Riksdagshuset
1937
Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.
Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.
Öppna PDF
Öppna text
RIKSDAGSHUSET
Årets riksdag avslog det av några regeringsledamöter
förfäktade förslaget att bygga ett nytt riksdagspalats.
Kort före riksdagsbehandlingen inlämnade professor Ragnar Östberg en första skiss till ett nytt riksdagshus, avsett
att uppföras på Helgeandsholmen, på riksbankens nuvarande plats. Oavsett vilka uppfattningar som hysas i frå-
gan om riksdagshusets ombyggande synes det oss av
största värde att låta dessa arkitektens byggnadsplaner bli
så kända som deras storslagenhet förtjänar. Professor Östberg kommenterar de här nedan publicerade fyra skisserna
med några korta synpunkter och reflexioner.
EN UNDERBOKNING visar att man har all anledning utgå
från att man för rimliga kostnader kan få ett nytt, väl avpassat
och i alla avseenden tillfredsställande riksdaghus uppfört på
Helgeandsholmen, – nämligen på riksbankens nuvarande område
Plan över Helgeandsholmen med riksdagshuset tänkt på riksbankens tomt.
716
— och detta både med hänsyn till erforderliga rivningsarbeten och med hänS~’n till erforderlig ny bankbyggnad.
Skisser utförda i planer,
fasader och sektioner samt
för terrängutformningen ge
vid handen, att ett praktiskt
och estetiskt tillfredsställande resultat ernås, och
kostnadskalkylerna visa, att
saken otvivelaktigt är värd
en grundlig undersökning.
Det är ju så, att det nuvarande riksdagshuset utformades efter riktlinjer, som
första gången framfördes
på 1870-talet och motsvarade dåtida behov; senare
återupptogos de av riksdagen, och antogos sist efter
en motion av P. E. LithanRiksdagshuset
Perspektiv ÖVPl’ Norrbro och Helgeandsholmen med nytt riksdagHhu~ på rikshankstomten.
der 1887. Den ursprunglige arkitekten för riksdagshuset, överintendent Zettervall, drog sig fem år därefter tillbaka på grund
av riksdagshusets för stora framskjutning på holmen, enligt de av
riksdagen godkända ritningarna. Därtill kom att redan 1905, vid
första riksdagen som hölls inom det då nya riksdagshuset, det inre
av huset karakteriserades som opraktiskt och det yttre som en
tyngande kopia av det nya riksdagshuset i Berlin. Att det nu
1937 är svårt att använda och mycket svårt att glädjas åt är lika
ofrånkomligt som naturligt.
Riksdagens beslut år 1936 »att låta utreda frågan rörande förändringar beträffande riksdagshuset och dess omgivningar» har
därför hälsats med största intresse och fast förväntan på något
bättre.
Den då tillsatta riksdagshuskommitten utsände som bekant förfrågningar angående lokalförhållandena etc. i riksdagshuset och
önskningar i samband därmed. statsministern framhöll i sitt
svar behovet av vissa vidgade lokalutrymmen etc. och slutade med
orden: »För att bereda riksdagen drägliga lokaler behövs ett nytt
riksdagshus. Inom det gamla kan en del bättras, men någon verklig trevnad torde där icke kunna skapas. Icke blott riksdagspartierna behöva ordentliga samlingslokaler, även för de enskilda
717
Ragnar Östberg
Plan över Helgeand~holmen med nytt rik;;dag;;hns.
riksdagsmännen borde finnas lätt tillgängliga utrymmen för konferenser, arbete och – varför icke — vila.»
Själv sedan länge intresserad för ett väl format hus för våra
riksdagsmän och själv medverkande vid behandlingen av den
fråga inom riksdagshuskommitten, som berörde en väl ordnad
Helgeandsholme, kan jag såsom fackman icke annat än helt och
odelat sluta mig till statsministerns uttalade mening. Ett ombyggt riksdagshus, inom nuvarande riksdagshusram, blir givetvis ett lappverk, en halvmesyr och en dyr sådan.
