NOTERAT
Amanda Wollstad: Under den blå-gula flaggan
Samtidigt som nationalism betraktats med djup skepticism blir utländska besökare inte sällan förvånade över att den svenska flaggan vajar precis överallt, på offentliga byggnader men kanske framför allt i villaträdgårdar, parker och på festdukade bord.
Ur arkivet: När Sveriges flagga blev svenskarnas
”Edvard Thermamius har i en uppsats citerat en dansk resandes förvåning 1871 över att »Mange af Alnmen ikke kjendte det svenske Nationalflag». Kuststädernas invånare voro naturligtvis förtrogna med de svenska färgerna, och detsamma gäller dem som bodde i garnisonsorter eller i närheten av lägerplatserna, men många svenskar fingo nog blott en eller annan gång i livet en flagga för ögonen.”
Anders Ydstedt: Tysklands behov av reformer
Den tyska regeringens fristående ekonomiska rådgivare, ”Sachverständigenrat”, skrev i veckan ned prognosen för den tyska tillväxten till rekordlåga 0,5 procent och för 2027 räknar de med 0,8 procent. Detta är nästan en halvering mot förra året, då tillväxten var 0,9 procent. Tysklands problem är tyvärr även Sveriges.
Amanda Wollstad: Framtidens svenska veteraner
Sverige är ett land som haft turen att leva i fred och frihet i över 200 år. Vi är också ett land som under Kalla Kriget stod i ständig beredskap att försvara den friheten, på bekostnad av freden om så var nödvändigt. Kostnaden var tidvis hög, framförallt svenska flygare betalade det yttersta priset för att vara redo att försvara sitt land. Nu är vi där igen.
Ny podd: Karl Gustel Wärnberg samtalar med Fredrik Sixtensson om Konservatismen och marknaden
Karl Gustel Wärnberg samtalar med Fredrik Sixtensson om hur kristendomen skapade marknadsekonomin, vilket också är temat för en essä av Karl Gustel Wärnberg i serien Konservatismen och Marknaden.
Ur arkivet: En hedersam söndag
”Det var en annan tid, också militärt. Efter mission lämnade man in sin utrustning och åkte hem. Någon debriefing eller några avlastningssamtal var det inte tal om, oavsett vad man sett eller gjort under insatsen. Det var ordningen under många decennier av svenska missioner.”
POLITIK & EKONOMI
Gunnar Hökmark: Europas starka nord
I den nya värld som formas av en alltmer växande osäkerhet om USA, och den instabilitet den amerikanska administrationen skapar, riskerar Nordeuropa att bli än mer utsatt. Det är här som Rysslands spänningspunkter mot Väst är som starkast och flest. Det gäller Arktis, Östersjön, de baltiska länderna, landförbindelserna till Kaliningrad och förbindelserna över Atlanten. Vi behöver därför ställa högre krav på vår militära förmåga än Natos minimum.
Myllymäki & Blomgren: Sveriges nativitetskris är inte ett bostadsproblem – det är ett relationsproblem
Genom att förklara nativitetskrisen med villabrist och föreslå fler IVF‑behandlingar fokuserar regeringen på fel nivå av problemet. Forskningen är tydlig: människor skaffar barn när deras relationer är stabila och trygga – inte när deras ekonomi subventioneras.
Rainer Zitelmann: Från innovationsledare till utbildningskris
Enligt en studie som genomförts på uppdrag av UNICEF har endast 60 procent av Tysklands 15-åringar fortfarande en ”miniminivå av kompetens” i läsning och matematik. Dagstidningen Die Welt kommenterade resultatet: ”I klarspråk betyder detta att 40 procent är nästintill analfabeter och inte behärskar de grundläggande räknesätten. Det placerar oss på plats 34 av de 41 undersökta länderna. Det är en katastrof.”
Mats Fält: Momsen och vallagarna
Gunnar Sträng lovade en gång att momsen skulle vara en tillfällig extra skatt på det vi köper i affären. Så blev det inte. Idag är det en inkomstkälla som ingen finansminister vill vara utan. Det finns fler tillfälliga lagar som blivit kvar väldigt länge. I USA röstade man 1965 igenom ”the voting rights act”.
Rainer Zitelmann: Hur byråkratin stryper Tyskland
Under de senaste sju åren har Tysklands ekonomiska produktion stagnerat, och en av orsakerna är den omfattande byråkratin. Det finns knappast något land där företagare och medborgare inte klagar på byråkrati, men i Tyskland har problemet nått en ny dimension. Det ansedda tyska forskningsinstitutet ifo uppskattar att Tyskland varje år förlorar 146 miljarder euro i ekonomisk produktion till följd av överdriven byråkrati – motsvarande omkring fyra procent av BNP.
