Per Naess; De multinationella i blickpunkten
1974
Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.
Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.
Öppna PDF
Öppna text
PER NAESS:
De multinationella i blickpunkten
På fackligt och politiskt håll har man
ifrågasatt om de multinationella företagen
kommer att stå utanför nationell
demokratisk kontroll. Man har särskilt
framhållit riskerna för att de internationella företagen för över vinsterna till
de länder, där dessa beskattas minst hårt.
Jur kand Per Naess i IBM Svenska AB
tar i denna artikel, som tidigare
publicerats i lEM-kontakt, upp frågan om
vilka för- och nackdelar dessa företag
medför. Den ökade internationaliseringen
av företagen medför många fördelar
framför allt på det ekonomiskt-tekniska
planet. De multinationella företagen kan
emellertid genom sitt agerande i flera
länder ställas inför motstridiga nationella
krav. Det är därför nödvändigt med
internationella lösningar.
Tidningsrubrikerna om de multinationella
företagen har blivit legio under de senaste
åren. Ledande ekonomiska forskare har
profeterat om ett segertåg utan like för de
multinationella koncernerna under de närmaste 15-20 åren. Man har förutsagt att
några hundra multinationellt inriktade
koncerner kommer att kontrollera 60-
70 % av världens samlade industriproduktion inom de närmaste 20 åren.
En sådan dominans skulle kunna innebära att västvärldens väsentliga beslutsfattande inom näringslivet koncentrerades till
en handfull städer, t ex New York, London, Paris, Tokyo och Hamburg. Dessa beslutscentra skulle i sin tur omges av en rad
”underleverantörer”.
Under 1950- och 1960-talen utvecklades
de multinationella företagen – kanske i
synnerhet de amerikanska – ganska ostört.
Sedan några år är dessa företag emellertid
inte bara förmål för den ekonomiska vetenskapens intresse. Andra grupper har engagerat sig i en internationell debatt omkring de multinationella företagen, ofta
förkortade MNF. Deras verksamhet kan
nämligen ge upphov till en rad problem
både för statsmakterna och andra berörda
intressegrupper.
På fackligt och politiskt håll har man
t ex uttryckt oro för att de stora internationella företagen skall bli för starka och samtidigt stå utanför nationell, demokratisk
kontroll. Misstankar har också yppats att
bolagen inte skulle uppfylla sina förpliktelser skattemässigt, fackligt, miljömässigt etc.
Oljebolagen har nästan alltid kommit på
tal i detta sammanhang.
90
Även IBM har ofta nämnts i debatten.
Man konstaterar att IBM är ett stort
USA-ägt företag med forskning, tillverkning och marknadsföring i många länder.
Samtidigt har IBM bedömts vara av särskilt intresse, därför att dataindustrin betraktas som en nyckelindustri. Information
sägs ju ge makt; informationsbehandling
kan vara ett maktinstrument. IBM har
kommit i en utsatt position genom att tillverka verktygen för informationsbehandling, en position som blir ännu känsligare
om man ser till företagets dominerande
ställning inom branschen.
I den svenska debatten betecknar man
i allmänhet företag som bedriver produktion i flera länder som multinationella. Ett
i egentlig mening multinationellt företag
bör dock också uppfylla vissa andra kriterier, t ex tillämpa en global planering med
avseende på produktion, produktutveckling, forskning m m utan att prioritera nå-
gon speciell hemmamarknad. Uppmärksamheten koncentreras helt naturligt på
de stora världsomspännande koncernerna.
Men man ’bör samtidigt komma ihåg att
också mindre företag i betydande utsträckning etablerat produktionsbolag utomlands.
Ekonomiska och tekniska fördelar
TiHkomsten av multinationella företag
medför att produktionsfaktorerna arbetskraft och framförallt kapital inte blir nationellt bundna utan kan röra sig över
gränserna. Denna ökade rörlighet för produktionsfaktorerna ger – för världsekonomin i dess helhet, men inte nödvändigtvis
för varje enskilt land – upphov till en
snabbare ekonomisk tillväxt genom ett
mer rationellt utnyttjande av tillgängliga
resurser.
