NOTERAT
Anders Ydstedt: Varför göra det så svårt att välja el?
Regeringen har klokt nog skjutit på kravet att elnätsföretag ska införa effektavgifter. Avgiften är ännu ett försök att styra kundernas efterfrågan när det visat sig att vi byggt om vårt elsystem från att vara kundstyrt till att vara helt i händerna på producenterna.
Amanda Wollstad: Kontanter handlar om mer än beredskap
I en allt oroligare omvärld går det inte att lita på att systemen alltid funkar som de ska och ledordet är ’redundans’. Samtidigt går allt fler betalkort via samma system, och allt färre näringsidkare befattar sig över huvud taget med kontanter. Läxorna från oroshärdar och IT-attacker väger lätt mot bekvämligheten, hos både företag och privatpersoner.
Välkommen på seminarium om ledarsidornas framtid
Är ledarsidorna på väg ut? Vad kommer i så fall istället? Och vem ska granska den lokala demokratin? Välkommen till ett samtal om ledarsidornas villkor och framtid, i Malmö den 9 april.
Ur arkivet: Krisen kring Suezkanalen
”Icke mindre än inemot 70 procent av Västeuropas oljebehov fyllas också från Irak, Iran, de små schejkstaterna vid Persiska viken och Saudi Arabien. Av denna kvantitet fraktades 40 % genom Suezkanalen och lika mycket från oljekällorna genom »pipelines» till hamnar vid Medelhavet. Nu har Suezkanalen blockerats och rörledningarna genom Syrien mestadels sprängts av anonyma sabotörer som en följd av konflikten om kanalen.”
Amanda Wollstad: Mat som inte äts kan aldrig vara nyttig
Till slut har grumsandet om vegetarisk mat i skolorna nått ministernivå. När allt annat blir viktigare än smaken slutar barnen att äta, och vad spelar det för roll att man uppnår diverse miljömål, certifieringar och besparingskrav om maten får slängas och barnen inte kan koncentrera sig i skolan? Diskussionen är bra och nödvändigt, men också bredare än så.
Ur arkivet: Den osynliga handen
”Man finner lätt kärnpunkten i Smiths samhällssyn. I den enskildes själviska strävan ser han den starka hävstången för gemensam lyftning; det råder en fördolt verkande harmoni mellan privat vinningslystnad och allmänt väl. Sitt ryktbara uttryck får saken i hans ”osynliga hand”: Den enskilde avser i regel inte att befrämja det allmänna, vet inte ens att han gör det. Men genom att eftersträva högsta produktionsvärde, och på många andra sätt, leds han av en osynlig hand till något helt utanför egen avsikt. Ofta främjar han då samhället effektivare än genom att medvetet vilja det.”
POLITIK & EKONOMI
PJ Anders Linder: Hur styr man ett land med tolv partier?
Man kan inte diskutera spärrgränsen till riksdagen länge innan något ljushuvud säger att det vore häftigt om det fanns 26 partier, som alla fick strax under fyra procent så att inget parti kom in. Läget inför valet i Danmark på tisdag den 24 mars leder tankarna i samma riktning. Folketinget lär naturligtvis inte bli partilöst men fragmentiseringen är verkligen slående. I skrivande stund ligger tolv partier över spärren och att jämka ihop ett nytt styre kan bli lika knepigt som det var för de Gaulle att leda ett Frankrike med 246 sorters ost.
Dennis Wedin: Den tysta maktförskjutningen i svensk politik
Våra politiska partier säger sig styras av sina medlemmar. Men när stämmobeslut gång på gång kan sättas åt sidan av partiledningar blir medlemsinflytandet alltmer symboliskt. Det är en tyst maktförskjutning som riskerar att tömma partierna på både engagemang och legitimitet.
Mats Fält: Från lustgård till fattighus
Inbördeskriget, som höll på i ungefär ett decennium från mitten av 1970-talet, knäckte samhällsstrukturen och splittrade landet mellan de i huvudsak religiösa grupper som utgör basen för det politiska systemet. Det var ett konstigt korporativistiskt system som begränsade demokratin i maktdelningens intresse. Inbördeskriget innebar dock ett tragiskt skifte där korruption och gruppvälde kompletterades av krig och hänsynslös terror. Libanon har ännu inte hämtat sig från denna katastrof.
Gunnar Hökmark: Det finns inga enkla lösningar på svåra problem
Det finns ingen farligare politisk illusion än den om att svåra problem har enkla lösningar. I själva verket är svåra problem ofta så svåra att de snarare handlar om hur vi ska leva oss att hantera dem och utveckla oss själva. Detta gäller i hög grad förbudsdiskussionen för unga när det gäller sociala medier, liksom tankarna på statligt förbud mot mobiltelefoner och läsplattor i skolan. Det är ett alltför gammalt mönster.
