NOTERAT
Svensk Tidskrift: Monarkin är värd att fira – och stärka
När Hans Majestät Carl XVI Gustaf idag fyller åttio år, varav nästan femtiotre av dem som Sveriges konung, hyllar de allra flesta en synnerligen uppskattad monark. Välförtjänt, naturligtvis, men samtidigt kommer nästan varenda hyllning med en friskrivning.
Ur arkivet: En livskraftig monarki
Mycket har skrivits om Sveriges statsskick i Svensk Tidskrift genom åren, här följer ett axplock.
Amanda Wollstad: En oväntat lyckad reform
För snart ett år sedan blev det tillåtet med gårdsförsäljning i Sverige – i mycketbegränsad omfattning, och under förutsättning att ett antal strikta krav uppfylldes. En mycket svensk reform, således, och hittills har medierapporteringen mest handlat om hur dyrt, komplicerat och segdraget det varit för producenterna att få tillstånd. Därför var det både förvånande och upprymmande att i veckan läsa att reformen tydligen har varit en succé.
Svensk Tidskrift uppmärksammar World IP Day
I samarbete med 93 tankesmedjor och andra aktörer från sammanlagt 42 länder har Svensk Tidskrift i veckan uppmärksammat World IP Day 2026 med ett öppet brev till WIPOs generaldirektör Daren Tang.
Sista chansen: Milton Friedman’s Legacy – 50 Years On
I år är det 50 år sedan Milton Friedman tilldelades Sveriges riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne. För att uppmärksamma detta arrangeras ett seminarium på Handelshögskolan i Stockholm för att diskutera arvet av Milton Friedman. Nu är sista chansen att anmäla sig.
Ur arkivet: Kristdemokraterna och framgången
”Att konkurrensen var svag, att moderaterna ännu en gång misslyckades med de ”mjuka” frågorna och att Göran Persson gick till generalangrepp på föräldrar som vill vara hemma med sina barn spelade Alf Svensson i händerna. En lätt fångad framgång och därmed lätt förgången? Det återstår att se.”
POLITIK & EKONOMI
Stefan Olsson: Därför är och bör Sverige vara en monarki
Kungen fyller 80 år. Monarkin i Sverige har alltjämt ett stort folkligt stöd. Detta beskrivs ofta som ett mysterium, eftersom Sverige i praktiken fungerar som en demokratisk republik. Men det finns en förklaring, och därtill goda skäl att bevara allt som det är.
Peter J Olsson: Kungadömet har en egen legitimitet
Argumentet att ett arvkungadöme skulle vara oförenligt med demokratins principer klingar ihåligt. Men något ligger ändå i resonemanget, och det är i själva verket ett tungt argument för kungadömet. Monarkin påminner oss om att makten inte alltid har rätt, inte ens när den stöder sig på allmänna val.
Janerik Larsson: Vem är det egentligen som styr i Washington?
Det finns en scen som säger mer om det nuvarande tillståndet i amerikansk politik än nästan något annat som hänt under Donald Trumps andra mandatperiod. Under en akut nationell säkerhetskris — två amerikanska flygare saknade inne i Iran — valde hans närmaste rådgivare att hålla presidenten utanför rummet. Inte för att han inte hade befogenhet att vara där. Inte för att reglerna krävde det. Utan för att de bedömde att hans närvaro skulle kunna förvärra situationen.
Mats Fält: Ebba trivs i Preussen
KD-dagarna i Jönköping var partiets stora kickoff inför den kommande valrörelsen. Det var uppenbart att partiet mår bra, med ett stort antal ministrar och rimligt avstånd till fyraprocentsspärren. Det senare var nog något samtliga 1350 deltagare var väldigt medvetna om. Det är jobbigt att ständigt leva på gränsen – och väldigt skönt att slippa.
Rainer Zitelmann: Kärnkraft är inte farlig – planekonomi är
Den 26 april är fyrtioårsdagen av katastrofen känd som ”Tjernobyl”. Vad de flesta sannolikt inte vet är att detta kärnkraftverk officiellt bar namnet Vladimir Lenins kärnkraftverk, till den kommunistiska galjonsfiguren och statsgrundarens ära. Efter olyckan kom Tjernobyl att bli synonymt med kärnkraftens allmänna risker snarare än de miljöhot som tilläts breda ut sig under socialismen.
