Konjunkturläget i Förenta Staterna
1950
Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.
Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.
Öppna PDF
Öppna text
KONJUNKTURLÄGET
I FÖRENTA STATERNA
ANTECKNINGAR FRÅN ETT BESÖK
I WASHINGTON~ APRIL 1950
Av direktören RAGNAR SUNDEN
OM MAN vill få perspektiv på dagens amerikanska konjunkturbild, finns det anledning erinra sig de tre mäktiga krafter, som
buro upp den senaste högkonjunkturvågen i Förenta staterna,
1946-1948. Det var för det första lågräntepolitiken, som gick ut
på att spika obligationsräntan till 2,5 procent och som i sin tur gav
upphov till en fortsättning av krigsårens kreditexpansion. I det
varma, för att icke säga drivhusbetonade, finansiella klimatet,
fick man såsom det andra väsentliga inslaget i konjunkturbilden
en kraftig hausse i investeringsverksamheten. Denna omfattade
industriinvesteringar, bostadsbyggande och kanske framför allt
investeringar i varulager. Kapitalinvesteringarna inom industrien
lågo 1939 på en nivå av drygt 5 miljarder dollar, men hade 1948
stigit till 19,2 miljarder. Antalet påbörjade nya lägenheter var i
maj 1948 uppe i 100 000. Lagerökningen under 1948 uppgick till
inte mindre än 8 miljarder dollar. En tredje väsentlig faktor för
högkonjunkturen var exportöverskottet. Närmast före andra
världskriget hade Förenta staterna uppvisat ett relativt måttligt
exportöverskott, nämligen i genomsnitt 40 miljoner dollar i månaden. 1946 redovisades den elvadubbla siffran, år 1947 var exportöverskottet tjugo gånger så stort som före kriget. Påföljande år,
1948, hade utlandets dollarreserver och köpkraft redan börjat avtaga, men likväl var exportöverskottet ännu 1948 i genomsnitt
per månad 460 miljoner dollar.
Högkonjunkturen speglades i de höga individuella inkomsterna
och de låga arbetslöshetssiffrorna. De sammanlagda inkomsterna
hos enskilda var 1939 73 miljarder dollar men 1948 212 miljarder
271
Ragnar Sunden
dollar. Arbetslösheten, som 1939 uppgått till 9,5 miljon man eller
17 Ofo av den totala arbetsstyrkan, var 1948 nere i 2 miljoner man,
vilket betydde en arbetslöshetsprocent av bara 3,3.
På grund av den betydande roll, som kreditexpansionen spelade,
hade de första efterkrigsårens amerikanska högkonjunktur otvi·
velaktigt ett inflatoriskt inslag, vilket också kom till uttryck i
prisutvecklingen. Index för konsumtionspriserna låg 1945 i ge·
nomsnitt vid 128 poäng, men hade 1948 stigit till 171 poäng. (Bas·
perioden för denna index är åren 1935-1939.) Ett märkligt förhållande är emellertid, att statsbudgeten icke hade någon direkt
eller primär del i högkonjunkturen. Budgeten balanserades nämligen så tidigt som i början av 1946, och under det budgetår, som
slutade den 30 juni 1948 hade man ett överskott i den federala
budgeten på mer än 8 miljarder dollar.
I fjol inträffade, som ju är allmänt känt, en markerad avmattning i den amerikanska konjunkturen, och läget för dagen kan
allmänt sett karakteriseras så, att en återhämtning nu återigen
håller på att ske. Inga tecken tyda emellertid på att man kommer
att nå upp till1948 års högvattenmärke, utan tvärtom ha åtskilliga
ovisshetsmoment tillkommit, som gör det vanskligt att säga, hur
länge de nuvarande relativt goda tiderna komma att bestå. Jag
vill emellertid tillägga, att meningarna gå ganska mycket isär.
