Svensk Tidskrift
1936
Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.
Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.
Öppna PDF
Öppna text
SVENSK
TIDSKRIFT
SvENSK TIDSKRIFT bär som kanske ingen annan politisk
kulturell tidskrift ett historiskt förpliktande namn.
Tidskriften utkom för första gången 1870, närmast som en fortsättning av den 1868-1869 utgivna Svensk Literatur-Tidskrift
Dess första redaktörer voro Hans Forssell och C. D. af Wirsen.
Efter ett år blev den förre ensam utgivare av tidskriften t. o. m.
1875, då Harald Hjärne efterträdde den till finansminister utnämnde Forssell. Endast ett år varade Hjärnes tid, och tidskriften
nedlades fr. o. m. 1877. Den utkom ånyo under åren 1891-1895,
nu med Frans von Scheele som utgivare, och hade under denna
period en huvudsakligast litterär inriktning. Efter att på nytt
ha varit nedlagd återuppstod tidskriften 1911, till sina syftemål
anknytande till 1870-talets publikation och med Gösta Bagge och
Eli Heckscher som utgivare. Den inåt harmoniska, utåt stridsglada krets, som 1911 omhändertog tidskriften, uppbar denna tämligen oförändrad ända t. o. m. 1930; Gösta Bagge förblev under
hela denna tid vid ledningen, därav 1919-1920 som ensam utgivare. Efter Heckschers avgång 1918 fungerade som utgivare vid
Bagges sida Yngve Lorents 1921-1922, Axel Boethius 1923-1924,
Verner Söderberg 1925 och Erik Fahlbeck 1926-1930. 1931 övergick tidskriften till en grupp studenter under Ivar Andersons utgivarskap men nedlades tills vidare med utgången av 1932.
När Svensk Tidskrift med detta häfte återigen börjar utkomma
-utgiven av undertecknad och en redaktionskommitte, bestående
av kyrkoherden docent John Cullberg, överstelöjtnant Gustaf
Petri, direktören jur. kand. Karl Wistrand samt som representanter för Göteborg, Lund och Uppsala professor Georg Andren,
docent Edvard Thermamius och docent Gunnar Heckscher – vill
den nya ledningen låta sig angeläget vara att fortsätta i den
gamla tidskriftens anda och vidmakthålla dess traditioner. Den
nya ledningen stödjes också i sitt företag av flertalet ur kretsen
kring 1911 års tidskrift.
Svensk Tidskrifts växlande öden genom tiderna vittna om svå-
l
•
Elis Håstad
righeterna för en fri tidskrift. Konkurrensen från dagspressen
och andra publikationer har alltid gjort det vanskligt att en längre
tid kunna upprätthålla en tidskrift, såvida icke andra ständiga
inkomstkällor stått denna till buds än prenumerations- och annonsavgifter. Den tekniskt och redaktionellt storartade utvecklingen
inom svensk tidningspress gör i våra dagar en tidskrifts tillvaro
än mer utsatt och riskfull. Människorna ha blivit vana att få de
varandra oavbrutet avlösande dagshändelserna varmt serverade,
aptitligt tillredda, helst sensationellt garnerade.. Tidningarna ha
icke haft annat val än att följa tidens hastiga rytm. På grund av
sitt omfång kunna de också omspänna hart när alla områden och
till synes göra en periodisk tidskrift med dess begränsade räckvidd
överflödig. Men just detta hetstempo ger kanske numera i högre
grad än tillförne en större uppgift åt en tidskrift, icke i konkurrens
med men vid sidan av dagspressen. Det dagliga värvets jäkt kan
göra en tidskrift med dess översikter och återblickar för många
till den lämpligaste vägledaren i händelseutvecklingen. Genom
politiska artiklar eller kulturpolitiska uppsatser kan den återspegla, vad som djupare rör sig i tiden. En tidskrift måste alltjämt vara ett lämpligt forum för den oavlåtliga problemdiskussion, utan vilken samhällslivet skulle stagnera. Vår skälvande
oroliga tid med alla dess omvärderingar måste mer än någonsin
ge den stoff till betraktelser och därmed en mission att fylla.