Fördelarna med den ökade internationaliseringen av företagen ligger främst pl
det ekonomiskt-tekniska planet. Bland
sitiva effekter på värdlandets ekonomi k
följande nämnas:
Värdlandets handelsbalans kan förbä
ras, eftersom utiandsföretagen ofta ·
exportörer eller upptar helt ny produ
tion, som ersätter import.
Kapitalmarknaden i värdlandet tillf”
långsiktigt kapital, som kan komplett
ra ett otillräckligt nationellt sparan
Detta gäller främst U-länderna.
Med en kapitalinvestering följer ofta
produktions- och försäljningstekn’
Detta är en mycket viktig aspekt, eft
som det i första hand är de ”kunska
tunga” industrierna som etablerar ·
utomlands och på detta sätt överför v·
defull know-how till värdlandet. Be ·
da branscher i värdlandet får därm
ett dynamiskt inslag, som kan ha
gynnsam effekt på landets hela indus
Underleverantörer och serviceföre
gynnas med kontraktsleveranser.
Konsumenterna drar fördel av ett ·
gat sortiment och en ökad priskonk
rens.
Nya arbetstillfällen skapas.
Ett utländskt dotterbolag till ett ini
nationellt företag måste naturligtvis r
de regler som gäller i värdlandet. V’
av dotterbolagets aktiviteter kan emell
c
t
d
n
tt
n
st
h
la
d:
h
sk
tid också underkastas den lagstiftning som
gäller för moderbolaget. Ett utländskt dotterbolag kan därför ibland ställas inför inbördes motstridiga krav från värdlandet
och moderbolagets hemland.
Skattefrågan
De internationellt verksamma företagen
kan ha en skattemässig fördel gentemot
nationellt begränsade företag, så länge
skatteförhållandena varierar mellan olika
länder, då de i viss utsträckning kan föra
över vinster till ett ur skattesynpunkt tilltalande land. Det är därmed inte sagt att
de multinationella företagen verkligen utnyttjar dessa möjligheter idag. Bolagsskatterna skiljer sig för övrigt ganska litet åt
mellan flertalet länder, och det finns bestämmelser som söker förhindra missbruk
i affärer mellan närstående företag med
hemvist i olika länder.
Det bör också påpekas att multinationella företag skattemässigt kan drabbas hårdare än andra, om t ex avtal mot dubbelbeskattning saknas.
Frågan om hur multinationella företag
skall behandlas skattemässigt kräver internationella överenskommelser om vissa
grundläggande principer för den skattemässiga behandlingen. Nationella särlagstiftningar torde knappast lösa problemen.
Om man tillgriper denna metod är risken
i stället att olika länders skatteintressen
kommer i konflikt med varandra.
Det har under de senaste årens valutakriser ofta sagts att de multinationella företagen undergräver valutamarknadens stabilitet genom att spekulera i olika länders
91
valutor. De multinationella företagens kapitalrörelser mellan länderna torde dock
knappast orsaka några valutakriser. Låt oss
hålla i minnet att det är nationernas centralbanker och regeringar som – via valutasystemet- fastställer de egna produkternas och tjänsternas priser på världsmarknaden. Valutakriserna uppstår när de på
världsmarknaden konkurrerande nationerna ’blir medvetna om att ett fel i valutornas inbördes värde snedvrider enskilda
länders bytesbalans och konkurrenskraft.
De multinationella företagen kan alltså
genom sitt agerande i flera länder ställas
inför motstridiga nationella krav. Det vore
av flera skäl önskvärt- både för nationer
och företag- att dessa problem kunde lö-
sas. Arbetet på detta måste ske efter internationella konsultationer och baseras på
internationella regler.
De fackliga problemen
De multinationella företagen ställer också
fackföreningsrörelsen inför en rad delvis
helt nya problem. Några av de vanligaste
är:
Avlägset belägna beslutscentra. Vid huvudkontoret för ett multinationellt företag
kan man t ex besluta om en omläggning
av produktionen som berör flera länder.
Ett sådant beslut påverkar löner och sysselsättning i dessa länder, men de lokala
fackföreningarna anser sig inte kunna utöva något effektivt inflytande på beslutet.