Man ser betydligt mera försiktigt och därmed också mindre optimistiskt på konjunkturutvecklingen i Washington än vad man
gör i New York och kanske i de flesta andra kommersiella centra
där ute. skiljaktigheten i bedömningen beror nog i hög grad på
om man anlägger ett kortare eller ett något längre perspektiv. De
senaste månaderna ha otvivelaktigt karakteriserats av en livlig
verksamhet och hög omsättning på de flesta områden av det ekonomiska livet, vilket inte minst återspeglas i börsutvecklingen.
Industriaktierna ha stigit praktiskt taget oavbrutet under 10 må-
nader och uppvisa nu i ett mycket stort antal fall de högsta noteringarna på 20 år. Trots detta ge de en genomsnittlig avkastning
av 6,5 Ofo, medan den effektiva räntan på industriobligationer
understiger 3 Ofo. Tillförsikten inför kursutvecklingen är betydande
och symptomatiskt är att en hel del trustees, t. ex. för olika pensionskassor, börjat visa ett växande intresse för aktieplaceringar.
Om man ser närmare på de faktorer, som bestämma konjunkturutvecklingen, finner man, att det sedan 1948 inträffat vissa
markerade förändringar i dessa faktorer. Den viktigaste av dessa
hänför sig till statsbudgetens roll. Medan den federala budgeten
272
–
Konjunkturläget i Förenta Staterna
under finansåret 1948, som jag nyss nämnde, resulterade i ett överskott på mer än 8 miljarder dollar, hade man under det finansår,
som slutade den 30 juni 1949 ett underskott på 1,8 miljarder dollar.
I den nu löpande budgeten har man från början räknat med ett
underskott på ungefär 5,5 miljarder dollar. Hur stort det faktiskt
blir, är ännu omöjligt att säga. Å ven budgetförslaget för 1950/51
visar ett starkt deficit, och vid månadsskiftet mars-april förutsåg man, att under 15-månadersperioden fram till den l juli 1951
skulle den federala budgeten komma att uppvisa ett utgiftsöverskott på inte mindre än 10 miljarder dollar, men här gäller ju i än
högre grad att reservationer måste göras med hänsyn till möjliga
ändringar. Vad som är väsentligt är, att man fått en våldsam, vad
herrarna i Treasury kalla »swing effect», alltså en övergång från
en starkt överbalanserad budget, såsom förhållandet var 1948, till
en starkt underbalanserad budget. Härvid måste man emellertid
hålla i minnet, att den amerikanska budgeten icke systematiskt
skiljer mellan löpande utgifter och kapitalinvesteringar. Med
budgetunderskott menas alltså något helt annat än vad man avser
med samma term i Sverige. Budgetunderskottet är icke liktydigt
med en motsvarande brist i driftbudgeten utan representerar snarast statens samlade lånebehov, som alltså skall täcka även de
stora kapitalinvesteringarna.
Ur konjunktursynpunkt har vidare omsvängningen från överbalanserad till underbalanserad budget motverkats genom likaledes mycket kraftiga förskjutningar inom den enskilda sektorn.
Lageruppbyggnaden på 8 miljarder under 1948 ersattes under 1949
med en lagerminskning på 2 miljarder, som alltså totalt betydde
en minskad efterfrågan på 10 miljarder dollar. Industriens kapitalinvesteringar sjönko från 1948 till 1949 med l miljard och har
sedan gått ner ytterligare. Under innevarande års första kvartal
ha de industriella investeringarna kommit ned på en nivå, som
motsvarar ett årsgenomsnitt av 16,4 miljarder (jag erinrar om att
investeringsvolymen 1948 var 19,2 miljarder). Just nu ser man
kanske något mera optimistiskt på investeringsutvecklingen än
man gjorde i slutet av fjolåret, och man väntar icke, att någon
väsentlig konjunkturavmattning skall under detta år utlösas från
investeringssidan.