Svensk Tidskrift skall under sin nya ledning i enlighet med den
gamla traditionen vara ett politiskt och kulturellt organ. I mån
av utrymme och efter måttet av sin förmåga skall den söka att
belysa företeelser och tendenser inom svenskt samhälls- och kulturliv liksom att orientera i de viktigaste tilldragelserna och strömninga.rna utomlands. Den vill bland sina medarbetare sammanknyta äldre och yngre för att i en brytningstid förmedla kontinuiteten mellan olika generationer.
Svensk Tidskrift står på en i bästa mening konservativ grund.
Den vill bevara det egenartade och äkta i vår kultur och hos våra
institutione.r utan att därför stå det goda i tidsutvecklingen emot.
Den skall icke bli någon partiskrift utan stå fri och oavhängig.
Dess spalter skola utan avseende på åsiktsnyanser öppnas för alla,
som syfta till likartade mål. Den skall inom ramen för sin åskådning ge utrymme åt en principernas debatt men också sträva efter
att ta ståndpunkt och ge signaler.
Svensk Tidskrift uppbäres av en nationell åskådning. Den skall
2
•
Svensk Tidskrift
ej förtröttas i att verka för ett försvar, som skänker landet trygghet och dess invånare tillförsikt. Den vill ställa försvarsfrågan
över partistriderna. Den vill söka höja försvarsviljan hos vårt
folk och göra försvaret till en hela folkets sak. Den vill arbeta
för att stärka vårt lands försvarspolitiska läge genom en målmedveten utrikespolitik och därför särskilt följa nordiska frågor
och östm·sjöns problem. Den vill stödja folkförbundets strävanden, så långt de äro förenliga med en kulturstats moraliska plikt
att medverka i arbetet för uppbyggandet av en mellanfolklig
rättsordning.
Svensk Tidskrift vill värna vår kristna kultur. Den skall under
vår tids andliga kris bli ett språkrör för kyrkans strävanden. Den
vill slå vakt om nutidens starkt hotade familjevärden. Den vill
gentemot tendenserna till upplösning och förslappning hävda personlig ansvars- och pliktkänsla. Den vill ägna uppmärksamhet åt
ungdomens fostran och särskilt den lärda bildningens intressen.
Den vill göra front mot kulturradikalism och andlig bolsjevism.
Svensk Tidskrift vill verka för att upprätthålla vår folkliga
självstyrelse. Den vill icke företräda en sådan borgerlighet, som
ringaktar styrkan av alla samhällsgruppers delaktighet i ansvaret.
Den vill både kritiskt och positivt följa författnings- och förvaltningsproblemen samt arbeta för att stärka garantierna mot folkstyrelsens svagheter och missförhållanden. Den vill öva kritik mot
osunda företeelser i samhällslivet, inskärpa medborgarnas förpliktelser mot gemensamt väl och statsmaktens auktoritet samt eftersträva en högre samhällelig moral.
Svensk Tidskrift vill stödja ett fritt näringsliv för att vinna
ett starkt näringsliv. Den vill ägna intresse åt industriens, jordbrukets och handelns spörsmål och upptaga till debatt deras livsvillkor. Den vill understryka det obetingade sambandet mellan
ekonomi och socialpolitik och ser i höjarrdet av näringarrres välstånd det yppersta av sociala hjälpmedel. Den vill dryfta socialpolitiska frågor, besjälad av intresse att skänka strävsamma människor ökad trygghet i en osäker tillvaro.
Svensk Tidskrifts nya ledning anger härmed, vad den vill. Det
återstår att visa, vad den kan. Den överskattar ej sin kraft men
ryggar å andra sidan ej för svårigheterna. Den går till sin uppgift i känslan av att det är en bjudande medborgarplikt i en demokrati att vädja till opinionen.