Olle Edborg: Det stora språnget bakåt
Kina ses alltmer som en blivande supermakt. Genom marknadsekonomi och statlig kontroll har man lyckats skapa ett system som är oroväckande framgångsrikt. Landets ledare Xi Jinping verkar dock inte vilja föra landet framåt. Personkult, ideologisk kontroll och centraliserad makt har åter blivit kärnan i den kinesiska maktapparaten.
KULTUR
Christian Braw: Den nödvändiga diktningen
Svensk radios nu snart sekellånga engagemang för skönlitteratur fäster uppmärksamheten på diktningens betydelse för en nations liv, i synnerhet i tider av kris och krig. För att en nation skall överleva och utvecklas positivt i fred och frihet räcker det uppenbarligen inte med energiförsörjning och briljanta ingenjörer. Det behövs också en levande diktning.
Anders Ydstedt: Tyskland ska inte medla mellan Ryssland och Ukraina
Tanken att Tyskland skulle ha en särskild relation med Ryssland är inte ny. Tyskland har försökt påverka utvecklingen i Ryssland och bygga både politiska och kommersiella relationer. Lenins tågresa genom Tyskland och finansieringen av kommunisternas revolution för att få slut på världskriget, Rapallofördraget 1922 mellan Tyskland och Sovjetunionen och Molotov-Ribbentrop-pakten 1939 var samtliga olyckliga för alla parter. Men även i modern tid har Berlin försökt odla särskilda relationer med Moskva.
Benny Carlson: Svenska ekonomer i konservativ-liberal parad
”Det finns ett litet hörn av världen, fredligt och välmående, med fria och nöjda invånare”. Med de orden öppnar Gissurarson sin långa inledning. Han beskriver de nordiska länderna som liberala demokratier, rättsstater med öppna och relativt fria ekonomier och med högre nivåer av tillit och social sammanhållning än de flesta andra länder i världen och fortsätter: ”Kanske är detta deras hemlighet: att den starka konservativ-liberala traditionen i de nordiska länderna förklarar större delen av deras framgång.”
Holmström och Gunnarsson: Tre konservativa arketyper – Den ägande medelklassen
Ägardemokratin formulerades under 1950-talet som ett konservativt ekonomiskt projekt med målet att göra fler människor till ägare av bostäder, bilar och aktier. Själva ägandet hade för högern även en social och moralisk betydelse och bostadsägande sågs som en grund för stabilitet, familjegemenskap och medborgerligt engagemang.
Mats Fält: ”La gauche caviar” slår bakut
Det är inte bara i USA som den politiska kampen om medierna förs inför öppen ridå. I Frankrike skrev 600 kulturarbetare på ett upprop mot Vincent Bolloré i samband med filmfestivalen i Cannes. Bolloré och hans familj äger ett stort antal tidningar, tidskrifter och förlag i Frankrike. Andelen i Canal+, den viktigaste finansiären av fransk film – inklusive smala produktioner – är 30,4 procent.
Rolan Jusupov: I Madrid står man upp för sig själv
Spanien är ett avslappnat land som aldrig ber om ursäkt för sin energi. Man är dock sällan nonchalant på det där franska eller brittiska sättet. Tvärtom finns det ett ödmjukhetsideal, där spanjorer visar status genom konkreta resultat, snarare än teater, tomma ord eller meningslösa symboler som yta. Vilket de flesta som turistat där – inklusive jag själv nyligen – antagligen märkt av.
ARTIKLAR
Amanda Wollstad: Under den blå-gula flaggan
Samtidigt som nationalism betraktats med djup skepticism blir utländska besökare inte sällan förvånade över att den svenska flaggan vajar precis överallt, på offentliga byggnader men kanske framför allt i villaträdgårdar, parker och på festdukade bord.
Gunnar Hökmark: Europas starka nord
I den nya värld som formas av en alltmer växande osäkerhet om USA, och den instabilitet den amerikanska administrationen skapar, riskerar Nordeuropa att bli än mer utsatt. Det är här som Rysslands spänningspunkter mot Väst är som starkast och flest. Det gäller Arktis, Östersjön, de baltiska länderna, landförbindelserna till Kaliningrad och förbindelserna över Atlanten. Vi behöver därför ställa högre krav på vår militära förmåga än Natos minimum.
Myllymäki & Blomgren: Sveriges nativitetskris är inte ett bostadsproblem – det är ett relationsproblem
Genom att förklara nativitetskrisen med villabrist och föreslå fler IVF‑behandlingar fokuserar regeringen på fel nivå av problemet. Forskningen är tydlig: människor skaffar barn när deras relationer är stabila och trygga – inte när deras ekonomi subventioneras.
Rainer Zitelmann: Från innovationsledare till utbildningskris
Enligt en studie som genomförts på uppdrag av UNICEF har endast 60 procent av Tysklands 15-åringar fortfarande en ”miniminivå av kompetens” i läsning och matematik. Dagstidningen Die Welt kommenterade resultatet: ”I klarspråk betyder detta att 40 procent är nästintill analfabeter och inte behärskar de grundläggande räknesätten. Det placerar oss på plats 34 av de 41 undersökta länderna. Det är en katastrof.”