Detta är så mycket mindre förhållandet, som avmattningen i de
industriella investeringarna motväges av en kraftig uppgång i
bostadsbyggandet. Under januari och februari månad detta år
var antalet påbörjade nya lägenheter 80 000 per månad mot 50 000
273
Ragnar Sunden
under var och en av samma månader i fjol. Enligt den just nu
föreliggande siffran för mars kommer man upp till alla tiders
rekord för nya bostadsbyggen, nämligen 110 000 lägenheter. Delvis
beror detta emellertid på att byggnadssäsongen under den gångna
milda vintern startat exceptionellt tidigt. Bostadsbyggandet stimuleras kraftigt av de billiga lån, som lämnas av de federala myndigheterna och vilka äro särskilt förmånliga för veteranerna. Enligt en nu föreliggande proposition skola de kunna låna till 4°/o
utan någon som helst egen insats. Propositionen har för övrigt i
ej ringa grad influerats av den svenska bostadslånepolitiken, som
varit föremål för ingående studier från den federala administrationens sida. Medan man under de närmast föregående åren i relativt stor utsträckning byggt dyrare enfamiljshus, väntar man att
behovet av dessa numera håller på att fyllas. Nyproduktionen avser i första hand billiga hus upp till en kostnad av 10 000 dollar.
Några personer, som jag talade med, voro för övrigt relativt
optimistiska ifråga om möjligheterna att placera svenska trähus
inom ramen av detta bostadsprogram.
Boomen i bostadsbyggandet, som alltså i dag måste anses som
en av stöttepelarna i den amerikanska konjunkturen, är typisk för
en ganska markerad omställning av allmänhetens köpvanor. Medan allmänhetens efterfrågan under de första efterkrigsåren i
första hand inriktade sig på s. k. »soft goods» d. v. s. kläder, skor
och dylikt, och samtidigt nöjesindustrien, restauranger och reselivet hade lysande tider, efterfrågas nu mer och mer »hard goods».
Automobilmarknaden är rekordmässigt livlig, och produktionen
söker hålla takt med efterfrågan. Trots den långvariga strejken i
Chrysler-fabrikerna beräknar man, att årets bilproduktion skall
komma upp i 6,4 miljoner vagnar. En annan stor industri är televisionen. Den skjuter upp som en raket, och det är typiskt, att man
även i slumdistrikten i Baltimore och Philadelphia nu ser en skog
av televisionsmaster på hustaken. Livlig efterfrågan råder också
på alla slags hushållsmaskiner, t. ex. kylskåp, diskmaskiner och
även symaskiner, där den amerikanska produktionen för övrigt
anses otillräcklig just nu.
Konsumtionsprisindex ligger sedan omkring ett år tillbaka på-
fallande stabilt (f. n. 166 poäng), och detsamma är förhållandet
med grosshandelspriserna. Det är tydligt, att varken allmänheten
eller affärslivet just nu räknar med något prisfall men å andra
sidan inte heller med stigande priser. Denna uppfattning är naturligtvis i hög grad schematisk och generaliserande och utesluter
274
—
Konjunkturläget i Förenta Staterna
inte att man är inställd på en viss prisnedgång till hösten särskilt
för en del kolonialvaror, såsom kaffe, te, kakao, möjligen även för
den amerikanska bomullen. Allmänhetens efterfrågan uppbäres
av en markant stegring i de individuella inkomsterna, som i
februari månad detta år nådde en total summa av 219 miljarder
dollar per år räknat. Större delen av den senaste tidens inkomsttillskott härrör emellertid från statsbudgeten. I början av detta år
gjordes nämligen en utbetalning på inte mindre än 2,8 miljarder
dollar till veteranerna såsom kompensation för försäkringspremier, vilka tidigare beräknats för högt. Jämsides med inkomstutvecklingen har gått en fortsatt stegring av konsumtionskrediterna.
