Världen i brand
1941
Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.
Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.
Öppna PDF
Öppna text
….
VÄRLDEN I BRAND
ÅRETS sista månad har varit rik på dramatiska och ödesdigra
nyheter. Den största händelsen har varit Japans plötsliga, även
för U. S. A. och England tydligen överraskande, överfall på dessas
besittningar i Stilla havet, åtföljt av Tysklands och Italiens krigsförklaringar mot de anglosaxiska makterna.
Blott framtiden kan bedöma, om de avgörande besluten i Tokio
fattades av den politiska regeringen eller av mäktiga militära
instanser, i detta .fall väl i första rummet det högsta marinbefälet.
Säkert är endast, att man i det slutliga ögonblicket ej blott
kopierade den av Hitler och Mussolini hyllade taktiken utan följde
ett nationellt föredöme- överfallet på den ryska eskadern i Port
Arthur mitt under pågående underhandlingar 1904. Det återstår
även att se, om de maktägande i Tokio handlade i säkert medvetande om egen styrka och gynnsamma storpolitiska konjunkturer eller om de drevosaven desperat önskan att gripa den sista
chansen, innan den anglosaxiska blockaden och den världspolitiska
utvecklingen låtit den oåterkalleligen försvinna.
Den avsedda överraskningseffekten har i varje fall nåtts i en
utsträckning, som förefaller förvånande med tanke på den amerikanska alarmberedskap, varom världspressen länge har ordat.
Den amerikanska flottan har vid Hawaji lidit avsevärda förluster,
vilkas närmare omfattning dock ännu är okänd. Flera mindre
öbaser ha fallit i angriparens hand, och Filippinerna äro målet
för en mycket allvarligt menad invasion. Även i den andra allgreppsriktningen har Japan skördat betydelsefulla framgångar.
Thailand har kapitulerat under mycket snöpliga former. Den
brittiska stillahavsflottan har vid Malaekahalvön drabbats av en
katastrof, en av de svåraste i den engelska sjömaktens historia
och så mycket mer överraskande, som de stora slagfartygen hitintills visat sig förvånansvärt väl uthärda angrepp från luften och
Prince of Wales var av en alldeles modern konstruktion. Att denna
kraftiga decimering av Englands slagflotta kan få allvarliga
konsekvenser åtminstone för en tid framåt, ligger i öppen dag vid
en tidpunkt, då kampen om Atlanten och nödvändigheten för
England att hindra italienska transporter över Medelhavet utgöra
649
)~. ~~ ’
.f
Världen i brand
hart när oövervinneliga hinder för större kraftöverflyttningar
till sjöss. Frågan är dock, hur fort Amerikas stora potentiella
resurser kunna sättas in i spelet, och i vad mån det av Kinakriget
och råvarubrist medtagna Japan i händelse av en långvarig kamp
förmår utnyttja det försprång det vunnit vid spelöppningen.
Om J apans inträde i k-riget och dess därvid uppnådda första
resultat utgöra en mycket stor framgång för Tyskland, innebär
den senaste utvecklingen på den ryska krigsteatern däremot en
tydlig motgång för axeln. Bakslaget vid Rostov, det må vara tillfälligt eller ej, är den tyska krigsmaktens första obestridliga nederlag till lands under detta krig, och det har ställt det bebådade
företaget mot Kaukasus på en oviss framtid. Och två månader
efter den dag, då själve rikspresschefen Dietrich i dramatiska
former förkunnade för världspressen, att kriget i öster vore slut,
ha de officiella kommentatorerna förklarat, att erövringen av
Moskva och Leningrad måste uppskjutas över vintern. Det ryska
fälttåget har trots alla gigantiska erövringar och imponerande
vapenbragder tvivelsutan berett tyskarna en missräkning, även
om det naturligtvis mycket väl kan hända, att det likväl under
1942 bringas till ett segerrikt slut.
I Norden har månadens början sett en länge fruktad utveckling
omsider fullbordad med Englands krigsförklaring mot Finland.
Händelsernas egen logik har länge pekat i denna riktning, och
bägge parterna torde ha handlat under ett för dem båda lika okärt
nödtvång. Att Finlands beträngda försörjningsläge spelat en
avgörande roll för dess handlande, särskilt när det anslöt sig till
antikominternpakten, förefaller säkert.
Det återstår alltjämt ett hopp, att den engelska krigsförklaringen ej skall behöva draga med sig svårare militära eller politiska följder vare sig under eller efter kriget. Här har Sverige
en stor och betydelsefull roll att fylla till sitt eget och Nordens
fromma. Detsamma gäller om den smärtsamma klyfta, som uppstått mellan två av Nordens länder, då nu Finland och Norge av
händelsernas övermäktiga tryck och stormakternas hänsynslösa
politik drivits in i mot varandra fientliga läger. Alltjämt finnes
möjligheten, att Sverige i en tid, då så gott som hela jordens yta
står i brand, tack vare en klok politik, sina i sista stund företagna
rustningar och ej minst ödets gunst skall kunna rädda ej blott
sin egen fred utan även utsikterna till en framtida fri samverkan
mellan Nordens alla folk.