Elis Håstad.
3
TIDSKRIFT
SvENSK TIDSKRIFT bär som kanske ingen annan politisk
kulturell tidskrift ett historiskt förpliktande namn.
Tidskriften utkom för första gången 1870, närmast som en fortsättning av den 1868-1869 utgivna Svensk Literatur-Tidskrift
Dess första redaktörer voro Hans Forssell och C. D. af Wirsen.
Efter ett år blev den förre ensam utgivare av tidskriften t. o. m.
1875, då Harald Hjärne efterträdde den till finansminister utnämnde Forssell. Endast ett år varade Hjärnes tid, och tidskriften
nedlades fr. o. m. 1877. Den utkom ånyo under åren 1891-1895,
nu med Frans von Scheele som utgivare, och hade under denna
period en huvudsakligast litterär inriktning. Efter att på nytt
ha varit nedlagd återuppstod tidskriften 1911, till sina syftemål
anknytande till 1870-talets publikation och med Gösta Bagge och
Eli Heckscher som utgivare. Den inåt harmoniska, utåt stridsglada krets, som 1911 omhändertog tidskriften, uppbar denna tämligen oförändrad ända t. o. m. 1930; Gösta Bagge förblev under
hela denna tid vid ledningen, därav 1919-1920 som ensam utgivare. Efter Heckschers avgång 1918 fungerade som utgivare vid
Bagges sida Yngve Lorents 1921-1922, Axel Boethius 1923-1924,
Verner Söderberg 1925 och Erik Fahlbeck 1926-1930. 1931 övergick tidskriften till en grupp studenter under Ivar Andersons utgivarskap men nedlades tills vidare med utgången av 1932.
När Svensk Tidskrift med detta häfte återigen börjar utkomma
-utgiven av undertecknad och en redaktionskommitte, bestående
av kyrkoherden docent John Cullberg, överstelöjtnant Gustaf
Petri, direktören jur. kand. Karl Wistrand samt som representanter för Göteborg, Lund och Uppsala professor Georg Andren,
docent Edvard Thermamius och docent Gunnar Heckscher – vill
den nya ledningen låta sig angeläget vara att fortsätta i den
gamla tidskriftens anda och vidmakthålla dess traditioner. Den
nya ledningen stödjes också i sitt företag av flertalet ur kretsen
kring 1911 års tidskrift.
Svensk Tidskrifts växlande öden genom tiderna vittna om svå-
l
•
Elis Håstad
righeterna för en fri tidskrift. Konkurrensen från dagspressen
och andra publikationer har alltid gjort det vanskligt att en längre
tid kunna upprätthålla en tidskrift, såvida icke andra ständiga
inkomstkällor stått denna till buds än prenumerations- och annonsavgifter. Den tekniskt och redaktionellt storartade utvecklingen
inom svensk tidningspress gör i våra dagar en tidskrifts tillvaro
än mer utsatt och riskfull. Människorna ha blivit vana att få de
varandra oavbrutet avlösande dagshändelserna varmt serverade,
aptitligt tillredda, helst sensationellt garnerade.. Tidningarna ha
icke haft annat val än att följa tidens hastiga rytm. På grund av
sitt omfång kunna de också omspänna hart när alla områden och
till synes göra en periodisk tidskrift med dess begränsade räckvidd
överflödig. Men just detta hetstempo ger kanske numera i högre
grad än tillförne en större uppgift åt en tidskrift, icke i konkurrens
med men vid sidan av dagspressen. Det dagliga värvets jäkt kan
göra en tidskrift med dess översikter och återblickar för många
till den lämpligaste vägledaren i händelseutvecklingen. Genom
politiska artiklar eller kulturpolitiska uppsatser kan den återspegla, vad som djupare rör sig i tiden. En tidskrift måste alltjämt vara ett lämpligt forum för den oavlåtliga problemdiskussion, utan vilken samhällslivet skulle stagnera. Vår skälvande
oroliga tid med alla dess omvärderingar måste mer än någonsin
ge den stoff till betraktelser och därmed en mission att fylla.
