Anders Arfwedson; Om gymnasisternas språkkunskaper
1974
Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.
Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.
Öppna PDF
Öppna text
.
gymnasisternas
språkkunskaper
Vid universiteten klagas det allmänt över
studenternas bristande språkkunskaper.
studenterna vägrar numera i stor utsträckning att läsa kurslitteratur på främmande
språk. Det gäller t o m böcker på engelska
Ansvariga skolpolitiker hävdar å andra
sidan att dagens skolungdomar är bättre
rustade i språkligt avseende än den gamla
skolans. Undervisningen är bättre, eleverna
är mindre hämmade, deras förmåga till
främst muntlig framställning är förnämligare. Kort sagt: Alla påståenden om
sjunkande språkkunskaper är illvilligt förtal, som saknar täckning i verkligheten.
För den som inte själv har möjlighet att
på nära håll följa skolans utveckling kan
det kanske ha sitt intresse med en ald ·
så liten inblick på språkundervisninge
område. För att illustrera situationen har
jag valt några utdrag ur tyska uppsatser
från en Stockholmsskola, som jag i egenskap av s k korttidsförordnad gymnasieinspektör hade nöjet att besöka höstter·
minen 1971. Det förelagda uppsatsämnet
var ”Vad jag gör på min fritid”. Här
några små smakprov.
En boksynt yngling skriver följande
”Ich lese doch so oft ich kann, und dann
!est ich am helsten Dostojevskij, Strindberg oder einer modernes Verfasserer.”
En annan yngling går stundom på bio,
och klargör sin inställning till olika genrer
i följande formulering: ”Es ist nicht of~
das ich ins Kino geht, aber wenn ich geh~
sehe ich gern ein Komiche Film oder eine
Kriegsfilm. Es tut mir leid wo es handel~
wie Iange es ist gut.” Med uttrycket ”o
tut mir leid” menas ”det gör detsamma”
En elev berättar målande om lantlivets
behag, sådant det upplevs under längre,
sammanhängande fritidsperioder: ”Möglich ist dass ich konnte nennen das wir
wenn wir ein bischen längere Ferien haben,
ferbringt unsere Zeit in ein altes Bauernhaus in Dalarna ohne Stress und Bekvemligheiten die nur den Stad zuhört.”
En skribent anser att skolan tar väl mycket tid, ty det framkommer att det är klent
beställt med fritiden: ”Meine Freizeit, ob
Mann von Freizeit sprechen können wenn
Mann in der Schule gehe, ist wie jetzt sehr
gewöhnlich ist Musik.” (Innebörden är
något oklar, men vederbörande tycks vara
intresserad av musik. )
Aandra sidan är medvetandet om samhällsproblemen tydligen välutvecklat. Här
ett exempel: ”Ich denkedass was wir hier
in Schweden nennt ’Norrlandsproblemet’
ist ein gross und wichtig Problem.”
Dessa exempel härrör alla från årskurs 3
på gymnasiet, alltså vad som tidigare kallades för sista ring. De är inte hämtade ur
extremt dåliga uppsatser. De flesta hade
belönats med betyget 3, dvs ungefär Ba –
Icke utan beröm godkänd! – enligt den
gamla skalan. Nu blir bilden visserligen
lite tendentiös, när man som här anför enstaka exempel – det skall erkännas. Man
bör vara försiktig med att dra alltför kategoriska slutsatser. Men kanske kan dessa
exempel ändå ge en antydan om hur den
språkliga färdighet ser ut, som universi- 65
tetslärarna är så bekymrade över, och som
Sö-konsulenterna är så tillfreds med.
Mänskligt att döma är flera av de sistaringare som bidrog med dessa tyska meningar 1971 nu studenter vid våra universitet.
Finns då någon chans till uppryckning?
Kommer det att bli bättre när skolan stabiliserats efter alla reformer?
Svaret är nej. Om regeringen får som
den vill, kommer vi om ett par år att avskaffa kravet på treårigt gymnasium för
blivande universitetsstuderande. Alla som
gått två år i gymnasieskolan (teoretisk
eller praktisk linje, t ex fordonsmekanisk
linje) och som har nödtorftiga läskunskaper i engelska, kommer i princip att
vara behöriga för universitetsstudier. Det
är verkligheten bakom det myckna talet
om att våra universitet skall ”internationaliseras”.
Var och en kan själv dra sina slutsatser
av dessa fakta. Någon internationell jämförbarhet mellan morgondagens svenska
universitetsutbildning och andra länders
blir självfallet ännu omöjligare att uppnå
efter detta. Det lär emellertid inte bekymra de svenska utbildningsreformernas andliga fäder, vilka i likhet med doktor Pangloss är övertygade om att vi lever i den
bästa av utbildningsvärldar.