14.12. 1941.
650
VÄRLDEN I BRAND
ÅRETS sista månad har varit rik på dramatiska och ödesdigra
nyheter. Den största händelsen har varit Japans plötsliga, även
för U. S. A. och England tydligen överraskande, överfall på dessas
besittningar i Stilla havet, åtföljt av Tysklands och Italiens krigsförklaringar mot de anglosaxiska makterna.
Blott framtiden kan bedöma, om de avgörande besluten i Tokio
fattades av den politiska regeringen eller av mäktiga militära
instanser, i detta .fall väl i första rummet det högsta marinbefälet.
Säkert är endast, att man i det slutliga ögonblicket ej blott
kopierade den av Hitler och Mussolini hyllade taktiken utan följde
ett nationellt föredöme- överfallet på den ryska eskadern i Port
Arthur mitt under pågående underhandlingar 1904. Det återstår
även att se, om de maktägande i Tokio handlade i säkert medvetande om egen styrka och gynnsamma storpolitiska konjunkturer eller om de drevosaven desperat önskan att gripa den sista
chansen, innan den anglosaxiska blockaden och den världspolitiska
utvecklingen låtit den oåterkalleligen försvinna.
Den avsedda överraskningseffekten har i varje fall nåtts i en
utsträckning, som förefaller förvånande med tanke på den amerikanska alarmberedskap, varom världspressen länge har ordat.
Den amerikanska flottan har vid Hawaji lidit avsevärda förluster,
vilkas närmare omfattning dock ännu är okänd. Flera mindre
öbaser ha fallit i angriparens hand, och Filippinerna äro målet
för en mycket allvarligt menad invasion. Även i den andra allgreppsriktningen har Japan skördat betydelsefulla framgångar.
Thailand har kapitulerat under mycket snöpliga former. Den
brittiska stillahavsflottan har vid Malaekahalvön drabbats av en
katastrof, en av de svåraste i den engelska sjömaktens historia
och så mycket mer överraskande, som de stora slagfartygen hitintills visat sig förvånansvärt väl uthärda angrepp från luften och
Prince of Wales var av en alldeles modern konstruktion. Att denna
kraftiga decimering av Englands slagflotta kan få allvarliga
konsekvenser åtminstone för en tid framåt, ligger i öppen dag vid
en tidpunkt, då kampen om Atlanten och nödvändigheten för
England att hindra italienska transporter över Medelhavet utgöra
649
)~. ~~ ’
.f
Världen i brand
hart när oövervinneliga hinder för större kraftöverflyttningar
till sjöss. Frågan är dock, hur fort Amerikas stora potentiella
resurser kunna sättas in i spelet, och i vad mån det av Kinakriget
och råvarubrist medtagna Japan i händelse av en långvarig kamp
förmår utnyttja det försprång det vunnit vid spelöppningen.
Om J apans inträde i k-riget och dess därvid uppnådda första
resultat utgöra en mycket stor framgång för Tyskland, innebär
den senaste utvecklingen på den ryska krigsteatern däremot en
tydlig motgång för axeln. Bakslaget vid Rostov, det må vara tillfälligt eller ej, är den tyska krigsmaktens första obestridliga nederlag till lands under detta krig, och det har ställt det bebådade
företaget mot Kaukasus på en oviss framtid. Och två månader
efter den dag, då själve rikspresschefen Dietrich i dramatiska
former förkunnade för världspressen, att kriget i öster vore slut,
ha de officiella kommentatorerna förklarat, att erövringen av
Moskva och Leningrad måste uppskjutas över vintern. Det ryska
fälttåget har trots alla gigantiska erövringar och imponerande
vapenbragder tvivelsutan berett tyskarna en missräkning, även
om det naturligtvis mycket väl kan hända, att det likväl under
1942 bringas till ett segerrikt slut.
I Norden har månadens början sett en länge fruktad utveckling
omsider fullbordad med Englands krigsförklaring mot Finland.
Händelsernas egen logik har länge pekat i denna riktning, och
bägge parterna torde ha handlat under ett för dem båda lika okärt
nödtvång. Att Finlands beträngda försörjningsläge spelat en
avgörande roll för dess handlande, särskilt när det anslöt sig till
antikominternpakten, förefaller säkert.
Det återstår alltjämt ett hopp, att den engelska krigsförklaringen ej skall behöva draga med sig svårare militära eller politiska följder vare sig under eller efter kriget. Här har Sverige
en stor och betydelsefull roll att fylla till sitt eget och Nordens
fromma. Detsamma gäller om den smärtsamma klyfta, som uppstått mellan två av Nordens länder, då nu Finland och Norge av
händelsernas övermäktiga tryck och stormakternas hänsynslösa
politik drivits in i mot varandra fientliga läger. Alltjämt finnes
möjligheten, att Sverige i en tid, då så gott som hela jordens yta
står i brand, tack vare en klok politik, sina i sista stund företagna
rustningar och ej minst ödets gunst skall kunna rädda ej blott
sin egen fred utan även utsikterna till en framtida fri samverkan
mellan Nordens alla folk.
14.12. 1941.
650