Överföring av produktionen tilllåglöneländer. Denna export av arbetstillfällen
har starkt kritiserats, bl a av den amerikanska landsorganisationen, men mycket
92
tyder på att denna typ av etableringar trots
allt inte har så stora proportioner.
Samarbetet mellan västvärldens fackliga
organisationer beträffande de multinationella företagen har fördjupats under senare år. Ett ökat internationellt fackligt samarbete torde också vara önskvärt för alla
parter för att skapa bättre förståelse för
problem och synpunkter.
Stora svenska MNF
De multinationella storföretagen representerar enligt många den dominerande framtida industriformen. Detta torde vara sant
inte minst för Sverige. De svenska multinationella företagen har ungefär tre gånger fler anställda utomlands än vad de utländska multinationella företagen har anställda svenskar i Sverige. De svenska multinationella företagen bidrar med 70 %
till svensk försäljning utomlands, men deras andel i den totala svenska industriproduktionen är betydligt mindre.
Man tycker därför att den allmänna
opinionen i Sverige – åtminstone vad
världshandeln beträffar – borde vara
starkt för internationalism och positiv till
multinationella företag. Så tycks emellertid inte vara fallet.
Det ligger i multinationalismens
att det i varje värdland kan uppstå
ningar mellan detta lands traditioner
regler och den internationella
värderingar. Sådana spänningar får
ligtvis inte bli för stora, och det ligger
!igen i allas intresse att undvika
konflikter av denna art. En viss grad
spänningar – t ex genom att det
åstadkommits nationellt på pe.rsonaJ
kens och den sociala lagstiftningens
råde kompletteras med andra,
rande möjligheter för enskilda u~<•.um,…
– är däremot säkerligen bara nyttig.
även om varje värdland anser sig vara
på vissa områden kan det inte gärna
bäst på alla områden.
Till sist en annan viktig positiv
De multinationella företagen främjar
ternationalismen och de
internationaliseringar på det politiska
net kan det vara en fördel att en ·
nationell företagsamhet bereder
och banar vägen på detta område.
naden mellan denna ’
nalism” och den politiska nauu.'””’~•
får dock inte bli för stor. Här ligger
stort problemkomplex för den
nella företagsamheten.
De multinationella i blickpunkten
På fackligt och politiskt håll har man
ifrågasatt om de multinationella företagen
kommer att stå utanför nationell
demokratisk kontroll. Man har särskilt
framhållit riskerna för att de internationella företagen för över vinsterna till
de länder, där dessa beskattas minst hårt.
Jur kand Per Naess i IBM Svenska AB
tar i denna artikel, som tidigare
publicerats i lEM-kontakt, upp frågan om
vilka för- och nackdelar dessa företag
medför. Den ökade internationaliseringen
av företagen medför många fördelar
framför allt på det ekonomiskt-tekniska
planet. De multinationella företagen kan
emellertid genom sitt agerande i flera
länder ställas inför motstridiga nationella
krav. Det är därför nödvändigt med
internationella lösningar.
Tidningsrubrikerna om de multinationella
företagen har blivit legio under de senaste
åren. Ledande ekonomiska forskare har
profeterat om ett segertåg utan like för de
multinationella koncernerna under de närmaste 15-20 åren. Man har förutsagt att
några hundra multinationellt inriktade
koncerner kommer att kontrollera 60-
70 % av världens samlade industriproduktion inom de närmaste 20 åren.
En sådan dominans skulle kunna innebära att västvärldens väsentliga beslutsfattande inom näringslivet koncentrerades till
en handfull städer, t ex New York, London, Paris, Tokyo och Hamburg. Dessa beslutscentra skulle i sin tur omges av en rad
”underleverantörer”.
Under 1950- och 1960-talen utvecklades
de multinationella företagen – kanske i
synnerhet de amerikanska – ganska ostört.
Sedan några år är dessa företag emellertid
inte bara förmål för den ekonomiska vetenskapens intresse. Andra grupper har engagerat sig i en internationell debatt omkring de multinationella företagen, ofta
förkortade MNF. Deras verksamhet kan
nämligen ge upphov till en rad problem
både för statsmakterna och andra berörda
intressegrupper.
