Namn att minnas – Th Åke Leissner
1958
Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.
Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.
Öppna PDF
Öppna text
NAMN ATT MINNAS:
TH. ÅKE LEISSNER
Om man skulle söka göra sig en bild
av den födde politikern borde tanken
omedelbart söka sig till Th. Åke Leissner. Det är följaktligen hög tid att han
blir invald åtminstone i Stockholms
stadsfullmäktige.
Det brukar heta om Leissner att han
är klok som en hund. I varje fall är
det svårt att föreställa sig att han nå-
gonsin varit oklok som ett människobarn. I vaggan måste hans käraste leksak ha varit protokollen från sammanträdena i Södertälje stadsfullmäktige – ty han är bördig från Södertälje – och så snart han kommit över
jollrandets stadium och lärt sig ABC
måste hans huvudsakliga lektyr ha varit riksdagstrycket. Finns det en homo
politicus, varom de gamle siade, så är
det han. Behöver han en ursäkt, vilket
ingen som mött honom kan inbilla sig,
har han möjlighet att hänvisa till ett
förpliktande påbrå. Han har om icke
biskopen så dock landshövdingen till
morbror och inte vilken landshövding
som helst utan Johan Nilsson- under
en dryg mansålder ledamot av riksdagen och under föga kortare tid första
kammarens talman. När andra små gossar var ute och sparkade boll, satt lille
Th. på den väldiges knä och insöp
hans politiska visdom.
Undra sedan på att Th. redan i Sö-
dertälje läroverk bedrev högerpolitik
och att han väl kommen till Uppsala
som juris studerande blev en av de ledande andarna i den konservativa studentföreningen Heimdal. I tecknet av
treenigheten punsch, poker och politik – begrepp, som ingalunda utesluter, utan om man får tro de invigde
tvärtom befordrar varandra – fann
han snart likasinnade, tillsammans
med vilka han framgångsrikt manipulerade studentopinionen i Uppsala.
Ännu för sena tiders barn har termer
sådana som »kuppen i Heimdal»,
»eden i Bollhuset», andra att förtiga,
en mytiskt eggande klang. Nog sagt
att tillika med Erik Anners och Arvid
Fredborg Th. bildade ett triumvirat,
som spelade en stor roll i 30-talets
uppsaliensiska studentpolitik.
År 1941 lämnade han Uppsala som
juris kandidat. Redan dessförinnan
hade han emellertid blivit känd utanför sin universitetsstad. Det var som
en av författarna till den konservativa stridsskriften »Den svenska linjen». Den publicerades i augusti 1940,
under andra världskrigets mörkaste
månad, då Hitlertyskland stod på höjden av sin makt och manade Sveriges
ungdom att slå vakt kring det svenska
folkkungadömets rätts- och frihetstraditioner och att till det yttersta värna
vår självständighet.
Via »Den svenska linjen» och ett aktivt deltagande i högerns valrörelse
1940 fann Th. vägen till högerns högkvarter, där han först blev handssekreterare åt partiledaren Fritiof Domö
1940 och därefter under åren 1941-44
sekreterare i riksdagshögerns kansli.
Alldeles friktionsfritt blev väl inte
samarbetet mellan Th. och hans då-
varande uppdragsgivare. Ingen kan
vara lojalare mot sitt parti än Th., han
har alltid hävdat vikten av att göra
en politisk insats genom arbete för
partiet, men han har också alltid hävdat att inom partiet diskussionen bör
vara fri. Th. hörde under denna tid
till de oppositionella elementen inom
partiet och hans kritik kunde ibland
förefalla partikoryfeerna lika obekväm
som han själv föreföll dem bekväm.
Th. har nämligen den, åtminstone för
ett visst slags politiska bossar, mycket
störande ovanan att tänka själv och
han vill tänka grundligt och länge.
Följden blir att han – om en så djärv
metafor må begagnas – ruvar betydligt mer än han kläcker, men när det
väl sker kan man också lita på att han
kläckt något klokt.
Det var också under denna tid Th.
var med om att stifta och verksamt
deltog i klubben »Den svenska linjen»,
en inofficiell sammanslutning på den
nyssnämnda broschyrens grund, som
hade stor betydelse för opinionsbildningen inom den yngre konservativa
intelligentsian på 40-talet. Samtidigt
medverkade han till bildandet av Konservativa studentförbundet, som snart
nog blev den största politiska studentorganisationen i Sverige och var där
ordförande under de tre första åren av
förbundets tillvaro.
Efter kriget fann Th. det på tiden att
börja tänka på sin borgerliga existens
och skrev in sig i verken. Efter ett
halvår i utlänningskommissionen övergick han år 1945 till socialstyrelsen
och flyttade därifrån över till arbetsmarknadsstyrelsen vid dess tillkomst
år 1948. Där är han nu byrådirektör
och har meriterat sig bl.a. genom utredningar för 1946 års sjömanskommille och sekreterarskap i utrikesdepartementets understödskommitte.