Dessa närma sig nu ett belopp av 20 miljarder dollar och utgöra
alltså c:a 9 °/o (enligt vissa uppskattningar 10 Ofo) av de löpande
inkomsterna. Detta innebär, att de äro tre gånger högre än vid
vapenstilleståndet och inte långt ifrån det toppmärke, 12 Ofo av de
löpande inkomsterna, som noterades 1941. Å andra sidan visar
även det individuella spararrdet en uppgång och torde för närvarande ligga högre än vid någon annan tidpunkt efter kriget.
Medan den inhemska efterfrågan sålunda är väl hävdad, inge
däremot exportutsikterna bekymmer. Exportöverskottet för januari månad 1950 var nere i 122 miljoner dollar och i februari
171 miljoner d. v. s. 20 Ofo eller mindre av 1947 års rekordsiffra.
Även om man på officiellt håll söker lugnande förklaringar i
säsongrörelser och en tillfällig påverkan av devalveringarna, är
det dock tydligt, att nedgången i exporten är en källa till åtskillig
oro.
Det mest diskuterade inslaget i konjunkturen är dock arbetslöshetsutvecklingen. Arbetslöshetsprocenten, som 1948 ju var 3,3,
hade i februari månad d. å. stigit till 7,4. Sedan dess har emellertid
en tillbakagång skett, och för mars månad var siffran 6,5 Ofo, motsvarande 4,1 miljoner arbetslösa. Det är inte så mycket den
aktuella siffran, som vållar bekymmer – den torde tvärtom föga
överstiga vad som kan betraktas såsom en normal marginal på
den amerikanska arbetsmarknaden- utan fastmer utsikterna mot
slutet av året och ännu mer några år framåt. Den amerikanska
industrien är åter inne i en av dessa perioder av ryckvisa, snabba
rationaliseringar. De industriella kapitalinvesteringarna ha under
5 år belöpt sig till 72 miljoner dollar. Under de första åren avsågo
de främst kapacitetsutvidgningar, nu ta de däremot i första hand
sikte på en fortsatt rationalisering. Inom flera industribranscher
följs nu en ökad produktion av ett minskat arbetarantaL Automo- 275
I FÖRENTA STATERNA
ANTECKNINGAR FRÅN ETT BESÖK
I WASHINGTON~ APRIL 1950
Av direktören RAGNAR SUNDEN
OM MAN vill få perspektiv på dagens amerikanska konjunkturbild, finns det anledning erinra sig de tre mäktiga krafter, som
buro upp den senaste högkonjunkturvågen i Förenta staterna,
1946-1948. Det var för det första lågräntepolitiken, som gick ut
på att spika obligationsräntan till 2,5 procent och som i sin tur gav
upphov till en fortsättning av krigsårens kreditexpansion. I det
varma, för att icke säga drivhusbetonade, finansiella klimatet,
fick man såsom det andra väsentliga inslaget i konjunkturbilden
en kraftig hausse i investeringsverksamheten. Denna omfattade
industriinvesteringar, bostadsbyggande och kanske framför allt
investeringar i varulager. Kapitalinvesteringarna inom industrien
lågo 1939 på en nivå av drygt 5 miljarder dollar, men hade 1948
stigit till 19,2 miljarder. Antalet påbörjade nya lägenheter var i
maj 1948 uppe i 100 000. Lagerökningen under 1948 uppgick till
inte mindre än 8 miljarder dollar. En tredje väsentlig faktor för
högkonjunkturen var exportöverskottet. Närmast före andra
världskriget hade Förenta staterna uppvisat ett relativt måttligt
exportöverskott, nämligen i genomsnitt 40 miljoner dollar i månaden. 1946 redovisades den elvadubbla siffran, år 1947 var exportöverskottet tjugo gånger så stort som före kriget. Påföljande år,
1948, hade utlandets dollarreserver och köpkraft redan börjat avtaga, men likväl var exportöverskottet ännu 1948 i genomsnitt
per månad 460 miljoner dollar.