Under de många år jag begrundat frågan om riksdagshuset och
Helgeandsholmen och projekterat om holmens ordnande och om
terrängens och byggnadens samverkan, har det slagit mig, hur
obekvämt riksdagshuset ligger till på Helgeandsholmen. Baksidan
mot Riksgatan tar i själva verket upp de dagliga entreerna, medan frontsidan står mera som en skärm mot Norrbro, en sorts
kuliss, som leker majestätisk huvudentre med uppställda bilar
och ett sandhav framför sig.
718
Rik~Jdagshuset
Hiksdagslmset, med ~in vattengård, sett från Va:-;abron.
•Jag har icke kunnat motstå frestelsen att genomföra en första
skissutredning över nytt riksdagshus på riksbankens tomt med
tillhörande kostnadsberäkning. Av denna första utredning framgår i alla händelser, att iden väl är värd att närmare studera med
hänsyn till vissheten att där kunna vinna ett fullt ändamålsenligt,
arkitektoniskt värdigt riksdagshus på Helgeandsholmen, för fullt
rimligt pris.
De rivningsarbeten på Helgeandsholmen, som skulle bli en följd
av åstadkommandet på holmen av ett nytt riksdagshus, på nuvarande riksbankens to:nt, kunna förefalla avsevärda med hänsyn
till de värden, som därmed gå förlorade. De äro dock ej så betydande som de värden, vilka gingo till spillo genom rivningarna
på Helgeandsholmen i samband med uppförandet av nuvarande
riksdagshus och riksbank. ’ry då revs bl. a. den ståtliga, mycket
värdefulla och fullt användbara Tessinska stallbyggnaden, likaså
en lång länga privata, historiskt och praktiskt värdefulla stenbyggnader, där nu riksbanken ligger etc. Med detta riksdaghusets
nya dominerande läge följer också lättare ett lyckligt ordnande
av den huvudstadens och rikets klenod, som Helgeandsholmen alltid varit.
719
Årets riksdag avslog det av några regeringsledamöter
förfäktade förslaget att bygga ett nytt riksdagspalats.
Kort före riksdagsbehandlingen inlämnade professor Ragnar Östberg en första skiss till ett nytt riksdagshus, avsett
att uppföras på Helgeandsholmen, på riksbankens nuvarande plats. Oavsett vilka uppfattningar som hysas i frå-
gan om riksdagshusets ombyggande synes det oss av
största värde att låta dessa arkitektens byggnadsplaner bli
så kända som deras storslagenhet förtjänar. Professor Östberg kommenterar de här nedan publicerade fyra skisserna
med några korta synpunkter och reflexioner.
EN UNDERBOKNING visar att man har all anledning utgå
från att man för rimliga kostnader kan få ett nytt, väl avpassat
och i alla avseenden tillfredsställande riksdaghus uppfört på
Helgeandsholmen, – nämligen på riksbankens nuvarande område
Plan över Helgeandsholmen med riksdagshuset tänkt på riksbankens tomt.
716
— och detta både med hänsyn till erforderliga rivningsarbeten och med hänS~’n till erforderlig ny bankbyggnad.
Skisser utförda i planer,
fasader och sektioner samt
för terrängutformningen ge
vid handen, att ett praktiskt
och estetiskt tillfredsställande resultat ernås, och
kostnadskalkylerna visa, att
saken otvivelaktigt är värd
en grundlig undersökning.
