NOTERAT
Amanda Wollstad: Det är inte fred demonstranterna i Helsingborg förespråkar
Vi gick inte med i Nato för att ta ställning i ett fiktivt stormaktskrig, utan för att freda vår egen och våra närmaste grannars självständighet och frihet. För att inte stå ensamma mot det Ryssland som visar precis vad de tycker om små staters självständighet och mänskliga rättigheter varje dag i Ukraina.
Anders Ydstedt: Copenhagen Democracy Summit är vad FN borde vara
Copenhagen Democracy Summit blir bara viktigare. I den bästa av världar är det så här FN skulle fungera. Engagerade deltagare och talare från hela världen samlas under trevliga men effektiva former och dryftar vad man konkret kan göra åt de svåraste problemen i vår tid.
Ur arkivet: Schlager i bräschen
”Tävlingsanordnaren EBU har på många sätt varit mer ambitiösa än både Schengenområdet och eurozonen när det kommer till storeuropeisk förbrödring.”
Amanda Wollstad: Kan UD hantera Sveriges James Bond?
Att man vill ha en egen underrättelsemyndighet som fokuserar på civila frågor kan absolut vara rimligt. Men sedan är logiken svårare att följa. För varför innebär det att den på det stora hela mycket välfungerande militära underrättelsetjänsten ska slås sönder, nödvändiga funktioner flyttas över och försvarsbudgeten skäras ner?
Anders Ydstedt: Vi har mycket att lära av Milton Friedman
I år är det femtio år sedan Milton Friedman tilldelades Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne. För att uppmärksamma detta arrangerades ett seminarium på Handelshögskolan i Stockholm för att diskutera arvet efter Milton Friedman.
Ny podd: Tony Gunnarsson och Mattias Holmström samtalar med Fredrik Sixtensson om Konservatismen och marknaden
I det senaste avsnittet av Svensk Tidskrifts podd samtalar Tony Gunnarsson och Mattias Holmström med Fredrik Sixtensson om konservatismens historiska förhållande till marknadsekonomin.
POLITIK & EKONOMI
Anders Åslund: Did May 9 Mark a Turning Point in the War?
Putin’s May 9 Victory Day parade was a study in weakness: no military hardware, a handful of allied leaders, and a 45-minute runtime. Ukraine’s drone campaign forced him to seek Trump’s protection – exposing his vulnerability. Meanwhile, Ukraine has seized the strategic initiative, Europe has stepped up financing and arms, and the US under Trump has made itself irrelevant to the war’s outcome.
Mats Fält: Clownerna på andra sidan
En förklaring till presidentens osannolika politiska framgångar är alla de mer eller mindre galna politiker på den amerikanska vänsterkanten som åtminstone kan få Trump att framstå som ett mindre dåligt alternativ. Jämförd med normala demokrater och republikaner borde Trump inte ha en chans. Dessvärre är det inte bara politiker i den kategorin som ställer upp i valen i USA.
Janerik Larsson: Valresultatet kan avgöras långt innan valdagen
För att förstå det intensiva politiska maktspel som pågår i en del amerikanska delstater just nu måste man börja med begreppet gerrymandering. Det handlar om att rita om kartan för valkretsarna. Principen är enkel: i USA väljer varje delstat själv hur den drar gränserna för dessa. Den som kontrollerar delstatens lagstiftande församling kontrollerar gränserna — och den som kontrollerar gränserna kan i ganska stor utsträckning avgöra vem som vinner valen långt innan en enda röst har avlagts.
Linnea Lindquist: Replik – Verkligheten ryms inte i staplar och slagord
Det märks att Gunnar Hökmark betraktar svensk skola på avstånd. Till skillnad från Gunnar så arbetar jag varje dag i ett särskilt utsatt område. Min vardag är en skola där verkligheten inte ryms i staplar och slagord. Jag möter eleverna, familjerna, lärarna som varje dag bär upp verksamheten trots väldigt stora utmaningar. Det är med den bakgrunden jag kritiserar Gunnar Hökmarks så kallade rapport eftersom den missar det mest avgörande: elevunderlaget. Betyg säger inget om en skolas kvalitet, därför blir rapporten enbart en partsinlaga för utländska aktieägare som äger stora delar av den svenska friskolemarknaden.
Gunnar Hökmark: Slutreplik – Svaret på dåliga skolor kan aldrig vara att lägga ner de bra
Valfrihetens fiender har det inte lätt i sakdebatten. När besvärande fakta presenteras väljer man att slå tillbaka på de tre sätt som alltid visar att man har förlorat en debatt i sak: man misstänkliggör budbäraren, man ironiserar över fakta och man väljer att tala om något annat. I den bemärkelsen är Linnea Lindquists svar på min artikel ett typexempel.
