Miljardrullningen och försvaret
1952
Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.
Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.
Öppna PDF
Öppna text
MILJARDRULLNINGEN
OCH FÖRSVARET
STATSVERKSPROPOSITIONEN för budgetåret 1952/1953 balanserar, vad driftbudgeten beträffar, på kronor 7 865 290 000 med beräknade utgifter på kronor 6 809148 000. Av dessa redovisas under
fjärde huvudtiteln, budgetens näst största efter socialbudgeten,
kronor 1502 963 000, dvs. 22 °/o. Av nationalbudgetens många miljardsiffror framgår å andra sidan, att försvarskostnadernas belastning på nationalinkomsten (bruttonationalprodukten) alltjämt
stannar under 5 Ofo, medan motsvarande siffra i de europeiska
Atlantpaktsländerna håller sig kring eller över 10 Ofo och i USA
närmar sig 20 Ofo. Försvarsministern beräknar i sin inledande översikt, att de totala försvarskostnaderna – inberäknat medelsförbrukningen under kapitalbudgeten – komma att uppgå till omkring l 650 milj. kronor, medan motsvarande kostnader under lö-
pande budgetår uppskattas till drygt 1400 milj. kronor. ökningen
är i huvudsak automatisk genom penningvärdets fall och innebär
alltså ingen egentlig realförstärkning. Den föreslagna försvarsbudgeten företer därför ungefär samma huvuddrag – på gott
och ont – som de senare årens.
Försvarsministern redovisar sitt fögderi med i och för sig sympatisk öppenhet: »En snabbare takt beträffande ammunitionsförbrukningen måste eftersträvas. Även i fråga om förnyelsen av den
nu befintliga materielen är en väsentlig ökning av medelstilldelningen påkallad.» Men- »även om jag sålunda har funnit flertalet av de framförda önskemålen väl motiverade, är det mig icke
möjligt att helt tillstyrka» osv. Det är naturligtvis just denna avvägning, som till slut avgör försvarets effektivitet och som därför
med nödvändighet blir föremål för diskussion och kritik. Det stora
flertalet av de otaliga anslagsposterna är nämligen av den karaktären, att anslagen utgå automatiskt vid oförändrad fredsorganisation. Men de för effektiviteten och krigsvärdet avgörande anslagen till nyanskaffning av vapen och ammunition, fartyg och
flygplan, till forskning och försöksverksamhet, till för verksam- 4
Miljardrullningen och försvaret
heten i krig livsviktiga befästningar, bergshangarer, bergsförråd,
fartygstunnlar och flygfält, de anslagen växla från år till år och
ha alltså för nästa budgetår i huvudsak förblivit vid det gamla.
Man har ingalunda tagit några »krafttag» denna gång- trots de
många miljonerna. Att hänvisa till vår industris bristande resurser gör ett föga övertygande intryck, sedan överbefälhavaren på-
visat, att endast 4-5 °/o av den samlade industriella kapaciteten
maximalt tas i anspråk för militära beställningar, och de tidigare
så ofta åberopade »statsfinansiella skälen» utnyttjas inte i år,
möjligen med tanke på statsverkspropositionens miljardöverskott.
Det finns inte heller någon större »pågående utredning» att krypa
bakom, sedan Nothinkommitten på grund av vä:rldslägets utveck- .
ling fann sig böra nedlägga sin verksamhet. Det är de starka beskärningarna av myndigheternas äskanden för de verkligt betydelsefulla ändamålen, som främst karakterisera årets försvarshuvudtitel. Att regeringen därigenom tar på sig ett stort ansvar är
uppenbart; man må för allas vår skull hoppas, att händelseutvecklingen inte skall alltför hårdhänt korrigera dess bedömning.
Sedan detta sagts är det på sin plats att notera ett flertal förbättringar och korrigeringar av tidigare svagheter, ehuruväl propositionen ängsligt håller sig vid minimigränserna. Vår otillräckliga 9-månaders utbildningstid förlängs med 20 dagar för de värnpliktiga i allmänhet och med hela 40 dagar för krigsförbandens
blivande gruppchefer. Repetitionsövningarna genomförs i full omfattning, alltså med minst 100 000 man. Flottan får sin ersättningsbyggnadsplan, tyvärr förlängd till 7 år med en därigenom vunnen
årlig kostnadsminskning av 9 milj. kronor- men också vid periodens slut ett oroväckande stort ackumulerat nybyggnadsbehov. Vid
flygvapnet förskjutes ytterligare den i princip beslutade 50-procentiga förstärkningen av återstående jaktflottiljer till förmån
för tidigare ombeväpning av attackflottiljer med alldeles omodern
flygplansutrustning. På en punkt har emellertid försvarsministern
inte tvekat att välja ett maximibud, nämligen i fråga om de värnpliktigas avlöning och förmåner i övrigt; enbart detta förslag, som
i och för sig säkert är välmotiverat, medför en kostnadsökning av
23 milj. kronor.