Det är ju så, att det nuvarande riksdagshuset utformades efter riktlinjer, som
första gången framfördes
på 1870-talet och motsvarade dåtida behov; senare
återupptogos de av riksdagen, och antogos sist efter
en motion av P. E. LithanRiksdagshuset
Perspektiv ÖVPl’ Norrbro och Helgeandsholmen med nytt riksdagHhu~ på rikshankstomten.
der 1887. Den ursprunglige arkitekten för riksdagshuset, överintendent Zettervall, drog sig fem år därefter tillbaka på grund
av riksdagshusets för stora framskjutning på holmen, enligt de av
riksdagen godkända ritningarna. Därtill kom att redan 1905, vid
första riksdagen som hölls inom det då nya riksdagshuset, det inre
av huset karakteriserades som opraktiskt och det yttre som en
tyngande kopia av det nya riksdagshuset i Berlin. Att det nu
1937 är svårt att använda och mycket svårt att glädjas åt är lika
ofrånkomligt som naturligt.
Riksdagens beslut år 1936 »att låta utreda frågan rörande förändringar beträffande riksdagshuset och dess omgivningar» har
därför hälsats med största intresse och fast förväntan på något
bättre.
Den då tillsatta riksdagshuskommitten utsände som bekant förfrågningar angående lokalförhållandena etc. i riksdagshuset och
önskningar i samband därmed. statsministern framhöll i sitt
svar behovet av vissa vidgade lokalutrymmen etc. och slutade med
orden: »För att bereda riksdagen drägliga lokaler behövs ett nytt
riksdagshus. Inom det gamla kan en del bättras, men någon verklig trevnad torde där icke kunna skapas. Icke blott riksdagspartierna behöva ordentliga samlingslokaler, även för de enskilda
717
Ragnar Östberg
Plan över Helgeand~holmen med nytt rik;;dag;;hns.
riksdagsmännen borde finnas lätt tillgängliga utrymmen för konferenser, arbete och – varför icke — vila.»
Själv sedan länge intresserad för ett väl format hus för våra
riksdagsmän och själv medverkande vid behandlingen av den
fråga inom riksdagshuskommitten, som berörde en väl ordnad
Helgeandsholme, kan jag såsom fackman icke annat än helt och
odelat sluta mig till statsministerns uttalade mening. Ett ombyggt riksdagshus, inom nuvarande riksdagshusram, blir givetvis ett lappverk, en halvmesyr och en dyr sådan.
Under de många år jag begrundat frågan om riksdagshuset och
Helgeandsholmen och projekterat om holmens ordnande och om
terrängens och byggnadens samverkan, har det slagit mig, hur
obekvämt riksdagshuset ligger till på Helgeandsholmen. Baksidan
mot Riksgatan tar i själva verket upp de dagliga entreerna, medan frontsidan står mera som en skärm mot Norrbro, en sorts
kuliss, som leker majestätisk huvudentre med uppställda bilar
och ett sandhav framför sig.
718
Rik~Jdagshuset
Hiksdagslmset, med ~in vattengård, sett från Va:-;abron.
•Jag har icke kunnat motstå frestelsen att genomföra en första
skissutredning över nytt riksdagshus på riksbankens tomt med
tillhörande kostnadsberäkning. Av denna första utredning framgår i alla händelser, att iden väl är värd att närmare studera med
hänsyn till vissheten att där kunna vinna ett fullt ändamålsenligt,
arkitektoniskt värdigt riksdagshus på Helgeandsholmen, för fullt
rimligt pris.
De rivningsarbeten på Helgeandsholmen, som skulle bli en följd
av åstadkommandet på holmen av ett nytt riksdagshus, på nuvarande riksbankens to:nt, kunna förefalla avsevärda med hänsyn
till de värden, som därmed gå förlorade. De äro dock ej så betydande som de värden, vilka gingo till spillo genom rivningarna
på Helgeandsholmen i samband med uppförandet av nuvarande
riksdagshus och riksbank. ’ry då revs bl. a. den ståtliga, mycket
värdefulla och fullt användbara Tessinska stallbyggnaden, likaså
en lång länga privata, historiskt och praktiskt värdefulla stenbyggnader, där nu riksbanken ligger etc. Med detta riksdaghusets
nya dominerande läge följer också lättare ett lyckligt ordnande
av den huvudstadens och rikets klenod, som Helgeandsholmen alltid varit.
719