Aron Regnéll: Det är dags för ett miljonprogram för villor
När statsminister Ulf Kristersson i Svenska Dagbladet talar om att två vanliga löner återigen ska räcka för att köpa och bo i ett hus sätter han fingret på något väldigt viktigt. Sverige har under lång tid byggt för lite av det människor faktiskt efterfrågar. Vi har byggt för få småhus, för få villaområden och gjort det allt svårare för vanliga barnfamiljer att äga sitt eget boende. Jag tror att det har fått konsekvenser långt bortom bostadsmarknaden.
KULTUR
Holmström och Gunnarsson: Tre konservativa arketyper – odalbonden
Konservativ ekonomisk politik har ofta utgått från en strävan att göra människor till självständiga och ansvarstagande aktörer i samhället. Genom ägande, arbete och en skyddad privat sfär ska individen inte vara en passiv mottagare av statens beslut, utan ges möjlighet att forma sitt eget liv och ta ansvar för sina val. Denna tradition kan exemplifieras med tre karaktärer som konservativa har velat värna: odalbonden, den borgerlige företagaren och medelklassens villaägare. Dessa gestalter kan sägas vara uttryck för konservatismens betoning av oberoende, ansvar och samvetsfrihet.
Sten Niklasson: Brott och straff – snäva mallar
Vid mitten av 1800-talet var professorn Gustaf Magnus Schwartz den ledande gestalten inom den svenska frenologin. Med tiden skaffade han sig i studiesyfte en omfattande samling skallar och dödsmasker. Hans idéer blev utsatta för åtskilligt gyckel, och i en samtida roman av författaren C. F. Ridderstad beskylldes han under det lätt igenkännbara namnet ”doktor Mörk” för att vara galen och inte vara stort bättre än en dödgrävare i sin iver att berika sin samling av kranier.
Olle Edborg: Ode till glädjen
Glädje, sköna gudagnista, Dotter av Elysium, Vi går in i din helgedom, Berusade av ditt ljus, o Gud! Det är första delen av en svensk översättning av den tyska romantiska poeten Friedrich Schillers mästerverk “An die Freude”. Dikten populariserades av Ludwig Van Beethoven som lät den bli en del av den nionde symfonin. Melodin vars noter för tankarna till Europeiska unionens “nationalsång” och Clockwork Orange har blivit en slående symbol för Europas enighet och en utopisk dröm om fred. En längtan vi alla fortfarande känner.
Olof Ehrenkrona: Avregleringarna och privatiseringarna en stafett mellan regeringar
Johansson låter fakta tala, om de sparkar eller inte låter han läsaren bedöma efter eget tycke. Resultatet blir en redogörelse utan den vanliga, partipolitiska laddningen. I stället bidrar det långsiktiga perspektivet till att sätta fokus på kontinuiteten i processerna.
Mats Fält: Rom föll igår
Det östromerska riket har länge haft ett oförtjänt dåligt rykte. Det har av många setts som en byråkratisk och konstlad sämre version av det ”riktiga” Rom. Verklighetens östromerska rike var en direkt fortsättning på den stat som haft sitt centrum i Rom. Tidvis behärskade man både Rom och stora delar av Medelhavsområdet.
Rainer Zitelmann: Varför demokratin behöver de rika
Till skillnad från andra böcker handlar McGinnis inte främst om – beroende på författarens perspektiv – de rikas positiva eller negativa bidrag till ekonomin. Huvudtemat, som titeln antyder, är varför de rika är viktiga för ett demokratiskt samhälles funktion.
ARTIKLAR
Amanda Wollstad: Det är inte fred demonstranterna i Helsingborg förespråkar
Vi gick inte med i Nato för att ta ställning i ett fiktivt stormaktskrig, utan för att freda vår egen och våra närmaste grannars självständighet och frihet. För att inte stå ensamma mot det Ryssland som visar precis vad de tycker om små staters självständighet och mänskliga rättigheter varje dag i Ukraina.
Anders Ydstedt: Copenhagen Democracy Summit är vad FN borde vara
Copenhagen Democracy Summit blir bara viktigare. I den bästa av världar är det så här FN skulle fungera. Engagerade deltagare och talare från hela världen samlas under trevliga men effektiva former och dryftar vad man konkret kan göra åt de svåraste problemen i vår tid.
Anders Åslund: Did May 9 Mark a Turning Point in the War?
Putin’s May 9 Victory Day parade was a study in weakness: no military hardware, a handful of allied leaders, and a 45-minute runtime. Ukraine’s drone campaign forced him to seek Trump’s protection – exposing his vulnerability. Meanwhile, Ukraine has seized the strategic initiative, Europe has stepped up financing and arms, and the US under Trump has made itself irrelevant to the war’s outcome.
Mats Fält: Clownerna på andra sidan
En förklaring till presidentens osannolika politiska framgångar är alla de mer eller mindre galna politiker på den amerikanska vänsterkanten som åtminstone kan få Trump att framstå som ett mindre dåligt alternativ. Jämförd med normala demokrater och republikaner borde Trump inte ha en chans. Dessvärre är det inte bara politiker i den kategorin som ställer upp i valen i USA.