Isoleringen i det svenska kulturpörtet
blir effektivare än någonsin.
Anders Arfwedson
gymnasisternas
språkkunskaper
Vid universiteten klagas det allmänt över
studenternas bristande språkkunskaper.
studenterna vägrar numera i stor utsträckning att läsa kurslitteratur på främmande
språk. Det gäller t o m böcker på engelska
Ansvariga skolpolitiker hävdar å andra
sidan att dagens skolungdomar är bättre
rustade i språkligt avseende än den gamla
skolans. Undervisningen är bättre, eleverna
är mindre hämmade, deras förmåga till
främst muntlig framställning är förnämligare. Kort sagt: Alla påståenden om
sjunkande språkkunskaper är illvilligt förtal, som saknar täckning i verkligheten.
För den som inte själv har möjlighet att
på nära håll följa skolans utveckling kan
det kanske ha sitt intresse med en ald ·
så liten inblick på språkundervisninge
område. För att illustrera situationen har
jag valt några utdrag ur tyska uppsatser
från en Stockholmsskola, som jag i egenskap av s k korttidsförordnad gymnasieinspektör hade nöjet att besöka höstter·
minen 1971. Det förelagda uppsatsämnet
var ”Vad jag gör på min fritid”. Här
några små smakprov.
En boksynt yngling skriver följande
”Ich lese doch so oft ich kann, und dann
!est ich am helsten Dostojevskij, Strindberg oder einer modernes Verfasserer.”
En annan yngling går stundom på bio,
och klargör sin inställning till olika genrer
i följande formulering: ”Es ist nicht of~
das ich ins Kino geht, aber wenn ich geh~
sehe ich gern ein Komiche Film oder eine
Kriegsfilm. Es tut mir leid wo es handel~
wie Iange es ist gut.” Med uttrycket ”o
tut mir leid” menas ”det gör detsamma”
En elev berättar målande om lantlivets
behag, sådant det upplevs under längre,
sammanhängande fritidsperioder: ”Möglich ist dass ich konnte nennen das wir
wenn wir ein bischen längere Ferien haben,
ferbringt unsere Zeit in ein altes Bauernhaus in Dalarna ohne Stress und Bekvemligheiten die nur den Stad zuhört.”
En skribent anser att skolan tar väl mycket tid, ty det framkommer att det är klent
beställt med fritiden: ”Meine Freizeit, ob
Mann von Freizeit sprechen können wenn
Mann in der Schule gehe, ist wie jetzt sehr
gewöhnlich ist Musik.” (Innebörden är
något oklar, men vederbörande tycks vara
intresserad av musik. )
Aandra sidan är medvetandet om samhällsproblemen tydligen välutvecklat. Här
ett exempel: ”Ich denkedass was wir hier
in Schweden nennt ’Norrlandsproblemet’
ist ein gross und wichtig Problem.”
Dessa exempel härrör alla från årskurs 3
på gymnasiet, alltså vad som tidigare kallades för sista ring. De är inte hämtade ur
extremt dåliga uppsatser. De flesta hade
belönats med betyget 3, dvs ungefär Ba –
Icke utan beröm godkänd! – enligt den
gamla skalan. Nu blir bilden visserligen
lite tendentiös, när man som här anför enstaka exempel – det skall erkännas. Man
bör vara försiktig med att dra alltför kategoriska slutsatser. Men kanske kan dessa
exempel ändå ge en antydan om hur den
språkliga färdighet ser ut, som universi- 65
tetslärarna är så bekymrade över, och som
Sö-konsulenterna är så tillfreds med.
Mänskligt att döma är flera av de sistaringare som bidrog med dessa tyska meningar 1971 nu studenter vid våra universitet.
Finns då någon chans till uppryckning?
Kommer det att bli bättre när skolan stabiliserats efter alla reformer?
Svaret är nej. Om regeringen får som
den vill, kommer vi om ett par år att avskaffa kravet på treårigt gymnasium för
blivande universitetsstuderande. Alla som
gått två år i gymnasieskolan (teoretisk
eller praktisk linje, t ex fordonsmekanisk
linje) och som har nödtorftiga läskunskaper i engelska, kommer i princip att
vara behöriga för universitetsstudier. Det
är verkligheten bakom det myckna talet
om att våra universitet skall ”internationaliseras”.
Var och en kan själv dra sina slutsatser
av dessa fakta. Någon internationell jämförbarhet mellan morgondagens svenska
universitetsutbildning och andra länders
blir självfallet ännu omöjligare att uppnå
efter detta. Det lär emellertid inte bekymra de svenska utbildningsreformernas andliga fäder, vilka i likhet med doktor Pangloss är övertygade om att vi lever i den
bästa av utbildningsvärldar.
Isoleringen i det svenska kulturpörtet
blir effektivare än någonsin.
Anders Arfwedson