Östtysklands barn under röda stjärnan
1953
Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.
Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.
Öppna PDF
Öppna text
”~ ·r,———————–_….—-’——–==
ÖSTTYSKLANDS BARN
UNDER RÖDA STJÄRNAN
Av kapten CARL-MAGNUS BJÖRKLUND
Vi lär oeh undervisar för freden! Att lära
mer är att prestera mer! Ingen minister fi!.r
störa undervisningen – inte du heller!
RUNT omkring denna sinnrika inskrift som pryder en stor skola
i Sachsen i tyska demokratiska republiken, det vill säga dagens
östtyskland, ler Sovjetunionens och östtysklands kommunistiska
ledare sina stereotypa pappleenden från väldiga plakat. Ingen
minister får störa undervisningen – men kanske har inskriptionen
inte längre rätt sedan DDR:s säkerhetsminister, Wilhelm Zaisser,
placerat sin hustru Else som extra kulturövervakningsminister.
– Kultura – nix gut! Denna rödarmistens stående fras efter
stormningen av Berlin i början på maj 1945, har skrämmande förverkligats i det östtyska skolväsendet av idag, där 18-miljonersstatens barn och ungdom med en imponerande men kuslig hast
förvandlas till kommunistiska robotar, med eller utan finkalibriga
vapen, dolkar och röda fanor som skolutrustning. Små rysksprå-
kiga tyska barn i ungpionjärernas massuppmarscher, småskolornas hyllnings-talkörer till Sovjetunionens ledare, fri tysk ungdoms – FDJ – 1200 000 ungdomar i stram parad, allt detta är
ett skådespel tätt inpå Sveriges knutar, som borde studeras ingående och föranleda ökad insikt om vad Sovjetunionen vill i
Västeuropa.
– Kultura-nix gut! Ivan hamrade sönder klosettstolarna och
slet telefonlurarna från apparaterna under sitt intåg i rikshuvudstadens ruiner. Rödarmisten förstod ingenting av kultura och
betraktade den som fientliga och farliga element. Förf. vandrade
1946 genom ett en gång mönstermodernt sjukhus vid nuvarande
polsk-ryska gränsen och såg sterilisationsapparaternas rostfria och
kromblänkande effektivitet förvandlad till buckliga plåthögar,
operationssalarnas inredning sönderslagen och väggar och tak
300
Östtysklands barn under röda stjärnan
sönderskjutna. Den europeiska kulturen skulle lämna plats för
den asiatiska. I Östberlins folkvimmel kan man få höra vitsen
Kultur-Beutel, »kulturväskan», om toalettnecessären. Det ligger
något i klyschan – det vi betraktar som livets nödtorft är för
Ivan något märkligt, främmande.
Inom det östtyska skolväsendet kan man i juni månad 1953 urskilja tre utvecklingsfaser:
l) slutgiltiga åtgärder för att omorganisera samtliga skolor
till uppfostringsanstalter av rysk typ;
2) hård kamp mot allt inflytande utifrån som icke är strängt
kommunistiskt;
3) stark lärarbrist efter massflykt, avskedanden och häktningar.
Bottenskolorna präglas av en målmedveten uppfostran av de
små medborgarna till kollektivister. Religionsundervisningen kan
nu inte längre äga rum inom skolschemats ram, då den stämplats
av de styrande som »icke-önskvärd störning av lärjungens karaktärsdaning». De elever som deltar i den frivilliga religionsundervisningen övervakas och inrapporteras till statssäkerhetstjänsten. Elev som är medlem av kyrkliga ungdomsorganisationer
har ingen möjlighet att komma in i mellanskolan.
l februari i år utfärdades föreskrifter om hur de östtyska skolbarnen skall tillbringa ferierna. Obligatoriskt deltagande från
första skolåret i de statliga sommarlägrens förpolitiska utbildning
skapar förutsättning hos de små för nästa utbildningsepoks förmilitära utbildning.