Alltjämt efterlysas dock verkligt effektiva åtgärder för att
komma till rätta med försvarets besvärliga befäls- och rekryteringsproblem. Det halva löftet, att armechefens underbefälsförslag
skall hinna föreläggas vårriksdagen, är i det avseendet ett absolut
minimibud.
5
..
Miljardrullningen och försvaret
Om alltså försvarets huvudtitel i regeringens förslag är ungefär
som vanligt, dvs. på gott och ont, så måste till slut framhållas, att
världsläget icke är normalt – med uppenbara risker för vidgade
motsättningar och krig – och att nästan alla andra folk, i klart
medvetande härom, just nu ta på sig större försvarsbördor än vad
regeringen tilltror oss svenskar att bära.
För att på vissa väsentliga avsnitt nå betydelsefulla förbättringar i regeringens förslag har högern i partimotion föreslagit en
rad åtgärder, som dock sammanlagt icke skulle belasta budgeten
med mer än 16 milj. kronor. Förslagen avse genomgående särskilt
utsatta punkter, där varje anslagshöjning medför reell förstärkning. Sålunda föreslås åtgärder för snabbare modernisering av
fältartilleriet och luftvärnet samt för ytterligare anskaffning av
eldledningsmateriel och ammunition – kostnad 20 milj. kronor,
varav under nästa budgetår 3. Bland övriga objekt kunna här
nämnas flygfältsarbeten, berghangarer, uppställningsplatser för
radarstationer – allt innebärande utökning av försvarets byggnadskvot. De aktuella svårigheterna för försvarets forskningsverksamhet ha också uppmärksammats.
Bifall till dessa förslag skulle ge en realförstärkning för en begränsad kapitalinsats.
6
OCH FÖRSVARET
STATSVERKSPROPOSITIONEN för budgetåret 1952/1953 balanserar, vad driftbudgeten beträffar, på kronor 7 865 290 000 med beräknade utgifter på kronor 6 809148 000. Av dessa redovisas under
fjärde huvudtiteln, budgetens näst största efter socialbudgeten,
kronor 1502 963 000, dvs. 22 °/o. Av nationalbudgetens många miljardsiffror framgår å andra sidan, att försvarskostnadernas belastning på nationalinkomsten (bruttonationalprodukten) alltjämt
stannar under 5 Ofo, medan motsvarande siffra i de europeiska
Atlantpaktsländerna håller sig kring eller över 10 Ofo och i USA
närmar sig 20 Ofo. Försvarsministern beräknar i sin inledande översikt, att de totala försvarskostnaderna – inberäknat medelsförbrukningen under kapitalbudgeten – komma att uppgå till omkring l 650 milj. kronor, medan motsvarande kostnader under lö-
pande budgetår uppskattas till drygt 1400 milj. kronor. ökningen
är i huvudsak automatisk genom penningvärdets fall och innebär
alltså ingen egentlig realförstärkning. Den föreslagna försvarsbudgeten företer därför ungefär samma huvuddrag – på gott
och ont – som de senare årens.
Försvarsministern redovisar sitt fögderi med i och för sig sympatisk öppenhet: »En snabbare takt beträffande ammunitionsförbrukningen måste eftersträvas. Även i fråga om förnyelsen av den
nu befintliga materielen är en väsentlig ökning av medelstilldelningen påkallad.» Men- »även om jag sålunda har funnit flertalet av de framförda önskemålen väl motiverade, är det mig icke
möjligt att helt tillstyrka» osv. Det är naturligtvis just denna avvägning, som till slut avgör försvarets effektivitet och som därför
med nödvändighet blir föremål för diskussion och kritik. Det stora
flertalet av de otaliga anslagsposterna är nämligen av den karaktären, att anslagen utgå automatiskt vid oförändrad fredsorganisation. Men de för effektiviteten och krigsvärdet avgörande anslagen till nyanskaffning av vapen och ammunition, fartyg och
flygplan, till forskning och försöksverksamhet, till för verksam- 4
Miljardrullningen och försvaret
heten i krig livsviktiga befästningar, bergshangarer, bergsförråd,
fartygstunnlar och flygfält, de anslagen växla från år till år och
ha alltså för nästa budgetår i huvudsak förblivit vid det gamla.
