska autokratins uppgång och fall undersöker sociologen Per Månson hur denna tradition uppkom i Ryssland på 1200-talet och under de följande århundradena befästes, utmanades och slutligen avskaffades med februarirevolutionen 1917.
Viktoria Lautmann: Den statliga överideologin hotar den akademiska friheten
Att forskningen och akademin är fri är ofta något vi tar för givet. Det är dock tydligt att vissa perspektiv värderas högre än andra vid våra statliga universitet. Somliga perspektiv har blivit som en statlig överideologi, däribland köns- och genusperspektiv. Såväl högskolelagen, regleringsbreven och villkoren för forskningsstöd innehåller idag politiskt vinklade idéer som ska beaktas och implementeras. Den ideologiska likriktningen är ett hot mot den fria akademin.
Rainer Zitelmann: Yttrandefriheten i Tyskland i fara
Paragraf 86a infördes ursprungligen för att förhindra att människor marscherade genom Tysklands gator med hakkorsflaggor, ropade ”Heil Hitler” och gjorde den så kallade Hitlerhälsningen – med andra ord en lag mot nationalsocialistisk propaganda. I dag missbrukas bestämmelsen och används mot personer som uppenbart är demokrater och motståndare till extremism.
ARTIKLAR
Amanda Wollstad: En traditionstyngd påsk önskar Svensk Tidskrift
Traditionerna blir en motståndshandling. Arvet bevaras i repetitionen, trots ibland våldsamma försök att utsläcka det. Kunskap, förståelse och stolthet överförs från generation till generation och där skapas den gemensamma identiteten som är så lätt att fnysa åt i tider av fred och välstånd, men som betyder allt när någon försöker ta den ifrån oss.
PJ Anders Linder: Resonemanget om stödröster vilar på felaktig grund
Liberalernas våndor och vägval har givit upphov till en rad spekulationer om beslutet att acceptera Sverigedemokraterna i regeringen kan leda till ökat stödröstande. Tanken är att väljare som egentligen föredrar ett annat parti nu ska bli mer benägna att hjälpa L in i riksdagen, eftersom dessa har signalerat entydig vilja till en ny Tidölösning. Resonemanget är konstigt på flera sätt.
Stefan Olsson: Ett krig utan syfte och utan slut?
Krig utvecklar sig sällan som planerat. Det gäller nu även för Trumps krig i Iran. Kraftigt ökade bensinpriser hemmavid var säkerligen något som han ej hade med i beräkningen. USA och Israel underskattade Irans förmåga att slå tillbaka, och nu är vi därför i en situation där vi inte vet hur kriget kommer att sluta.
Mats Fält: På det sluttande planet
De franska kommunalvalen gav inga riktigt tydliga resultat. De flesta partier kunde känna sig ganska nöjda. Republikanerna höll ställningarna och förblir det parti som har flest förtroendevalda i de franska kommunerna. Le Pens Nationell Samling (RN) gick fram men vann inga större segrar. Partiet har ännu inte lyckats ta kontrollen över någon av de största städerna. Macrons låtsasparti Renässans vann faktiskt några större städer men förblir ett litet parti på kommunal nivå.
Mathias Bred: Ingen pratade migration i danska valet
Den som följde den danska valrörelsen från svensk horisont kunde inte undgå att notera en slående skillnad. I den danska debatten fick invandringsfrågorna nästan inget utrymme alls. I stället debatterade danskarna skatter, prisnivåer, klimatpolitik och politiskt ledarskap i en orolig tid.
Maria Eriksson: Om marknaden för skor fungerade som marknaden för skolor
Om marknaden för skor fungerade som marknaden för skolor. Då skulle det finnas skoaffärer med skor av olika tillverkare. Men: kommunen skulle bestämma priset på skorna och varje kommuninvånare skulle vara ålagd att köpa skor för samma summa per år. Skolagen skulle reglera vilka typer av skor en medborgare måste köpa: varje år ett par gymnastikskor och ett par promenadskor, vartannat år ett par sandaler och vart tredje år ett par vinterskor och ett par gummistövlar.