Våren 1953 har åter ett stort antal folkskollärare utrensats. Den
minsta förseelse, t. ex. vägran att skriva under en partiresolution, eller ett förfluget yttrande, uppsnappat av SSD:s, statssäkerhetstjänstens, agenter, föranleder avsked eller arrestering.
Mellanskolornas övre klasser genomför i år en obligatorisk värvningskampanj för folkarmen. Å ven i den vanliga skolundervisningen stoppas nu krigspropaganda in. Själva den förmilitära utbildningen omhänderhas av »]’örbundet för sport och teknik» (GST,
»Gesellschaft fiir Sport und Technik»). Hittills har man i ca 50
procent av alla mellanskolor infört obligatoriskt medlemskap i
GST. Terrängtjänst, skjututbildning, motorkännedom, signaltjänst,
grundläggande segelflygutbildning och viss marin utbildning ingår i GST:s övningar.
De regionala skolöverstyrelserna har order att ställa mm1mum
301
– ’\ ~ r———————————————–~–~——————-
Carl-Magnus Björklund
10 procent av alla abiturienter till den kasernerade folkpolisens
förfogande. Önskvärt är emellertid att minst var sjunde abiturient
»ställer sig till förfogande».
Yrkesval är nu ett okänt begrepp i DDR i och med att alla skolbetyg och handlingar måste läggas inför skolstyrelsen som sedan
bestämmer den unges yrkesval.
FDJ:s ledare fungerar som ett slags lokala skol-politruker. Speciellt när det gäller avslutningsprov och examina fungerar de
som kontrollanter, i enlighet med »Förordningen om mellanskolornas avslutningsprov» av den 27 februari 1950. FDJ:representanten har enligt förordningen rätt att ställa frågor till examinanden.
Utbytet av lärare har sedan 1950 gått allt snabbare, allteftersom
nya »Jung-Lehrer» kläckts fram ur de politiska skolorna. En
21-årig nytillträdande rektor för en skola i Sachsen yttrade i sitt
första anförande till barnen bl. a.: »Jag är hundraprocentig kommunist och hedning och min bibel är Sovjetunionens kommunistiska partis historia. Min sångbok är FDJ:s och FDJ är den enda
ungdomsorganisation som jag tolererar!»
I barnorganisationen »Unga pionjärer» är barnen medlemmar
tills de fyller 14 år. Upp till fjärde skolåret skall den politiska undervisningen tas en smula legert enligt utfärdade anvisningar:
»Läraren eller pionjärledaren må inskränka sig till läsning och
förklaring av uppsatser i Pionerskaja Pravda.»
Uppfostran till hat är grundelement i den östtyska folkskoleundervisningen, som skall förvandla barnen till folkarm{mspiranter inför ett kommande krig. Det statliga organet »pädagogik»,
instruktionstidskrift för den nya skolan, skriver i nr 9, 1950: »Den
demokratiska patriotismen är stridsduglig. Den appellerar till
hatkänslor mot allt reaktionärt och att bära vapen är den inte
främmande. Uppfostran till hat mot allt reaktionärt skall göra
vår ungdom obönhörligt hård i kampen mot allt som skadar och
hämmar Tysklands framsteg och utveckling.»
En lärare i historia i sjunde och åttonde klasserna – 13-14-
åringar- undervisar enligt följande:
Medborgarrevolutionen, 22 timmar.
Franska revolutionen och dess verkningar, 10 timmar.
Kapitalismen, 8 timmar.
Nationella och demokratiska krafters kamp mot reaktionen, 20
timmar.
302
— ————···- ,-===-~…-==-=-=–”—-~~~—=- ————— rW
östtysklands barn under röda stjärnan
Kapitalismens utveckling och arbetarrörelsens början i Tyskland, 17 timmar.
Tyskland och imperialismen, 8 timmar.
Det första imperialistiska världskriget, 24 timmar.
I åttonde klassen fortsätter undervisningen med 18 timmar om
oktoberrevolutionen, 10 timmar om novemberrevolutionen i Tyskland, 15 timmar om andra världskriget och 19 timmar om andra
världskrigets följder etc.