Carl-Johan Sonesson: S i Stockholm borde sopa rent framför eget sjukhus
I onsdags höll Socialdemokraterna en presskonferens om att de vill kalla mig till riksdagens socialutskott för att svara på frågor om den skånska sjukvården. Det är ett märkligt och anmärkningsvärt agerande. Jag är vald av skåningarna för att styra Region Skåne och står till svars inför dem, inte inför Socialdemokraternas partikansli i Stockholm.
Edward Hamilton: Är Iranattacken Donald Trumps Suez-kris?
För sjuttio år sedan attackerade en trojka bestående av Israel, Frankrike och Storbritannien Egypten. 1956 års Suez-kris blev längre och svårare än någon förutspått. Till slut fick Anthony Eden, Storbritanniens premiärminister, kasta in handduken. Är samma dikeskörning på väg att hända igen i exemplet Iran år 2026?
KULTUR
Viktoria Lautmann: Den statliga överideologin hotar den akademiska friheten
Att forskningen och akademin är fri är ofta något vi tar för givet. Det är dock tydligt att vissa perspektiv värderas högre än andra vid våra statliga universitet. Somliga perspektiv har blivit som en statlig överideologi, däribland köns- och genusperspektiv. Såväl högskolelagen, regleringsbreven och villkoren för forskningsstöd innehåller idag politiskt vinklade idéer som ska beaktas och implementeras. Den ideologiska likriktningen är ett hot mot den fria akademin.
Rainer Zitelmann: Yttrandefriheten i Tyskland i fara
Paragraf 86a infördes ursprungligen för att förhindra att människor marscherade genom Tysklands gator med hakkorsflaggor, ropade ”Heil Hitler” och gjorde den så kallade Hitlerhälsningen – med andra ord en lag mot nationalsocialistisk propaganda. I dag missbrukas bestämmelsen och används mot personer som uppenbart är demokrater och motståndare till extremism.
Benny Carlson: Klokt om utvisningarna
Den svenska migrationspolitiken har accelererat och med bakåtriktad verkan fått ödesdigra effekter för människor som sedan länge är etablerade i landet. Det har utlöst en het debatt som nyligen tvingade regeringen att tills vidare slå till bromsen. För den som vill hålla sig informerad om vad som hänt på vägen till nuvarande hållplats är Fredrik Kopschs Utvisad boken att begrunda.
Daniel Klein: Adam Smith’s Anti-Hegemist Spirit of ’76
Longread: Adam Smith expressed his antipathy to hegemonic domination in The Wealth of Nations and other works. I highlight his rebuke of slavery, his paragraph calling for Britain to relinquish her colonies, his comments on the vanity and amusement of newspaper readers, his condemnation of the East India Company, his paragraph naturalizing multipolarity, and his remark about the real mediocrity of Britain’s circumstances. I close by reflecting on the enduring relevance of the anti-hegemist spirit of ’76.
Hannes H. Gissurarson: Davíd Oddsson – In Memoriam
The Icelandic statesman Davíd Oddsson passed away on 1 March 2026, at the age of 78. He was not only the most influential politician in our history by far: Mayor of Reykjavik, Prime Minister, Foreign Minister, Governor of the Central Bank of Iceland, and Chief Editor of the daily Morgunbladid. He was also my best friend.
Mats Fält: Dags för fadersmord
Vi har länge varit stolta över Axel Oxenstiernas riksbygge. Hans administrativa apparat gjorde det möjligt för det karga och fattiga svenska riket att under ett knappt århundrade gästspela som europeisk stormakt. Något fungerade ovanligt bra. Då. Idag är det uppenbart att delar av ideologin bakom vår statsapparat inte längre fyller sin uppgift.
ARTIKLAR
PJ Anders Linder: Hur styr man ett land med tolv partier?
Man kan inte diskutera spärrgränsen till riksdagen länge innan något ljushuvud säger att det vore häftigt om det fanns 26 partier, som alla fick strax under fyra procent så att inget parti kom in. Läget inför valet i Danmark på tisdag den 24 mars leder tankarna i samma riktning. Folketinget lär naturligtvis inte bli partilöst men fragmentiseringen är verkligen slående. I skrivande stund ligger tolv partier över spärren och att jämka ihop ett nytt styre kan bli lika knepigt som det var för de Gaulle att leda ett Frankrike med 246 sorters ost.
Dennis Wedin: Den tysta maktförskjutningen i svensk politik
Våra politiska partier säger sig styras av sina medlemmar. Men när stämmobeslut gång på gång kan sättas åt sidan av partiledningar blir medlemsinflytandet alltmer symboliskt. Det är en tyst maktförskjutning som riskerar att tömma partierna på både engagemang och legitimitet.
Anders Ydstedt: Varför göra det så svårt att välja el?
Regeringen har klokt nog skjutit på kravet att elnätsföretag ska införa effektavgifter. Avgiften är ännu ett försök att styra kundernas efterfrågan när det visat sig att vi byggt om vårt elsystem från att vara kundstyrt till att vara helt i händerna på producenterna.