Man har ingalunda tagit några »krafttag» denna gång- trots de
många miljonerna. Att hänvisa till vår industris bristande resurser gör ett föga övertygande intryck, sedan överbefälhavaren på-
visat, att endast 4-5 °/o av den samlade industriella kapaciteten
maximalt tas i anspråk för militära beställningar, och de tidigare
så ofta åberopade »statsfinansiella skälen» utnyttjas inte i år,
möjligen med tanke på statsverkspropositionens miljardöverskott.
Det finns inte heller någon större »pågående utredning» att krypa
bakom, sedan Nothinkommitten på grund av vä:rldslägets utveck- .
ling fann sig böra nedlägga sin verksamhet. Det är de starka beskärningarna av myndigheternas äskanden för de verkligt betydelsefulla ändamålen, som främst karakterisera årets försvarshuvudtitel. Att regeringen därigenom tar på sig ett stort ansvar är
uppenbart; man må för allas vår skull hoppas, att händelseutvecklingen inte skall alltför hårdhänt korrigera dess bedömning.
Sedan detta sagts är det på sin plats att notera ett flertal förbättringar och korrigeringar av tidigare svagheter, ehuruväl propositionen ängsligt håller sig vid minimigränserna. Vår otillräckliga 9-månaders utbildningstid förlängs med 20 dagar för de värnpliktiga i allmänhet och med hela 40 dagar för krigsförbandens
blivande gruppchefer. Repetitionsövningarna genomförs i full omfattning, alltså med minst 100 000 man. Flottan får sin ersättningsbyggnadsplan, tyvärr förlängd till 7 år med en därigenom vunnen
årlig kostnadsminskning av 9 milj. kronor- men också vid periodens slut ett oroväckande stort ackumulerat nybyggnadsbehov. Vid
flygvapnet förskjutes ytterligare den i princip beslutade 50-procentiga förstärkningen av återstående jaktflottiljer till förmån
för tidigare ombeväpning av attackflottiljer med alldeles omodern
flygplansutrustning. På en punkt har emellertid försvarsministern
inte tvekat att välja ett maximibud, nämligen i fråga om de värnpliktigas avlöning och förmåner i övrigt; enbart detta förslag, som
i och för sig säkert är välmotiverat, medför en kostnadsökning av
23 milj. kronor.
Alltjämt efterlysas dock verkligt effektiva åtgärder för att
komma till rätta med försvarets besvärliga befäls- och rekryteringsproblem. Det halva löftet, att armechefens underbefälsförslag
skall hinna föreläggas vårriksdagen, är i det avseendet ett absolut
minimibud.
5
..
Miljardrullningen och försvaret
Om alltså försvarets huvudtitel i regeringens förslag är ungefär
som vanligt, dvs. på gott och ont, så måste till slut framhållas, att
världsläget icke är normalt – med uppenbara risker för vidgade
motsättningar och krig – och att nästan alla andra folk, i klart
medvetande härom, just nu ta på sig större försvarsbördor än vad
regeringen tilltror oss svenskar att bära.
För att på vissa väsentliga avsnitt nå betydelsefulla förbättringar i regeringens förslag har högern i partimotion föreslagit en
rad åtgärder, som dock sammanlagt icke skulle belasta budgeten
med mer än 16 milj. kronor. Förslagen avse genomgående särskilt
utsatta punkter, där varje anslagshöjning medför reell förstärkning. Sålunda föreslås åtgärder för snabbare modernisering av
fältartilleriet och luftvärnet samt för ytterligare anskaffning av
eldledningsmateriel och ammunition – kostnad 20 milj. kronor,
varav under nästa budgetår 3. Bland övriga objekt kunna här
nämnas flygfältsarbeten, berghangarer, uppställningsplatser för
radarstationer – allt innebärande utökning av försvarets byggnadskvot. De aktuella svårigheterna för försvarets forskningsverksamhet ha också uppmärksammats.
Bifall till dessa förslag skulle ge en realförstärkning för en begränsad kapitalinsats.
6