Svensk Tidskrift skall under sin nya ledning i enlighet med den
gamla traditionen vara ett politiskt och kulturellt organ. I mån
av utrymme och efter måttet av sin förmåga skall den söka att
belysa företeelser och tendenser inom svenskt samhälls- och kulturliv liksom att orientera i de viktigaste tilldragelserna och strömninga.rna utomlands. Den vill bland sina medarbetare sammanknyta äldre och yngre för att i en brytningstid förmedla kontinuiteten mellan olika generationer.
Svensk Tidskrift står på en i bästa mening konservativ grund.
Den vill bevara det egenartade och äkta i vår kultur och hos våra
institutione.r utan att därför stå det goda i tidsutvecklingen emot.
Den skall icke bli någon partiskrift utan stå fri och oavhängig.
Dess spalter skola utan avseende på åsiktsnyanser öppnas för alla,
som syfta till likartade mål. Den skall inom ramen för sin åskådning ge utrymme åt en principernas debatt men också sträva efter
att ta ståndpunkt och ge signaler.
Svensk Tidskrift uppbäres av en nationell åskådning. Den skall
2
•
Svensk Tidskrift
ej förtröttas i att verka för ett försvar, som skänker landet trygghet och dess invånare tillförsikt. Den vill ställa försvarsfrågan
över partistriderna. Den vill söka höja försvarsviljan hos vårt
folk och göra försvaret till en hela folkets sak. Den vill arbeta
för att stärka vårt lands försvarspolitiska läge genom en målmedveten utrikespolitik och därför särskilt följa nordiska frågor
och östm·sjöns problem. Den vill stödja folkförbundets strävanden, så långt de äro förenliga med en kulturstats moraliska plikt
att medverka i arbetet för uppbyggandet av en mellanfolklig
rättsordning.
Svensk Tidskrift vill värna vår kristna kultur. Den skall under
vår tids andliga kris bli ett språkrör för kyrkans strävanden. Den
vill slå vakt om nutidens starkt hotade familjevärden. Den vill
gentemot tendenserna till upplösning och förslappning hävda personlig ansvars- och pliktkänsla. Den vill ägna uppmärksamhet åt
ungdomens fostran och särskilt den lärda bildningens intressen.
Den vill göra front mot kulturradikalism och andlig bolsjevism.
Svensk Tidskrift vill verka för att upprätthålla vår folkliga
självstyrelse. Den vill icke företräda en sådan borgerlighet, som
ringaktar styrkan av alla samhällsgruppers delaktighet i ansvaret.
Den vill både kritiskt och positivt följa författnings- och förvaltningsproblemen samt arbeta för att stärka garantierna mot folkstyrelsens svagheter och missförhållanden. Den vill öva kritik mot
osunda företeelser i samhällslivet, inskärpa medborgarnas förpliktelser mot gemensamt väl och statsmaktens auktoritet samt eftersträva en högre samhällelig moral.
Svensk Tidskrift vill stödja ett fritt näringsliv för att vinna
ett starkt näringsliv. Den vill ägna intresse åt industriens, jordbrukets och handelns spörsmål och upptaga till debatt deras livsvillkor. Den vill understryka det obetingade sambandet mellan
ekonomi och socialpolitik och ser i höjarrdet av näringarrres välstånd det yppersta av sociala hjälpmedel. Den vill dryfta socialpolitiska frågor, besjälad av intresse att skänka strävsamma människor ökad trygghet i en osäker tillvaro.
Svensk Tidskrifts nya ledning anger härmed, vad den vill. Det
återstår att visa, vad den kan. Den överskattar ej sin kraft men
ryggar å andra sidan ej för svårigheterna. Den går till sin uppgift i känslan av att det är en bjudande medborgarplikt i en demokrati att vädja till opinionen.
Elis Håstad.
3