Högkonjunkturen speglades i de höga individuella inkomsterna
och de låga arbetslöshetssiffrorna. De sammanlagda inkomsterna
hos enskilda var 1939 73 miljarder dollar men 1948 212 miljarder
271
Ragnar Sunden
dollar. Arbetslösheten, som 1939 uppgått till 9,5 miljon man eller
17 Ofo av den totala arbetsstyrkan, var 1948 nere i 2 miljoner man,
vilket betydde en arbetslöshetsprocent av bara 3,3.
På grund av den betydande roll, som kreditexpansionen spelade,
hade de första efterkrigsårens amerikanska högkonjunktur otvi·
velaktigt ett inflatoriskt inslag, vilket också kom till uttryck i
prisutvecklingen. Index för konsumtionspriserna låg 1945 i ge·
nomsnitt vid 128 poäng, men hade 1948 stigit till 171 poäng. (Bas·
perioden för denna index är åren 1935-1939.) Ett märkligt förhållande är emellertid, att statsbudgeten icke hade någon direkt
eller primär del i högkonjunkturen. Budgeten balanserades nämligen så tidigt som i början av 1946, och under det budgetår, som
slutade den 30 juni 1948 hade man ett överskott i den federala
budgeten på mer än 8 miljarder dollar.
I fjol inträffade, som ju är allmänt känt, en markerad avmattning i den amerikanska konjunkturen, och läget för dagen kan
allmänt sett karakteriseras så, att en återhämtning nu återigen
håller på att ske. Inga tecken tyda emellertid på att man kommer
att nå upp till1948 års högvattenmärke, utan tvärtom ha åtskilliga
ovisshetsmoment tillkommit, som gör det vanskligt att säga, hur
länge de nuvarande relativt goda tiderna komma att bestå. Jag
vill emellertid tillägga, att meningarna gå ganska mycket isär.
Man ser betydligt mera försiktigt och därmed också mindre optimistiskt på konjunkturutvecklingen i Washington än vad man
gör i New York och kanske i de flesta andra kommersiella centra
där ute. skiljaktigheten i bedömningen beror nog i hög grad på
om man anlägger ett kortare eller ett något längre perspektiv. De
senaste månaderna ha otvivelaktigt karakteriserats av en livlig
verksamhet och hög omsättning på de flesta områden av det ekonomiska livet, vilket inte minst återspeglas i börsutvecklingen.
Industriaktierna ha stigit praktiskt taget oavbrutet under 10 må-
nader och uppvisa nu i ett mycket stort antal fall de högsta noteringarna på 20 år. Trots detta ge de en genomsnittlig avkastning
av 6,5 Ofo, medan den effektiva räntan på industriobligationer
understiger 3 Ofo. Tillförsikten inför kursutvecklingen är betydande
och symptomatiskt är att en hel del trustees, t. ex. för olika pensionskassor, börjat visa ett växande intresse för aktieplaceringar.
Om man ser närmare på de faktorer, som bestämma konjunkturutvecklingen, finner man, att det sedan 1948 inträffat vissa
markerade förändringar i dessa faktorer. Den viktigaste av dessa
hänför sig till statsbudgetens roll. Medan den federala budgeten
272
–
Konjunkturläget i Förenta Staterna
under finansåret 1948, som jag nyss nämnde, resulterade i ett överskott på mer än 8 miljarder dollar, hade man under det finansår,
som slutade den 30 juni 1949 ett underskott på 1,8 miljarder dollar.