På fackligt och politiskt håll har man
t ex uttryckt oro för att de stora internationella företagen skall bli för starka och samtidigt stå utanför nationell, demokratisk
kontroll. Misstankar har också yppats att
bolagen inte skulle uppfylla sina förpliktelser skattemässigt, fackligt, miljömässigt etc.
Oljebolagen har nästan alltid kommit på
tal i detta sammanhang.
90
Även IBM har ofta nämnts i debatten.
Man konstaterar att IBM är ett stort
USA-ägt företag med forskning, tillverkning och marknadsföring i många länder.
Samtidigt har IBM bedömts vara av särskilt intresse, därför att dataindustrin betraktas som en nyckelindustri. Information
sägs ju ge makt; informationsbehandling
kan vara ett maktinstrument. IBM har
kommit i en utsatt position genom att tillverka verktygen för informationsbehandling, en position som blir ännu känsligare
om man ser till företagets dominerande
ställning inom branschen.
I den svenska debatten betecknar man
i allmänhet företag som bedriver produktion i flera länder som multinationella. Ett
i egentlig mening multinationellt företag
bör dock också uppfylla vissa andra kriterier, t ex tillämpa en global planering med
avseende på produktion, produktutveckling, forskning m m utan att prioritera nå-
gon speciell hemmamarknad. Uppmärksamheten koncentreras helt naturligt på
de stora världsomspännande koncernerna.
Men man ’bör samtidigt komma ihåg att
också mindre företag i betydande utsträckning etablerat produktionsbolag utomlands.
Ekonomiska och tekniska fördelar
TiHkomsten av multinationella företag
medför att produktionsfaktorerna arbetskraft och framförallt kapital inte blir nationellt bundna utan kan röra sig över
gränserna. Denna ökade rörlighet för produktionsfaktorerna ger – för världsekonomin i dess helhet, men inte nödvändigtvis
för varje enskilt land – upphov till en
snabbare ekonomisk tillväxt genom ett
mer rationellt utnyttjande av tillgängliga
resurser.
Fördelarna med den ökade internationaliseringen av företagen ligger främst pl
det ekonomiskt-tekniska planet. Bland
sitiva effekter på värdlandets ekonomi k
följande nämnas:
Värdlandets handelsbalans kan förbä
ras, eftersom utiandsföretagen ofta ·
exportörer eller upptar helt ny produ
tion, som ersätter import.
Kapitalmarknaden i värdlandet tillf”
långsiktigt kapital, som kan komplett
ra ett otillräckligt nationellt sparan
Detta gäller främst U-länderna.
Med en kapitalinvestering följer ofta
produktions- och försäljningstekn’
Detta är en mycket viktig aspekt, eft
som det i första hand är de ”kunska
tunga” industrierna som etablerar ·
utomlands och på detta sätt överför v·
defull know-how till värdlandet. Be ·
da branscher i värdlandet får därm
ett dynamiskt inslag, som kan ha
gynnsam effekt på landets hela indus
Underleverantörer och serviceföre
gynnas med kontraktsleveranser.
Konsumenterna drar fördel av ett ·
gat sortiment och en ökad priskonk
rens.
Nya arbetstillfällen skapas.
Ett utländskt dotterbolag till ett ini
nationellt företag måste naturligtvis r
de regler som gäller i värdlandet. V’
av dotterbolagets aktiviteter kan emell
c
t
d
n
tt
n
st
h
la
d:
h
sk
tid också underkastas den lagstiftning som
gäller för moderbolaget. Ett utländskt dotterbolag kan därför ibland ställas inför inbördes motstridiga krav från värdlandet
och moderbolagets hemland.
Skattefrågan
De internationellt verksamma företagen
kan ha en skattemässig fördel gentemot
nationellt begränsade företag, så länge
skatteförhållandena varierar mellan olika
länder, då de i viss utsträckning kan föra
över vinster till ett ur skattesynpunkt tilltalande land. Det är därmed inte sagt att
de multinationella företagen verkligen utnyttjar dessa möjligheter idag. Bolagsskatterna skiljer sig för övrigt ganska litet åt
mellan flertalet länder, och det finns bestämmelser som söker förhindra missbruk
i affärer mellan närstående företag med
hemvist i olika länder.