I folkskolans åttonde klass omfattar avgångsprovet i muntlig
ryska bl. a. översättning av text, en fråga ur satsläran och frågor
om Sovjetunionen: vad vet du om Pusjkin, vilka städer ligger vid
Volga, vad innebär förkortningen USSR, vilka rättigheter och
skyldigheter har en sovjetmedborgare, varför är USSR Tysklands
bäste vän, vilka uppgifter har Lenin gett ungdomen etc.
statssäkerhetstjänstens utnyttjande av barnen som agenter bör
också nämnas. De partienrollerade lärarna har noggranna instruktioner att under timmarna genom förtroligt samspråk locka
ur barnen detaljer ur deras hemliv; vad talar far och mor om vid
måltiderna, har de någonsin sagt något om vår regering, vad sä-
ger de om ryssarna, om Sovjetunionen etc. Läraren vidarebefordrar rapporterna till närmaste FDJ:kontrollant som sänder in dem
till SSD.
Denna lilla kortfattade översikt av kulturutvecklingen i DDR
skulle inte vara komplett utan ett omnämnande av de 3 350 ungdomar under 18 år, som sitter i de östtyska koncentrationslägren, enligt det kartotek som »Kampfgruppe gegen Unmenschlichkeit»
lagt upp i Västberlin. 13 barn mellan 7 och 12 år sitter bakom
taggtråden som »politiska förbrytare», 24 trettonåringar, 200 fjortonåringar och 990 sjuttonåringar etc. sextio tonåringar sitter med
25 års internering ådömt! En 14-åring skriver till sin mor bl. a.:
»Kära Mor! Jag mår bra. Jag har av sovjetiska militärdomstolen
dömts till 25 års arbetsläger. Du får var fjärde vecka skicka ett
trekilos paket, var snäll och skicka mat och l par strumpor, l handduk, 2 näsdukar och en tvålbit. Du får skriva till mig en gång i
månaden, men bara högst 15 rader. Skicka snart. Var inte ledsen!
Många hälsningar Din Horst.»
Detta är ett tidsdokument från Europas mitt, där dagens generation flyr i panik undan den röda stjärnan men barnen uppfostras
till dess bärare.
303
ÖSTTYSKLANDS BARN
UNDER RÖDA STJÄRNAN
Av kapten CARL-MAGNUS BJÖRKLUND
Vi lär oeh undervisar för freden! Att lära
mer är att prestera mer! Ingen minister fi!.r
störa undervisningen – inte du heller!
RUNT omkring denna sinnrika inskrift som pryder en stor skola
i Sachsen i tyska demokratiska republiken, det vill säga dagens
östtyskland, ler Sovjetunionens och östtysklands kommunistiska
ledare sina stereotypa pappleenden från väldiga plakat. Ingen
minister får störa undervisningen – men kanske har inskriptionen
inte längre rätt sedan DDR:s säkerhetsminister, Wilhelm Zaisser,
placerat sin hustru Else som extra kulturövervakningsminister.
– Kultura – nix gut! Denna rödarmistens stående fras efter
stormningen av Berlin i början på maj 1945, har skrämmande förverkligats i det östtyska skolväsendet av idag, där 18-miljonersstatens barn och ungdom med en imponerande men kuslig hast
förvandlas till kommunistiska robotar, med eller utan finkalibriga
vapen, dolkar och röda fanor som skolutrustning. Små rysksprå-
kiga tyska barn i ungpionjärernas massuppmarscher, småskolornas hyllnings-talkörer till Sovjetunionens ledare, fri tysk ungdoms – FDJ – 1200 000 ungdomar i stram parad, allt detta är
ett skådespel tätt inpå Sveriges knutar, som borde studeras ingående och föranleda ökad insikt om vad Sovjetunionen vill i
Västeuropa.
