Ledare; Tillträdet till universiteten
1974
Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.
Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.
Öppna PDF
Öppna text
r
j Tillträdet till universiteten
1970-talet har hittills präglats av en stark
strävan att förändra den högre utbildningens innehåll och att få ett nytt rekryteringsmönster. Det vidgade tillträdet
till vissa delar av högskoleområdet (den
s k 25 : 5-regeln) och satsningen på nya,
kortare och mer yrkesinriktade utbildningar vid universiteten är exempel på
detta. Den s k kompetenskommittens förslag om nya behörighets- och urvalsregler för tillträde till högre utbildning innebär ytterligare ett steg i denna riktning.
Kompetenskommittens förslag, ”Om
behörighet och antagning till högskolan”,
bär i långa stycken prägeln av kompromiss mellan önskemålet att bredda tillträ-
det till högre utbildning och önskan att
upprätthålla en rimlig förkunskapsstandard hos de studerande. För vissa hårt
spärrade, s k högstatusutbildningar, såsom
läkarutbildningen, innebär kommittens
förslag inga stora förändringar. Det kommer fortfarande att krävas förkunskaper
ungefär motsvarande den treåriga naturvetenskapliga gymnasielinjen.
Betydande förändringar uppkommer
däremot vid de fria fakulteterna. Hittills
har man kunnat räkna med en bred, allmän referensram av förkunskaper i svenska, matematik, moderna språk osv hos
alla studerande. I framtiden blir principen den, att endast oundgängligen nödvändiga förkunskaper i några få ämnen
skall utgöra behörighetskrav. För t ex juristutbildning kommer inte ens att krävas
det treåriga gymnasiets kurs i svenska –
två år på den sociala ”fackskolelinjen” anses räcka. Det ger en antydan om hur lätt
kvalitetsaspekten vägt när det gällt att
uppställa behörighetskrav för tillträde till
de fria fakulteterna.
Kompetensko=ittens betänkande har
knappast givit upphov till någon debatt
alls. Även de som borde företräda kvali·
tetsaspekten – universitetslärarna -har
tigit. Det kan möjligen sa=anhänga
med att många institutioner nu desperat
söker efter studerande för att klara un·
derlaget för befintliga tjänster. Ändå ter
sig tystnaden lite förbryllande. Ty kom·
petenskommittens förslag innebär, att den
redan bristande förkunskapsstandarden
hos de studerande föreslås bli ytterligare
nedjusterad.
De olika gyrnnasieskolelinjerna blir i
framtiden på sätt och vis jämställda. Även
om de tvååriga linjerna som regel inte
ger full behörighet för högskolestudiet
kan de dock lätt öppna vägen efter via
kompletteringar. Med det kvoteringssyo
stem utredningen föreslår ter det sig långt·
ifrån självklart, att en blivande högskofe.
student skall välja någon av de treåriga
gyronasielinjerna. Särskilt till hårt spärrade högskoleutbildningar kan det i många
fall bli fördelaktigt att välja någon av de
tvååriga linjerna och därefter göra nödvändiga kompletteringar. När det relalio
va betygssystemet slopas – vilket väl •
ske snart – blir det tveklöst en fördel
göra s k taktiska linjeval för alla som
höver höga betygspoäng. Detta kan bli
hot mot hela gymnasieskolans kons
tion och därmed få oanade följder få
kvaliteten i den högre utbildningen.
Att universiteten, utöver vad som ·
tills gällt, ges nya uppgifter i form av fortoch vidareutbildningskurser för vuxna, är
självfallet helt i sin ordning. Att man i
detta syfte försöker lätta på vissa formella behörighetskrav är heller inget att säga
om. Men det är obegripligt, att man inte
Lämplig julklapp
393
skall kunna vidga tillträdet till högskolestudier utan att samtidigt äventyra både
det treåriga gymnasiets framtid och förkunskapsstandarden hos framtida unga
universitetsstuderande.