Gunnar Hökmark: Svenska skolan är långt bättre än sitt rykte
De flesta skolpolitiker bekämpar hellre valfrihet och privata alternativ än att ta itu med den svenska skolans verkliga problem. De låter faktiskt dåliga skolor leverera dåliga resultat år efter år, årskull efter årskull, utan att något görs – samtidigt som de vill bli av med en stor del av de skolor som lyckas allra bäst.
KULTUR
Olle Edborg: Som en bro över mörka vatten
Monarkin är fantastisk. Det är en institution med en sannerligen unik dualitet. Samtidigt som den representerar historia, kulturarv och minnen från det forna Sverige har den likväl en tydligt framtidsinriktad inställning. “För Sverige i tiden” är inte en tillbakablick, utan snarare en ansats till framtidstro, en uppmuntran att slå vakt om vår nation och de institutioner som gagnar oss.
Johan Axhamn: Fair play? Inte utan immaterialrätt
Sport framstår gärna som något spontant, kroppsligt och i någon mening frikopplat från ekonomi: prestationer på planen, publikens jubel och dramatiken i en direktsändning. Men modern idrott är i själva verket nära sammanvävd med marknadsekonomins förutsättningar. Exempelvis är den utrustning som används av såväl amatörer som professionella idrottsutövare ofta resultatet av betydande investeringar i forskning och utveckling, eller av värdeskapande insatser i form av varumärkesbyggande. I denna ekonomi spelar immaterialrätten en central roll.
Ulrik Franke: Ledarsidan och ankharen
Den amerikanske filosofen Thomas Nagel ställde i en berömd uppsats 1974 frågan: Hur är det att vara en fladdermus? Att verkligen, så att säga från insidan, veta hur det känns att vara en främmande art är besvärligt. Nagel landar i att det rentav är omöjligt. Det finns gränser för vad hur långt vi kan komma med ett objektivt utifrånperspektiv – den subjektiva inifrånupplevelsen undflyr oss.
Inger Enkvist: Nu märks det att Greta Thunberg skolkade från historielektionerna
Möjligen är Greta Thunberg den internationellt mest kända svenska personen just nu. Senast har hon deltagit i en seglats för att ge ”nödhjälp” till Kuba. Hon har också spelat in ett youtube-klipp som fått spridning där hon ger prov på bottenlös okunnighet om Kuba.
Sten Niklasson: Brott och straff
Finns det ett samband mellan stora fötter och argsinthet? Eller mellan buskiga ögonbryn och låg moral? Visserligen värjer sig säkert många mot föreställningen att en människas yttre skulle visa på inre egenskaper. Samtidigt accepteras utan större betänkligheter denna koppling i exempelvis litterära beskrivningar.
Anders Ydstedt: Milton Friedman – den siste konservative?
I år är det 50 år sedan Milton Friedman (1912-2006) tilldelades Sveriges riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne. Friedman fick priset för ”insatser inom konsumtionsanalys, penninghistoria och penningteori samt för hans påvisande av stabiliseringspolitikens komplexitet.”
ARTIKLAR
Svensk Tidskrift: Monarkin är värd att fira – och stärka
När Hans Majestät Carl XVI Gustaf idag fyller åttio år, varav nästan femtiotre av dem som Sveriges konung, hyllar de allra flesta en synnerligen uppskattad monark. Välförtjänt, naturligtvis, men samtidigt kommer nästan varenda hyllning med en friskrivning.
Stefan Olsson: Därför är och bör Sverige vara en monarki
Kungen fyller 80 år. Monarkin i Sverige har alltjämt ett stort folkligt stöd. Detta beskrivs ofta som ett mysterium, eftersom Sverige i praktiken fungerar som en demokratisk republik. Men det finns en förklaring, och därtill goda skäl att bevara allt som det är.
Peter J Olsson: Kungadömet har en egen legitimitet
Argumentet att ett arvkungadöme skulle vara oförenligt med demokratins principer klingar ihåligt. Men något ligger ändå i resonemanget, och det är i själva verket ett tungt argument för kungadömet. Monarkin påminner oss om att makten inte alltid har rätt, inte ens när den stöder sig på allmänna val.
Olle Edborg: Som en bro över mörka vatten
Monarkin är fantastisk. Det är en institution med en sannerligen unik dualitet. Samtidigt som den representerar historia, kulturarv och minnen från det forna Sverige har den likväl en tydligt framtidsinriktad inställning. “För Sverige i tiden” är inte en tillbakablick, utan snarare en ansats till framtidstro, en uppmuntran att slå vakt om vår nation och de institutioner som gagnar oss.