Amanda Wollstad: Kontanter handlar om mer än beredskap
I en allt oroligare omvärld går det inte att lita på att systemen alltid funkar som de ska och ledordet är ’redundans’. Samtidigt går allt fler betalkort via samma system, och allt färre näringsidkare befattar sig över huvud taget med kontanter. Läxorna från oroshärdar och IT-attacker väger lätt mot bekvämligheten, hos både företag och privatpersoner.
Mats Fält: Från lustgård till fattighus
Inbördeskriget, som höll på i ungefär ett decennium från mitten av 1970-talet, knäckte samhällsstrukturen och splittrade landet mellan de i huvudsak religiösa grupper som utgör basen för det politiska systemet. Det var ett konstigt korporativistiskt system som begränsade demokratin i maktdelningens intresse. Inbördeskriget innebar dock ett tragiskt skifte där korruption och gruppvälde kompletterades av krig och hänsynslös terror. Libanon har ännu inte hämtat sig från denna katastrof.
Gunnar Hökmark: Det finns inga enkla lösningar på svåra problem
Det finns ingen farligare politisk illusion än den om att svåra problem har enkla lösningar. I själva verket är svåra problem ofta så svåra att de snarare handlar om hur vi ska leva oss att hantera dem och utveckla oss själva. Detta gäller i hög grad förbudsdiskussionen för unga när det gäller sociala medier, liksom tankarna på statligt förbud mot mobiltelefoner och läsplattor i skolan. Det är ett alltför gammalt mönster.
Viktoria Lautmann: Den statliga överideologin hotar den akademiska friheten
Att forskningen och akademin är fri är ofta något vi tar för givet. Det är dock tydligt att vissa perspektiv värderas högre än andra vid våra statliga universitet. Somliga perspektiv har blivit som en statlig överideologi, däribland köns- och genusperspektiv. Såväl högskolelagen, regleringsbreven och villkoren för forskningsstöd innehåller idag politiskt vinklade idéer som ska beaktas och implementeras. Den ideologiska likriktningen är ett hot mot den fria akademin.
Rainer Zitelmann: Yttrandefriheten i Tyskland i fara
Paragraf 86a infördes ursprungligen för att förhindra att människor marscherade genom Tysklands gator med hakkorsflaggor, ropade ”Heil Hitler” och gjorde den så kallade Hitlerhälsningen – med andra ord en lag mot nationalsocialistisk propaganda. I dag missbrukas bestämmelsen och används mot personer som uppenbart är demokrater och motståndare till extremism.
Benny Carlson: Klokt om utvisningarna
Den svenska migrationspolitiken har accelererat och med bakåtriktad verkan fått ödesdigra effekter för människor som sedan länge är etablerade i landet. Det har utlöst en het debatt som nyligen tvingade regeringen att tills vidare slå till bromsen. För den som vill hålla sig informerad om vad som hänt på vägen till nuvarande hållplats är Fredrik Kopschs Utvisad boken att begrunda.
Välkommen på seminarium om ledarsidornas framtid
Är ledarsidorna på väg ut? Vad kommer i så fall istället? Och vem ska granska den lokala demokratin? Välkommen till ett samtal om ledarsidornas villkor och framtid, i Malmö den 9 april.
Ur arkivet: Krisen kring Suezkanalen
”Icke mindre än inemot 70 procent av Västeuropas oljebehov fyllas också från Irak, Iran, de små schejkstaterna vid Persiska viken och Saudi Arabien. Av denna kvantitet fraktades 40 % genom Suezkanalen och lika mycket från oljekällorna genom »pipelines» till hamnar vid Medelhavet. Nu har Suezkanalen blockerats och rörledningarna genom Syrien mestadels sprängts av anonyma sabotörer som en följd av konflikten om kanalen.”
Carl-Johan Sonesson: S i Stockholm borde sopa rent framför eget sjukhus
I onsdags höll Socialdemokraterna en presskonferens om att de vill kalla mig till riksdagens socialutskott för att svara på frågor om den skånska sjukvården. Det är ett märkligt och anmärkningsvärt agerande. Jag är vald av skåningarna för att styra Region Skåne och står till svars inför dem, inte inför Socialdemokraternas partikansli i Stockholm.
Edward Hamilton: Är Iranattacken Donald Trumps Suez-kris?
För sjuttio år sedan attackerade en trojka bestående av Israel, Frankrike och Storbritannien Egypten. 1956 års Suez-kris blev längre och svårare än någon förutspått. Till slut fick Anthony Eden, Storbritanniens premiärminister, kasta in handduken. Är samma dikeskörning på väg att hända igen i exemplet Iran år 2026?
Amanda Wollstad: Mat som inte äts kan aldrig vara nyttig
Till slut har grumsandet om vegetarisk mat i skolorna nått ministernivå. När allt annat blir viktigare än smaken slutar barnen att äta, och vad spelar det för roll att man uppnår diverse miljömål, certifieringar och besparingskrav om maten får slängas och barnen inte kan koncentrera sig i skolan? Diskussionen är bra och nödvändigt, men också bredare än så.