Denna hektiska administrativa verksamhet har emellertid inte hindrat honom från att fortsätta att odla sina politiska och allmänt samhälleliga intres- 263
sen. Under den sörjda och saknade tidskriften OBS !’ glansdagar fungerade
Th. som dess lyhörda »politiska öra»
och introducerade därmed en lika lättläst som initierad form av politisk
journalistik. Han var även upphovsman till flera av de politiska porträtt,
som bidrog till att skapa intresse för
OBS. Därutöver bidrog han med uppmärksammade politiska kommentarer
till Högerns nyhetsbyrå eller direkt
till olika högertidningar i provinsen.
Kanske än viktigare var den insats Th.
gjorde vid bildandet av Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO).
Han hörde redan tidigt till de mest
intresserade krafterna inom den akademiska fackföreningsrörelsen, bl. a.
inom Sveriges Yngre Juristers Förening, Sveriges Juristförbund och Sveriges Yngre Akademikers Centralorganisation. När det så blev aktuellt med
en samlande överorganisation i form
av SACO hörde Th. till initiativtagarna
och betydde mycket för den nya sammanslutningens utformning. Under en
följd av år utövade han ett välgörande
inflytande på SACO:s verksamhet, som
emellertid upphört sedan han på
grund av ledamotskap i Stockholms
stads lönenämnd fått lämna sina fackliga engagemang.
På lediga stunder sysslar Th. – en
något satt medelålders herre med tänkarpanna och galoscher och en underfundigt plirande gråblå blick i den
rödletta fysionomien – med att samla
modern konst och gamla möbler och
ådagalägger därvid nästan lika gott
väderkorn som i fråga om politik. På
ändå ledigare stunder sjunger han den
gamla spexhymnen »Uschiameja» och
ingen som hört honom då, kan tveka
att välja in honom i vilken riksviktig
församling som helst vore det så själva
operastyrelsen. För att inte tala om
stadsfullmäktige.
G. U.
Strålande
blir humöret
om·filen är från
lägger man märke till. Utnyttja våra erfarenheter och tekniska
resurser även då det gäller reklam- och affärstryck.
Almqvist & Wiksells Boktryckeri A.B, Uppsala.
modern
konservativ
debatt
Svensk Linje
organ för Sveriges Konservativa studentförbund
PRENUMERATION 7 nr/år 6 kronor
POSTGIRO 29 82 24 Stockholm Sö
~ tiidernllSFÖRSÄKRINGSBOLAG
i goda händer
… om det händer
TH. ÅKE LEISSNER
Om man skulle söka göra sig en bild
av den födde politikern borde tanken
omedelbart söka sig till Th. Åke Leissner. Det är följaktligen hög tid att han
blir invald åtminstone i Stockholms
stadsfullmäktige.
Det brukar heta om Leissner att han
är klok som en hund. I varje fall är
det svårt att föreställa sig att han nå-
gonsin varit oklok som ett människobarn. I vaggan måste hans käraste leksak ha varit protokollen från sammanträdena i Södertälje stadsfullmäktige – ty han är bördig från Södertälje – och så snart han kommit över
jollrandets stadium och lärt sig ABC
måste hans huvudsakliga lektyr ha varit riksdagstrycket. Finns det en homo
politicus, varom de gamle siade, så är
det han. Behöver han en ursäkt, vilket
ingen som mött honom kan inbilla sig,
har han möjlighet att hänvisa till ett
förpliktande påbrå. Han har om icke
biskopen så dock landshövdingen till
morbror och inte vilken landshövding
som helst utan Johan Nilsson- under
en dryg mansålder ledamot av riksdagen och under föga kortare tid första
kammarens talman. När andra små gossar var ute och sparkade boll, satt lille
Th. på den väldiges knä och insöp
hans politiska visdom.
Undra sedan på att Th. redan i Sö-
dertälje läroverk bedrev högerpolitik
och att han väl kommen till Uppsala
som juris studerande blev en av de ledande andarna i den konservativa studentföreningen Heimdal. I tecknet av
treenigheten punsch, poker och politik – begrepp, som ingalunda utesluter, utan om man får tro de invigde
tvärtom befordrar varandra – fann
han snart likasinnade, tillsammans
med vilka han framgångsrikt manipulerade studentopinionen i Uppsala.
Ännu för sena tiders barn har termer
sådana som »kuppen i Heimdal»,
»eden i Bollhuset», andra att förtiga,
en mytiskt eggande klang. Nog sagt
att tillika med Erik Anners och Arvid
Fredborg Th. bildade ett triumvirat,
som spelade en stor roll i 30-talets
uppsaliensiska studentpolitik.