Det bör också påpekas att multinationella företag skattemässigt kan drabbas hårdare än andra, om t ex avtal mot dubbelbeskattning saknas.
Frågan om hur multinationella företag
skall behandlas skattemässigt kräver internationella överenskommelser om vissa
grundläggande principer för den skattemässiga behandlingen. Nationella särlagstiftningar torde knappast lösa problemen.
Om man tillgriper denna metod är risken
i stället att olika länders skatteintressen
kommer i konflikt med varandra.
Det har under de senaste årens valutakriser ofta sagts att de multinationella företagen undergräver valutamarknadens stabilitet genom att spekulera i olika länders
91
valutor. De multinationella företagens kapitalrörelser mellan länderna torde dock
knappast orsaka några valutakriser. Låt oss
hålla i minnet att det är nationernas centralbanker och regeringar som – via valutasystemet- fastställer de egna produkternas och tjänsternas priser på världsmarknaden. Valutakriserna uppstår när de på
världsmarknaden konkurrerande nationerna ’blir medvetna om att ett fel i valutornas inbördes värde snedvrider enskilda
länders bytesbalans och konkurrenskraft.
De multinationella företagen kan alltså
genom sitt agerande i flera länder ställas
inför motstridiga nationella krav. Det vore
av flera skäl önskvärt- både för nationer
och företag- att dessa problem kunde lö-
sas. Arbetet på detta måste ske efter internationella konsultationer och baseras på
internationella regler.
De fackliga problemen
De multinationella företagen ställer också
fackföreningsrörelsen inför en rad delvis
helt nya problem. Några av de vanligaste
är:
Avlägset belägna beslutscentra. Vid huvudkontoret för ett multinationellt företag
kan man t ex besluta om en omläggning
av produktionen som berör flera länder.
Ett sådant beslut påverkar löner och sysselsättning i dessa länder, men de lokala
fackföreningarna anser sig inte kunna utöva något effektivt inflytande på beslutet.
Överföring av produktionen tilllåglöneländer. Denna export av arbetstillfällen
har starkt kritiserats, bl a av den amerikanska landsorganisationen, men mycket
92
tyder på att denna typ av etableringar trots
allt inte har så stora proportioner.
Samarbetet mellan västvärldens fackliga
organisationer beträffande de multinationella företagen har fördjupats under senare år. Ett ökat internationellt fackligt samarbete torde också vara önskvärt för alla
parter för att skapa bättre förståelse för
problem och synpunkter.
Stora svenska MNF
De multinationella storföretagen representerar enligt många den dominerande framtida industriformen. Detta torde vara sant
inte minst för Sverige. De svenska multinationella företagen har ungefär tre gånger fler anställda utomlands än vad de utländska multinationella företagen har anställda svenskar i Sverige. De svenska multinationella företagen bidrar med 70 %
till svensk försäljning utomlands, men deras andel i den totala svenska industriproduktionen är betydligt mindre.
Man tycker därför att den allmänna
opinionen i Sverige – åtminstone vad
världshandeln beträffar – borde vara
starkt för internationalism och positiv till
multinationella företag. Så tycks emellertid inte vara fallet.
Det ligger i multinationalismens
att det i varje värdland kan uppstå
ningar mellan detta lands traditioner
regler och den internationella
värderingar. Sådana spänningar får
ligtvis inte bli för stora, och det ligger
!igen i allas intresse att undvika
konflikter av denna art. En viss grad
spänningar – t ex genom att det
åstadkommits nationellt på pe.rsonaJ
kens och den sociala lagstiftningens
råde kompletteras med andra,
rande möjligheter för enskilda u~<•.um,…
– är däremot säkerligen bara nyttig.
även om varje värdland anser sig vara
på vissa områden kan det inte gärna
bäst på alla områden.
Till sist en annan viktig positiv
De multinationella företagen främjar
ternationalismen och de
internationaliseringar på det politiska
net kan det vara en fördel att en ·
nationell företagsamhet bereder
och banar vägen på detta område.
naden mellan denna ’
nalism” och den politiska nauu.'””’~•
får dock inte bli för stor. Här ligger
stort problemkomplex för den
nella företagsamheten.