I den nu löpande budgeten har man från början räknat med ett
underskott på ungefär 5,5 miljarder dollar. Hur stort det faktiskt
blir, är ännu omöjligt att säga. Å ven budgetförslaget för 1950/51
visar ett starkt deficit, och vid månadsskiftet mars-april förutsåg man, att under 15-månadersperioden fram till den l juli 1951
skulle den federala budgeten komma att uppvisa ett utgiftsöverskott på inte mindre än 10 miljarder dollar, men här gäller ju i än
högre grad att reservationer måste göras med hänsyn till möjliga
ändringar. Vad som är väsentligt är, att man fått en våldsam, vad
herrarna i Treasury kalla »swing effect», alltså en övergång från
en starkt överbalanserad budget, såsom förhållandet var 1948, till
en starkt underbalanserad budget. Härvid måste man emellertid
hålla i minnet, att den amerikanska budgeten icke systematiskt
skiljer mellan löpande utgifter och kapitalinvesteringar. Med
budgetunderskott menas alltså något helt annat än vad man avser
med samma term i Sverige. Budgetunderskottet är icke liktydigt
med en motsvarande brist i driftbudgeten utan representerar snarast statens samlade lånebehov, som alltså skall täcka även de
stora kapitalinvesteringarna.
Ur konjunktursynpunkt har vidare omsvängningen från överbalanserad till underbalanserad budget motverkats genom likaledes mycket kraftiga förskjutningar inom den enskilda sektorn.
Lageruppbyggnaden på 8 miljarder under 1948 ersattes under 1949
med en lagerminskning på 2 miljarder, som alltså totalt betydde
en minskad efterfrågan på 10 miljarder dollar. Industriens kapitalinvesteringar sjönko från 1948 till 1949 med l miljard och har
sedan gått ner ytterligare. Under innevarande års första kvartal
ha de industriella investeringarna kommit ned på en nivå, som
motsvarar ett årsgenomsnitt av 16,4 miljarder (jag erinrar om att
investeringsvolymen 1948 var 19,2 miljarder). Just nu ser man
kanske något mera optimistiskt på investeringsutvecklingen än
man gjorde i slutet av fjolåret, och man väntar icke, att någon
väsentlig konjunkturavmattning skall under detta år utlösas från
investeringssidan.
Detta är så mycket mindre förhållandet, som avmattningen i de
industriella investeringarna motväges av en kraftig uppgång i
bostadsbyggandet. Under januari och februari månad detta år
var antalet påbörjade nya lägenheter 80 000 per månad mot 50 000
273
Ragnar Sunden
under var och en av samma månader i fjol. Enligt den just nu
föreliggande siffran för mars kommer man upp till alla tiders
rekord för nya bostadsbyggen, nämligen 110 000 lägenheter. Delvis
beror detta emellertid på att byggnadssäsongen under den gångna
milda vintern startat exceptionellt tidigt. Bostadsbyggandet stimuleras kraftigt av de billiga lån, som lämnas av de federala myndigheterna och vilka äro särskilt förmånliga för veteranerna. Enligt en nu föreliggande proposition skola de kunna låna till 4°/o
utan någon som helst egen insats. Propositionen har för övrigt i
ej ringa grad influerats av den svenska bostadslånepolitiken, som
varit föremål för ingående studier från den federala administrationens sida. Medan man under de närmast föregående åren i relativt stor utsträckning byggt dyrare enfamiljshus, väntar man att
behovet av dessa numera håller på att fyllas. Nyproduktionen avser i första hand billiga hus upp till en kostnad av 10 000 dollar.
Några personer, som jag talade med, voro för övrigt relativt
optimistiska ifråga om möjligheterna att placera svenska trähus
inom ramen av detta bostadsprogram.
Boomen i bostadsbyggandet, som alltså i dag måste anses som
en av stöttepelarna i den amerikanska konjunkturen, är typisk för
en ganska markerad omställning av allmänhetens köpvanor. Medan allmänhetens efterfrågan under de första efterkrigsåren i
första hand inriktade sig på s. k. »soft goods» d. v. s. kläder, skor
och dylikt, och samtidigt nöjesindustrien, restauranger och reselivet hade lysande tider, efterfrågas nu mer och mer »hard goods».