– Kultura-nix gut! Ivan hamrade sönder klosettstolarna och
slet telefonlurarna från apparaterna under sitt intåg i rikshuvudstadens ruiner. Rödarmisten förstod ingenting av kultura och
betraktade den som fientliga och farliga element. Förf. vandrade
1946 genom ett en gång mönstermodernt sjukhus vid nuvarande
polsk-ryska gränsen och såg sterilisationsapparaternas rostfria och
kromblänkande effektivitet förvandlad till buckliga plåthögar,
operationssalarnas inredning sönderslagen och väggar och tak
300
Östtysklands barn under röda stjärnan
sönderskjutna. Den europeiska kulturen skulle lämna plats för
den asiatiska. I Östberlins folkvimmel kan man få höra vitsen
Kultur-Beutel, »kulturväskan», om toalettnecessären. Det ligger
något i klyschan – det vi betraktar som livets nödtorft är för
Ivan något märkligt, främmande.
Inom det östtyska skolväsendet kan man i juni månad 1953 urskilja tre utvecklingsfaser:
l) slutgiltiga åtgärder för att omorganisera samtliga skolor
till uppfostringsanstalter av rysk typ;
2) hård kamp mot allt inflytande utifrån som icke är strängt
kommunistiskt;
3) stark lärarbrist efter massflykt, avskedanden och häktningar.
Bottenskolorna präglas av en målmedveten uppfostran av de
små medborgarna till kollektivister. Religionsundervisningen kan
nu inte längre äga rum inom skolschemats ram, då den stämplats
av de styrande som »icke-önskvärd störning av lärjungens karaktärsdaning». De elever som deltar i den frivilliga religionsundervisningen övervakas och inrapporteras till statssäkerhetstjänsten. Elev som är medlem av kyrkliga ungdomsorganisationer
har ingen möjlighet att komma in i mellanskolan.
l februari i år utfärdades föreskrifter om hur de östtyska skolbarnen skall tillbringa ferierna. Obligatoriskt deltagande från
första skolåret i de statliga sommarlägrens förpolitiska utbildning
skapar förutsättning hos de små för nästa utbildningsepoks förmilitära utbildning.
Våren 1953 har åter ett stort antal folkskollärare utrensats. Den
minsta förseelse, t. ex. vägran att skriva under en partiresolution, eller ett förfluget yttrande, uppsnappat av SSD:s, statssäkerhetstjänstens, agenter, föranleder avsked eller arrestering.
Mellanskolornas övre klasser genomför i år en obligatorisk värvningskampanj för folkarmen. Å ven i den vanliga skolundervisningen stoppas nu krigspropaganda in. Själva den förmilitära utbildningen omhänderhas av »]’örbundet för sport och teknik» (GST,
»Gesellschaft fiir Sport und Technik»). Hittills har man i ca 50
procent av alla mellanskolor infört obligatoriskt medlemskap i
GST. Terrängtjänst, skjututbildning, motorkännedom, signaltjänst,
grundläggande segelflygutbildning och viss marin utbildning ingår i GST:s övningar.
De regionala skolöverstyrelserna har order att ställa mm1mum
301
– ’\ ~ r———————————————–~–~——————-
Carl-Magnus Björklund
10 procent av alla abiturienter till den kasernerade folkpolisens
förfogande. Önskvärt är emellertid att minst var sjunde abiturient
»ställer sig till förfogande».
Yrkesval är nu ett okänt begrepp i DDR i och med att alla skolbetyg och handlingar måste läggas inför skolstyrelsen som sedan
bestämmer den unges yrkesval.
FDJ:s ledare fungerar som ett slags lokala skol-politruker. Speciellt när det gäller avslutningsprov och examina fungerar de
som kontrollanter, i enlighet med »Förordningen om mellanskolornas avslutningsprov» av den 27 februari 1950. FDJ:representanten har enligt förordningen rätt att ställa frågor till examinanden.
Utbytet av lärare har sedan 1950 gått allt snabbare, allteftersom
nya »Jung-Lehrer» kläckts fram ur de politiska skolorna. En
21-årig nytillträdande rektor för en skola i Sachsen yttrade i sitt
första anförande till barnen bl. a.: »Jag är hundraprocentig kommunist och hedning och min bibel är Sovjetunionens kommunistiska partis historia. Min sångbok är FDJ:s och FDJ är den enda
ungdomsorganisation som jag tolererar!»