Janerik Larsson: Valresultatet kan avgöras långt innan valdagen
För att förstå det intensiva politiska maktspel som pågår i en del amerikanska delstater just nu måste man börja med begreppet gerrymandering. Det handlar om att rita om kartan för valkretsarna. Principen är enkel: i USA väljer varje delstat själv hur den drar gränserna för dessa. Den som kontrollerar delstatens lagstiftande församling kontrollerar gränserna — och den som kontrollerar gränserna kan i ganska stor utsträckning avgöra vem som vinner valen långt innan en enda röst har avlagts.
Linnea Lindquist: Replik – Verkligheten ryms inte i staplar och slagord
Det märks att Gunnar Hökmark betraktar svensk skola på avstånd. Till skillnad från Gunnar så arbetar jag varje dag i ett särskilt utsatt område. Min vardag är en skola där verkligheten inte ryms i staplar och slagord. Jag möter eleverna, familjerna, lärarna som varje dag bär upp verksamheten trots väldigt stora utmaningar. Det är med den bakgrunden jag kritiserar Gunnar Hökmarks så kallade rapport eftersom den missar det mest avgörande: elevunderlaget. Betyg säger inget om en skolas kvalitet, därför blir rapporten enbart en partsinlaga för utländska aktieägare som äger stora delar av den svenska friskolemarknaden.
Gunnar Hökmark: Slutreplik – Svaret på dåliga skolor kan aldrig vara att lägga ner de bra
Valfrihetens fiender har det inte lätt i sakdebatten. När besvärande fakta presenteras väljer man att slå tillbaka på de tre sätt som alltid visar att man har förlorat en debatt i sak: man misstänkliggör budbäraren, man ironiserar över fakta och man väljer att tala om något annat. I den bemärkelsen är Linnea Lindquists svar på min artikel ett typexempel.
Holmström och Gunnarsson: Tre konservativa arketyper – odalbonden
Konservativ ekonomisk politik har ofta utgått från en strävan att göra människor till självständiga och ansvarstagande aktörer i samhället. Genom ägande, arbete och en skyddad privat sfär ska individen inte vara en passiv mottagare av statens beslut, utan ges möjlighet att forma sitt eget liv och ta ansvar för sina val. Denna tradition kan exemplifieras med tre karaktärer som konservativa har velat värna: odalbonden, den borgerlige företagaren och medelklassens villaägare. Dessa gestalter kan sägas vara uttryck för konservatismens betoning av oberoende, ansvar och samvetsfrihet.
Sten Niklasson: Brott och straff – snäva mallar
Vid mitten av 1800-talet var professorn Gustaf Magnus Schwartz den ledande gestalten inom den svenska frenologin. Med tiden skaffade han sig i studiesyfte en omfattande samling skallar och dödsmasker. Hans idéer blev utsatta för åtskilligt gyckel, och i en samtida roman av författaren C. F. Ridderstad beskylldes han under det lätt igenkännbara namnet ”doktor Mörk” för att vara galen och inte vara stort bättre än en dödgrävare i sin iver att berika sin samling av kranier.
Ur arkivet: Schlager i bräschen
”Tävlingsanordnaren EBU har på många sätt varit mer ambitiösa än både Schengenområdet och eurozonen när det kommer till storeuropeisk förbrödring.”
Amanda Wollstad: Kan UD hantera Sveriges James Bond?
Att man vill ha en egen underrättelsemyndighet som fokuserar på civila frågor kan absolut vara rimligt. Men sedan är logiken svårare att följa. För varför innebär det att den på det stora hela mycket välfungerande militära underrättelsetjänsten ska slås sönder, nödvändiga funktioner flyttas över och försvarsbudgeten skäras ner?
Aron Regnéll: Det är dags för ett miljonprogram för villor
När statsminister Ulf Kristersson i Svenska Dagbladet talar om att två vanliga löner återigen ska räcka för att köpa och bo i ett hus sätter han fingret på något väldigt viktigt. Sverige har under lång tid byggt för lite av det människor faktiskt efterfrågar. Vi har byggt för få småhus, för få villaområden och gjort det allt svårare för vanliga barnfamiljer att äga sitt eget boende. Jag tror att det har fått konsekvenser långt bortom bostadsmarknaden.
Elisabeth Precht: De krossade glastaken berättar de moderata kvinnornas historia
”Berättar ingen, vet man inte att det har hänt” är devisen för Sällskapet för Moderata kvinnors historia. Sällskapets senaste bok De krossade glastaken – konservativa kvinnors kamp berättar om tolv av de moderata kvinnor som var aktiva från tiden före rösträttens införande till slutet av nittonhundratalet. Deras historier är levande exempel på mod, vision och uthållighet.
Magdalena Andersson: De krossade glastaken – Arbetarflickan som förändrade svensk beskattning
Kanske var det kombinationen av arbetarbakgrund och akademisk prestation som gjorde Ebon Andersson så framgångsrik. Med två examina i bagaget valdes hon in i riksdagen 1936. Hennes mest betydelsefulla bidrag där var tudelad beskattning, som bidrog till att fler kvinnor började yrkesarbeta.