Presentkort kan rekvireras genom att
prenumerationsavgiften, kr 45:-, insättes å
Svensk Tidskrifts postgirokonto nummer 7 27 44-6
Angiv på girokupongen namn och adress både på er
själv och mottagaren
J
j Tillträdet till universiteten
1970-talet har hittills präglats av en stark
strävan att förändra den högre utbildningens innehåll och att få ett nytt rekryteringsmönster. Det vidgade tillträdet
till vissa delar av högskoleområdet (den
s k 25 : 5-regeln) och satsningen på nya,
kortare och mer yrkesinriktade utbildningar vid universiteten är exempel på
detta. Den s k kompetenskommittens förslag om nya behörighets- och urvalsregler för tillträde till högre utbildning innebär ytterligare ett steg i denna riktning.
Kompetenskommittens förslag, ”Om
behörighet och antagning till högskolan”,
bär i långa stycken prägeln av kompromiss mellan önskemålet att bredda tillträ-
det till högre utbildning och önskan att
upprätthålla en rimlig förkunskapsstandard hos de studerande. För vissa hårt
spärrade, s k högstatusutbildningar, såsom
läkarutbildningen, innebär kommittens
förslag inga stora förändringar. Det kommer fortfarande att krävas förkunskaper
ungefär motsvarande den treåriga naturvetenskapliga gymnasielinjen.
Betydande förändringar uppkommer
däremot vid de fria fakulteterna. Hittills
har man kunnat räkna med en bred, allmän referensram av förkunskaper i svenska, matematik, moderna språk osv hos
alla studerande. I framtiden blir principen den, att endast oundgängligen nödvändiga förkunskaper i några få ämnen
skall utgöra behörighetskrav. För t ex juristutbildning kommer inte ens att krävas
det treåriga gymnasiets kurs i svenska –
två år på den sociala ”fackskolelinjen” anses räcka. Det ger en antydan om hur lätt
kvalitetsaspekten vägt när det gällt att
uppställa behörighetskrav för tillträde till
de fria fakulteterna.
Kompetensko=ittens betänkande har
knappast givit upphov till någon debatt
alls. Även de som borde företräda kvali·
tetsaspekten – universitetslärarna -har
tigit. Det kan möjligen sa=anhänga
med att många institutioner nu desperat
söker efter studerande för att klara un·
derlaget för befintliga tjänster. Ändå ter
sig tystnaden lite förbryllande. Ty kom·
petenskommittens förslag innebär, att den
redan bristande förkunskapsstandarden
hos de studerande föreslås bli ytterligare
nedjusterad.
De olika gyrnnasieskolelinjerna blir i
framtiden på sätt och vis jämställda. Även
om de tvååriga linjerna som regel inte
ger full behörighet för högskolestudiet
kan de dock lätt öppna vägen efter via
kompletteringar. Med det kvoteringssyo
stem utredningen föreslår ter det sig långt·
ifrån självklart, att en blivande högskofe.
student skall välja någon av de treåriga
gyronasielinjerna. Särskilt till hårt spärrade högskoleutbildningar kan det i många
fall bli fördelaktigt att välja någon av de
tvååriga linjerna och därefter göra nödvändiga kompletteringar. När det relalio
va betygssystemet slopas – vilket väl •
ske snart – blir det tveklöst en fördel
göra s k taktiska linjeval för alla som
höver höga betygspoäng. Detta kan bli
hot mot hela gymnasieskolans kons
tion och därmed få oanade följder få
kvaliteten i den högre utbildningen.
Att universiteten, utöver vad som ·
tills gällt, ges nya uppgifter i form av fortoch vidareutbildningskurser för vuxna, är
självfallet helt i sin ordning. Att man i
detta syfte försöker lätta på vissa formella behörighetskrav är heller inget att säga
om. Men det är obegripligt, att man inte
Lämplig julklapp
393
skall kunna vidga tillträdet till högskolestudier utan att samtidigt äventyra både
det treåriga gymnasiets framtid och förkunskapsstandarden hos framtida unga
universitetsstuderande.
Presentkort kan rekvireras genom att
prenumerationsavgiften, kr 45:-, insättes å
Svensk Tidskrifts postgirokonto nummer 7 27 44-6
Angiv på girokupongen namn och adress både på er
själv och mottagaren
J