I barnorganisationen »Unga pionjärer» är barnen medlemmar
tills de fyller 14 år. Upp till fjärde skolåret skall den politiska undervisningen tas en smula legert enligt utfärdade anvisningar:
»Läraren eller pionjärledaren må inskränka sig till läsning och
förklaring av uppsatser i Pionerskaja Pravda.»
Uppfostran till hat är grundelement i den östtyska folkskoleundervisningen, som skall förvandla barnen till folkarm{mspiranter inför ett kommande krig. Det statliga organet »pädagogik»,
instruktionstidskrift för den nya skolan, skriver i nr 9, 1950: »Den
demokratiska patriotismen är stridsduglig. Den appellerar till
hatkänslor mot allt reaktionärt och att bära vapen är den inte
främmande. Uppfostran till hat mot allt reaktionärt skall göra
vår ungdom obönhörligt hård i kampen mot allt som skadar och
hämmar Tysklands framsteg och utveckling.»
En lärare i historia i sjunde och åttonde klasserna – 13-14-
åringar- undervisar enligt följande:
Medborgarrevolutionen, 22 timmar.
Franska revolutionen och dess verkningar, 10 timmar.
Kapitalismen, 8 timmar.
Nationella och demokratiska krafters kamp mot reaktionen, 20
timmar.
302
— ————···- ,-===-~…-==-=-=–”—-~~~—=- ————— rW
östtysklands barn under röda stjärnan
Kapitalismens utveckling och arbetarrörelsens början i Tyskland, 17 timmar.
Tyskland och imperialismen, 8 timmar.
Det första imperialistiska världskriget, 24 timmar.
I åttonde klassen fortsätter undervisningen med 18 timmar om
oktoberrevolutionen, 10 timmar om novemberrevolutionen i Tyskland, 15 timmar om andra världskriget och 19 timmar om andra
världskrigets följder etc.
I folkskolans åttonde klass omfattar avgångsprovet i muntlig
ryska bl. a. översättning av text, en fråga ur satsläran och frågor
om Sovjetunionen: vad vet du om Pusjkin, vilka städer ligger vid
Volga, vad innebär förkortningen USSR, vilka rättigheter och
skyldigheter har en sovjetmedborgare, varför är USSR Tysklands
bäste vän, vilka uppgifter har Lenin gett ungdomen etc.
statssäkerhetstjänstens utnyttjande av barnen som agenter bör
också nämnas. De partienrollerade lärarna har noggranna instruktioner att under timmarna genom förtroligt samspråk locka
ur barnen detaljer ur deras hemliv; vad talar far och mor om vid
måltiderna, har de någonsin sagt något om vår regering, vad sä-
ger de om ryssarna, om Sovjetunionen etc. Läraren vidarebefordrar rapporterna till närmaste FDJ:kontrollant som sänder in dem
till SSD.
Denna lilla kortfattade översikt av kulturutvecklingen i DDR
skulle inte vara komplett utan ett omnämnande av de 3 350 ungdomar under 18 år, som sitter i de östtyska koncentrationslägren, enligt det kartotek som »Kampfgruppe gegen Unmenschlichkeit»
lagt upp i Västberlin. 13 barn mellan 7 och 12 år sitter bakom
taggtråden som »politiska förbrytare», 24 trettonåringar, 200 fjortonåringar och 990 sjuttonåringar etc. sextio tonåringar sitter med
25 års internering ådömt! En 14-åring skriver till sin mor bl. a.:
»Kära Mor! Jag mår bra. Jag har av sovjetiska militärdomstolen
dömts till 25 års arbetsläger. Du får var fjärde vecka skicka ett
trekilos paket, var snäll och skicka mat och l par strumpor, l handduk, 2 näsdukar och en tvålbit. Du får skriva till mig en gång i
månaden, men bara högst 15 rader. Skicka snart. Var inte ledsen!
Många hälsningar Din Horst.»
Detta är ett tidsdokument från Europas mitt, där dagens generation flyr i panik undan den röda stjärnan men barnen uppfostras
till dess bärare.
303