År 1941 lämnade han Uppsala som
juris kandidat. Redan dessförinnan
hade han emellertid blivit känd utanför sin universitetsstad. Det var som
en av författarna till den konservativa stridsskriften »Den svenska linjen». Den publicerades i augusti 1940,
under andra världskrigets mörkaste
månad, då Hitlertyskland stod på höjden av sin makt och manade Sveriges
ungdom att slå vakt kring det svenska
folkkungadömets rätts- och frihetstraditioner och att till det yttersta värna
vår självständighet.
Via »Den svenska linjen» och ett aktivt deltagande i högerns valrörelse
1940 fann Th. vägen till högerns högkvarter, där han först blev handssekreterare åt partiledaren Fritiof Domö
1940 och därefter under åren 1941-44
sekreterare i riksdagshögerns kansli.
Alldeles friktionsfritt blev väl inte
samarbetet mellan Th. och hans då-
varande uppdragsgivare. Ingen kan
vara lojalare mot sitt parti än Th., han
har alltid hävdat vikten av att göra
en politisk insats genom arbete för
partiet, men han har också alltid hävdat att inom partiet diskussionen bör
vara fri. Th. hörde under denna tid
till de oppositionella elementen inom
partiet och hans kritik kunde ibland
förefalla partikoryfeerna lika obekväm
som han själv föreföll dem bekväm.
Th. har nämligen den, åtminstone för
ett visst slags politiska bossar, mycket
störande ovanan att tänka själv och
han vill tänka grundligt och länge.
Följden blir att han – om en så djärv
metafor må begagnas – ruvar betydligt mer än han kläcker, men när det
väl sker kan man också lita på att han
kläckt något klokt.
Det var också under denna tid Th.
var med om att stifta och verksamt
deltog i klubben »Den svenska linjen»,
en inofficiell sammanslutning på den
nyssnämnda broschyrens grund, som
hade stor betydelse för opinionsbildningen inom den yngre konservativa
intelligentsian på 40-talet. Samtidigt
medverkade han till bildandet av Konservativa studentförbundet, som snart
nog blev den största politiska studentorganisationen i Sverige och var där
ordförande under de tre första åren av
förbundets tillvaro.
Efter kriget fann Th. det på tiden att
börja tänka på sin borgerliga existens
och skrev in sig i verken. Efter ett
halvår i utlänningskommissionen övergick han år 1945 till socialstyrelsen
och flyttade därifrån över till arbetsmarknadsstyrelsen vid dess tillkomst
år 1948. Där är han nu byrådirektör
och har meriterat sig bl.a. genom utredningar för 1946 års sjömanskommille och sekreterarskap i utrikesdepartementets understödskommitte.
Denna hektiska administrativa verksamhet har emellertid inte hindrat honom från att fortsätta att odla sina politiska och allmänt samhälleliga intres- 263
sen. Under den sörjda och saknade tidskriften OBS !’ glansdagar fungerade
Th. som dess lyhörda »politiska öra»
och introducerade därmed en lika lättläst som initierad form av politisk
journalistik. Han var även upphovsman till flera av de politiska porträtt,
som bidrog till att skapa intresse för
OBS. Därutöver bidrog han med uppmärksammade politiska kommentarer
till Högerns nyhetsbyrå eller direkt
till olika högertidningar i provinsen.
Kanske än viktigare var den insats Th.
gjorde vid bildandet av Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO).
Han hörde redan tidigt till de mest
intresserade krafterna inom den akademiska fackföreningsrörelsen, bl. a.
inom Sveriges Yngre Juristers Förening, Sveriges Juristförbund och Sveriges Yngre Akademikers Centralorganisation. När det så blev aktuellt med
en samlande överorganisation i form
av SACO hörde Th. till initiativtagarna
och betydde mycket för den nya sammanslutningens utformning. Under en
följd av år utövade han ett välgörande
inflytande på SACO:s verksamhet, som
emellertid upphört sedan han på
grund av ledamotskap i Stockholms
stads lönenämnd fått lämna sina fackliga engagemang.
På lediga stunder sysslar Th. – en
något satt medelålders herre med tänkarpanna och galoscher och en underfundigt plirande gråblå blick i den
rödletta fysionomien – med att samla
modern konst och gamla möbler och
ådagalägger därvid nästan lika gott
väderkorn som i fråga om politik. På
ändå ledigare stunder sjunger han den
gamla spexhymnen »Uschiameja» och
ingen som hört honom då, kan tveka
att välja in honom i vilken riksviktig
församling som helst vore det så själva
operastyrelsen. För att inte tala om
stadsfullmäktige.
G. U.
Strålande
blir humöret
om·filen är från
lägger man märke till. Utnyttja våra erfarenheter och tekniska
resurser även då det gäller reklam- och affärstryck.
Almqvist & Wiksells Boktryckeri A.B, Uppsala.
modern
konservativ
debatt
Svensk Linje
organ för Sveriges Konservativa studentförbund
PRENUMERATION 7 nr/år 6 kronor
POSTGIRO 29 82 24 Stockholm Sö
~ tiidernllSFÖRSÄKRINGSBOLAG
i goda händer
… om det händer