Automobilmarknaden är rekordmässigt livlig, och produktionen
söker hålla takt med efterfrågan. Trots den långvariga strejken i
Chrysler-fabrikerna beräknar man, att årets bilproduktion skall
komma upp i 6,4 miljoner vagnar. En annan stor industri är televisionen. Den skjuter upp som en raket, och det är typiskt, att man
även i slumdistrikten i Baltimore och Philadelphia nu ser en skog
av televisionsmaster på hustaken. Livlig efterfrågan råder också
på alla slags hushållsmaskiner, t. ex. kylskåp, diskmaskiner och
även symaskiner, där den amerikanska produktionen för övrigt
anses otillräcklig just nu.
Konsumtionsprisindex ligger sedan omkring ett år tillbaka på-
fallande stabilt (f. n. 166 poäng), och detsamma är förhållandet
med grosshandelspriserna. Det är tydligt, att varken allmänheten
eller affärslivet just nu räknar med något prisfall men å andra
sidan inte heller med stigande priser. Denna uppfattning är naturligtvis i hög grad schematisk och generaliserande och utesluter
274
—
Konjunkturläget i Förenta Staterna
inte att man är inställd på en viss prisnedgång till hösten särskilt
för en del kolonialvaror, såsom kaffe, te, kakao, möjligen även för
den amerikanska bomullen. Allmänhetens efterfrågan uppbäres
av en markant stegring i de individuella inkomsterna, som i
februari månad detta år nådde en total summa av 219 miljarder
dollar per år räknat. Större delen av den senaste tidens inkomsttillskott härrör emellertid från statsbudgeten. I början av detta år
gjordes nämligen en utbetalning på inte mindre än 2,8 miljarder
dollar till veteranerna såsom kompensation för försäkringspremier, vilka tidigare beräknats för högt. Jämsides med inkomstutvecklingen har gått en fortsatt stegring av konsumtionskrediterna.
Dessa närma sig nu ett belopp av 20 miljarder dollar och utgöra
alltså c:a 9 °/o (enligt vissa uppskattningar 10 Ofo) av de löpande
inkomsterna. Detta innebär, att de äro tre gånger högre än vid
vapenstilleståndet och inte långt ifrån det toppmärke, 12 Ofo av de
löpande inkomsterna, som noterades 1941. Å andra sidan visar
även det individuella spararrdet en uppgång och torde för närvarande ligga högre än vid någon annan tidpunkt efter kriget.
Medan den inhemska efterfrågan sålunda är väl hävdad, inge
däremot exportutsikterna bekymmer. Exportöverskottet för januari månad 1950 var nere i 122 miljoner dollar och i februari
171 miljoner d. v. s. 20 Ofo eller mindre av 1947 års rekordsiffra.
Även om man på officiellt håll söker lugnande förklaringar i
säsongrörelser och en tillfällig påverkan av devalveringarna, är
det dock tydligt, att nedgången i exporten är en källa till åtskillig
oro.
Det mest diskuterade inslaget i konjunkturen är dock arbetslöshetsutvecklingen. Arbetslöshetsprocenten, som 1948 ju var 3,3,
hade i februari månad d. å. stigit till 7,4. Sedan dess har emellertid
en tillbakagång skett, och för mars månad var siffran 6,5 Ofo, motsvarande 4,1 miljoner arbetslösa. Det är inte så mycket den
aktuella siffran, som vållar bekymmer – den torde tvärtom föga
överstiga vad som kan betraktas såsom en normal marginal på
den amerikanska arbetsmarknaden- utan fastmer utsikterna mot
slutet av året och ännu mer några år framåt. Den amerikanska
industrien är åter inne i en av dessa perioder av ryckvisa, snabba
rationaliseringar. De industriella kapitalinvesteringarna ha under
5 år belöpt sig till 72 miljoner dollar. Under de första åren avsågo
de främst kapacitetsutvidgningar, nu ta de däremot i första hand
sikte på en fortsatt rationalisering. Inom flera industribranscher
följs nu en ökad produktion av ett minskat arbetarantaL Automo- 275