Mats Fält: Momsen och vallagarna
Gunnar Sträng lovade en gång att momsen skulle vara en tillfällig extra skatt på det vi köper i affären. Så blev det inte. Idag är det en inkomstkälla som ingen finansminister vill vara utan. Det finns fler tillfälliga lagar som blivit kvar väldigt länge. I USA röstade man 1965 igenom ”the voting rights act”.
Christian Braw: Den nödvändiga diktningen
Svensk radios nu snart sekellånga engagemang för skönlitteratur fäster uppmärksamheten på diktningens betydelse för en nations liv, i synnerhet i tider av kris och krig. För att en nation skall överleva och utvecklas positivt i fred och frihet räcker det uppenbarligen inte med energiförsörjning och briljanta ingenjörer. Det behövs också en levande diktning.
Anders Ydstedt: Tyskland ska inte medla mellan Ryssland och Ukraina
Tanken att Tyskland skulle ha en särskild relation med Ryssland är inte ny. Tyskland har försökt påverka utvecklingen i Ryssland och bygga både politiska och kommersiella relationer. Lenins tågresa genom Tyskland och finansieringen av kommunisternas revolution för att få slut på världskriget, Rapallofördraget 1922 mellan Tyskland och Sovjetunionen och Molotov-Ribbentrop-pakten 1939 var samtliga olyckliga för alla parter. Men även i modern tid har Berlin försökt odla särskilda relationer med Moskva.
Benny Carlson: Svenska ekonomer i konservativ-liberal parad
”Det finns ett litet hörn av världen, fredligt och välmående, med fria och nöjda invånare”. Med de orden öppnar Gissurarson sin långa inledning. Han beskriver de nordiska länderna som liberala demokratier, rättsstater med öppna och relativt fria ekonomier och med högre nivåer av tillit och social sammanhållning än de flesta andra länder i världen och fortsätter: ”Kanske är detta deras hemlighet: att den starka konservativ-liberala traditionen i de nordiska länderna förklarar större delen av deras framgång.”
Ur arkivet: När Sveriges flagga blev svenskarnas
”Edvard Thermamius har i en uppsats citerat en dansk resandes förvåning 1871 över att »Mange af Alnmen ikke kjendte det svenske Nationalflag». Kuststädernas invånare voro naturligtvis förtrogna med de svenska färgerna, och detsamma gäller dem som bodde i garnisonsorter eller i närheten av lägerplatserna, men många svenskar fingo nog blott en eller annan gång i livet en flagga för ögonen.”
Rainer Zitelmann: Hur byråkratin stryper Tyskland
Under de senaste sju åren har Tysklands ekonomiska produktion stagnerat, och en av orsakerna är den omfattande byråkratin. Det finns knappast något land där företagare och medborgare inte klagar på byråkrati, men i Tyskland har problemet nått en ny dimension. Det ansedda tyska forskningsinstitutet ifo uppskattar att Tyskland varje år förlorar 146 miljarder euro i ekonomisk produktion till följd av överdriven byråkrati – motsvarande omkring fyra procent av BNP.
Anders Ydstedt: Tysklands behov av reformer
Den tyska regeringens fristående ekonomiska rådgivare, ”Sachverständigenrat”, skrev i veckan ned prognosen för den tyska tillväxten till rekordlåga 0,5 procent och för 2027 räknar de med 0,8 procent. Detta är nästan en halvering mot förra året, då tillväxten var 0,9 procent. Tysklands problem är tyvärr även Sveriges.
Amanda Wollstad: Framtidens svenska veteraner
Sverige är ett land som haft turen att leva i fred och frihet i över 200 år. Vi är också ett land som under Kalla Kriget stod i ständig beredskap att försvara den friheten, på bekostnad av freden om så var nödvändigt. Kostnaden var tidvis hög, framförallt svenska flygare betalade det yttersta priset för att vara redo att försvara sitt land. Nu är vi där igen.
Olle Edborg: Det stora språnget bakåt
Kina ses alltmer som en blivande supermakt. Genom marknadsekonomi och statlig kontroll har man lyckats skapa ett system som är oroväckande framgångsrikt. Landets ledare Xi Jinping verkar dock inte vilja föra landet framåt. Personkult, ideologisk kontroll och centraliserad makt har åter blivit kärnan i den kinesiska maktapparaten.
Intervju: ”300 miljarder i dold skatt på arbete varje år”
”För arbetsgivaren spelar det egentligen ingen roll vad arbetsgivaravgiften kallas eller vad den sägs gå till. Den belastar lönekostnaden på samma sätt. Men för pensionsavgiften får ju arbetstagaren något tillbaka för sin avgift.”
