Tyrgils Saxlund; Jack London i Sverige
1975
Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.
Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.
Öppna PDF
Öppna text
lYRGILS SAXLUND:
Jack London i Sverige
Dm nya typen av doktorsavhandlingar har
Et helt ersatt sina omfångsrikare föregångR En ny doktorsavhandling skall inte vara
iltför vidlyftig och bör behandla ett begränämnesområde. Eftersom licentiatexamen
mkaffad har studietiden förkortats, och
långa bedömare har fruktat att nyordningen
iall resultera i en standardsänkning för svensk
mkning.
Ännu är det för tidigt att uttala sig om rellitatet. Många nya avhandlingar har tvärtliDO! farhågorna uppvisat stora vetenskapliga
&irtjänster. Ett exempel på en sådan avhandlig är Mats Rehns litteratursociologiska unilmökning ”Jack London i Sverige” (Med«<anden utgivna av Avdelningen för litteraIIIOOciologi vid Litteraturvetenskapliga instiionen i Uppsala, nr. 7, Uppsala 1974). Avandlingen behandlar ett hittills försummat
1111råde, nämligen hur en författare presenteas för publiken och hur han mottas av denna.
Ämnet har också politiska och doktrinhistosa aspekter. Avhandlingsförfattaren sticker
mte under stol med sina socialistiska sympaIICr, 1·ilket är gott och väl. Ibland blir de
DWXistiska pekpinnarna dock något påfrestmde. Yngre marxistiskt influerade vetenJbpsmän inom de humanistiska disciplinerna
ilar en tendens att i det närmaste mekaniskt
iterge klyschor om borgarklassens eller det
bpitalistiska systemets kris. Även Mats Rehn
hemfaller åt denna sjuka.
Tidigare forskningar har visat, att den amerikanske författaren Jack London (1876-
1916) under 1910-talet blev en av de mest
lista författarna i Sverige, kanske t o m den
mest läste. Till detta bidrog hans stora geoomslagskraft inom arbetarrörelsen. London
bit\· tillsammans med Strindberg – onekligt~~ ett omaka par – arbetarrörelsens litterära idol framför andra. Till detta bidrog sä-
km – vilket Rehn inte går in på i sin undersökning – att det efter Strindberg saknades en betydande svensk författare, som både
var socialist och någorlunda lättillgänglig för
mbred publik.
203
Vilka kvaliteter hos London skapade hans
enorma popularitet? Rehn har till sin undersökning bifogat en stor bibliografi över
svenska utgåvor av Londons verk. Av denna
framgår hur London under 1910-talet och
framåt kommit ut i hundratusentals och åter
hundratusentals exemplar. Bokmarknaden
formligen dränktes av London-utgåvor. Ända
in på 70-talet kan man för en relativt billig
penning per postorder skaffa sig de viktigaste
London-verken.
Rehn intresserar sig främst för olika aspekter på marknadsföringen av London samt för
London-reminiscenser i svensk litteratur.
Men London måste ha ägt egenskaper, som
gjorde den exempellösa framgången möjlig.
Först och främst är London en spännande författare. Hans böcker skildrar exotiska miljöer,
vare sig det är isvidder i norr eller palmklädda söderhavsöar. Hans hjältar är kraftfulla och appellerar till en bred manlig läsekrets. Men Londons böcker har också ett filosofiskt innehåll, som anknöt till starka strömningar i tiden. I populär tappning återger han
samtida modefilosofier: darwinism, nietzscheanism och socialism. Hans böcker kunde
anammas av alla. London kunde läsas av en
publik, som önskade andlig spis av visserligen
mättande, men inte alltför tungsmält slag.