Christian Braw: Kyrka för dagens människa?
Det var påven Johannes XXIII som skapade uttrycket aggiornamento som en bild av den romerska katolicismens modernisering – en tro för ”dagens människa”. Tanken på ”dagens människa” är problematisk, bland annat därför att ”idag” mycket snabbt blir ”igår”. I tanken på aggiornamento ligger också att ”idag” är bättre än ”igår”, och det förutsätter att det har skett en positiv förändring eller utveckling.
Renate Larssen: Svenska Freds förlorade när verkligheten hann ikapp
Svenska Freds har förlorat kriget. Det är knappast överraskande, för verkligheten har upprepade gånger visat hur fel de har och hur farliga deras idéer egentligen är. I snälla ordalag kan Svenska Freds beskrivas som nyttiga idioter åt världens skurkstater. Men i grunden är de rent av värdenihilister.
Sten Niklasson: Monstruösa äventyr
Utforskandet av nya kontinenter och hav under 1400 och 1500-talen medförde rika möjligheter att studera tidigare okända djur och växter. Sjöfararnas berättelser om sina färder innehöll emellertid också vittnesmål om bisarra monster, som inspirerade tidens kartografer att efter egen fantasi infoga groteska scener i sina verk. Där spänner cycloper sitt lystna jätteöga i betraktaren, enorma bläckfiskar sänker skepp, gigantiska havsodjur slåss med varandra och barbröstade sjöjungfrur med fiskstjärt lockar sjömän i fördärvet.
Daniel Nadj: Autokratin är Rysslands sonderweg
Få länder har som Ryssland formats av autokrati: ett samhällssystem byggt på föreställningen att staten finner sin enhet och vilja i en enda härskare. Genom stora delar av den ryska historien har tsaren förkroppsligat statens auktoritet. I Den ryska autokratins uppgång och fall undersöker sociologen Per Månson hur denna tradition uppkom i Ryssland på 1200-talet och under de följande århundradena befästes, utmanades och slutligen avskaffades med februarirevolutionen 1917.
Sista chansen: Välkommen på seminarium i Malmö
Är ledarsidorna på väg ut? Vad kommer i så fall istället? Och vem ska granska den lokala demokratin? Välkommen till ett samtal om ledarsidornas villkor och framtid, i Malmö den 9 april.
Ur arkivet: Det sekulariserade kyrkoåret
”I jämförelse med julen stå årets övriga högtider tillbaka i popularitet, men det vore orätt att säga, att »den stilla veckan» försummas. Redan långt innan den går in börjar det stojande marknadsvimlets glada brådska med försäljning av mångfärgade påskris, livligt bemålade påskägg av choklad och marsipan, påskkycklingar i olika utföranden, särskilda bordlöpare till påskbordet, och en mångfald andra mässvaror, ägnade att hugfästa högtidens minne. Hur stämmes icke sinnet till helg av så mycken färgglädje på torg och i butiksfönster!”
PJ Anders Linder: Hur styr man ett land med tolv partier?
Man kan inte diskutera spärrgränsen till riksdagen länge innan något ljushuvud säger att det vore häftigt om det fanns 26 partier, som alla fick strax under fyra procent så att inget parti kom in. Läget inför valet i Danmark på tisdag den 24 mars leder tankarna i samma riktning. Folketinget lär naturligtvis inte bli partilöst men fragmentiseringen är verkligen slående. I skrivande stund ligger tolv partier över spärren och att jämka ihop ett nytt styre kan bli lika knepigt som det var för de Gaulle att leda ett Frankrike med 246 sorters ost.
Dennis Wedin: Den tysta maktförskjutningen i svensk politik
Våra politiska partier säger sig styras av sina medlemmar. Men när stämmobeslut gång på gång kan sättas åt sidan av partiledningar blir medlemsinflytandet alltmer symboliskt. Det är en tyst maktförskjutning som riskerar att tömma partierna på både engagemang och legitimitet.