Ur arkivet: En livskraftig monarki
Mycket har skrivits om Sveriges statsskick i Svensk Tidskrift genom åren, här följer ett axplock.
Johan Axhamn: Fair play? Inte utan immaterialrätt
Sport framstår gärna som något spontant, kroppsligt och i någon mening frikopplat från ekonomi: prestationer på planen, publikens jubel och dramatiken i en direktsändning. Men modern idrott är i själva verket nära sammanvävd med marknadsekonomins förutsättningar. Exempelvis är den utrustning som används av såväl amatörer som professionella idrottsutövare ofta resultatet av betydande investeringar i forskning och utveckling, eller av värdeskapande insatser i form av varumärkesbyggande. I denna ekonomi spelar immaterialrätten en central roll.
Amanda Wollstad: En oväntat lyckad reform
För snart ett år sedan blev det tillåtet med gårdsförsäljning i Sverige – i mycketbegränsad omfattning, och under förutsättning att ett antal strikta krav uppfylldes. En mycket svensk reform, således, och hittills har medierapporteringen mest handlat om hur dyrt, komplicerat och segdraget det varit för producenterna att få tillstånd. Därför var det både förvånande och upprymmande att i veckan läsa att reformen tydligen har varit en succé.
Svensk Tidskrift uppmärksammar World IP Day
I samarbete med 93 tankesmedjor och andra aktörer från sammanlagt 42 länder har Svensk Tidskrift i veckan uppmärksammat World IP Day 2026 med ett öppet brev till WIPOs generaldirektör Daren Tang.
Janerik Larsson: Vem är det egentligen som styr i Washington?
Det finns en scen som säger mer om det nuvarande tillståndet i amerikansk politik än nästan något annat som hänt under Donald Trumps andra mandatperiod. Under en akut nationell säkerhetskris — två amerikanska flygare saknade inne i Iran — valde hans närmaste rådgivare att hålla presidenten utanför rummet. Inte för att han inte hade befogenhet att vara där. Inte för att reglerna krävde det. Utan för att de bedömde att hans närvaro skulle kunna förvärra situationen.
Mats Fält: Ebba trivs i Preussen
KD-dagarna i Jönköping var partiets stora kickoff inför den kommande valrörelsen. Det var uppenbart att partiet mår bra, med ett stort antal ministrar och rimligt avstånd till fyraprocentsspärren. Det senare var nog något samtliga 1350 deltagare var väldigt medvetna om. Det är jobbigt att ständigt leva på gränsen – och väldigt skönt att slippa.
Rainer Zitelmann: Kärnkraft är inte farlig – planekonomi är
Den 26 april är fyrtioårsdagen av katastrofen känd som ”Tjernobyl”. Vad de flesta sannolikt inte vet är att detta kärnkraftverk officiellt bar namnet Vladimir Lenins kärnkraftverk, till den kommunistiska galjonsfiguren och statsgrundarens ära. Efter olyckan kom Tjernobyl att bli synonymt med kärnkraftens allmänna risker snarare än de miljöhot som tilläts breda ut sig under socialismen.
Ulrik Franke: Ledarsidan och ankharen
Den amerikanske filosofen Thomas Nagel ställde i en berömd uppsats 1974 frågan: Hur är det att vara en fladdermus? Att verkligen, så att säga från insidan, veta hur det känns att vara en främmande art är besvärligt. Nagel landar i att det rentav är omöjligt. Det finns gränser för vad hur långt vi kan komma med ett objektivt utifrånperspektiv – den subjektiva inifrånupplevelsen undflyr oss.
Inger Enkvist: Nu märks det att Greta Thunberg skolkade från historielektionerna
Möjligen är Greta Thunberg den internationellt mest kända svenska personen just nu. Senast har hon deltagit i en seglats för att ge ”nödhjälp” till Kuba. Hon har också spelat in ett youtube-klipp som fått spridning där hon ger prov på bottenlös okunnighet om Kuba.
Sista chansen: Milton Friedman’s Legacy – 50 Years On
I år är det 50 år sedan Milton Friedman tilldelades Sveriges riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne. För att uppmärksamma detta arrangeras ett seminarium på Handelshögskolan i Stockholm för att diskutera arvet av Milton Friedman. Nu är sista chansen att anmäla sig.