Rehn har indelat sin avhandling i två
delar: den första behandlar London och bokmarknaden, den senare undersöker Londonpåverkan hos svenska författare. Londons
vildmarksskildringar bildade skola i svensk litteratur. Adolf Johanssons en gång så populära
vildmarksromantiska släktroman ”De röda huvudena” (1917) är det bästa exemplet på
denna litteraturs stora men övergående popularitet i Sverige. Även Londons storstadsskildringar och den självbiografiska romanen
”Martin Eden” (1909, sv övers 1912) inspirerade svenska författare. I den förra delen
kommer Rehn med en del nya vetenskapliga
grepp, medan den senare är en mera konventionell jämförande litterär studie. Man
måste beundra avhandlingsförfattarens ork att
204
läsa igenom stora mängder litterära alster av
inte bara första, utan även andra och tredje
rangens författare. En sådan prestation krä-
ver energi och uthållighet av icke alldeles
vanligt slag.
Tesen i avhandlingens första del är att
London av sin svenske förläggare K J Bohlin
först presenterades i relativt dyra utgåvor för
en borgerlig publik med sina vildmarksskildringar. Senare – under trycket av andra
förlags billighetsutgåvor – tvingades Bohlin
att sänka priserna och inrikta sig på den bredare publik, som började intressera sig för socialisten London. Rehn försöker genomskåda
mekanismerna bakom en kommersiell litterär
marknadsföring, och i framställningen är bokförläggare Bohlin något av en orm i paradiset.
Det är han som, bl a genom sin prispolitik,
hindrar London från att på ett tidigare stadium bli arbetarrörelsens författare. är Londons skildringar av storstadsslummen – ”Avgrundens folk” m fl – börjar utkomma, tycker sig Rehn märka, att Bohlin censurerar
London och att den konservativa pressen ställer sig kallsinnig till skrifterna. Den socialistiska pressen trycker däremot London till sitt
bröst och hans storstadsskildringar blir mönsterbildande för svenska socialistiska författare. Man kan nämna sådana som Martin
Koch och Ivar Lo-Johansson.
Rehns tes om en socialist- och arbetarfieot·
lig borgerlig konspiration, mellan
och press, förefaller vid en närmare
ning av hans material föga hållbar.
ringen till de sammanhang Rehn tycker sig 1
är sannolikt rena tillfälligheterna. Ofta speJar slumpen en större roll i de historiska
manhangen än vad den humanistiska
skapsmannen är böjd att medge. Rehn
rerar också till konservativa tidningsmän,
i samband med Londons skrifter pekar på
stora sociala problemen i storstäderna.
servatism är inte alltid förenad med
likgiltighet, vilket socialister ofta vill låta
skina.
Londons inflytande varierar under
Jet och hos olika författare. De flesta
tar London som en värdefull litterär
skap, medan några – t ex Artur Lundhist
ser på honom med skepsis. I våra dagar
London-febern sedan länge lagt sig och
är tveksamt om det i dag överhuvud
möjligt att åstadkomma en liknande
hausse. Litterära och publika
har förändrats. Modeförfattarna avlöser
andra i snabbare takt än tidigare. Därför
det än värdefullare att ha fått Jack
betydelse för svenskt kulturliv utförligt
sakrikt belyst.
Jack London i Sverige
Dm nya typen av doktorsavhandlingar har
Et helt ersatt sina omfångsrikare föregångR En ny doktorsavhandling skall inte vara
iltför vidlyftig och bör behandla ett begränämnesområde. Eftersom licentiatexamen
mkaffad har studietiden förkortats, och
långa bedömare har fruktat att nyordningen
iall resultera i en standardsänkning för svensk
mkning.
Ännu är det för tidigt att uttala sig om rellitatet. Många nya avhandlingar har tvärtliDO! farhågorna uppvisat stora vetenskapliga
&irtjänster. Ett exempel på en sådan avhandlig är Mats Rehns litteratursociologiska unilmökning ”Jack London i Sverige” (Med«<anden utgivna av Avdelningen för litteraIIIOOciologi vid Litteraturvetenskapliga instiionen i Uppsala, nr. 7, Uppsala 1974). Avandlingen behandlar ett hittills försummat
1111råde, nämligen hur en författare presenteas för publiken och hur han mottas av denna.
Ämnet har också politiska och doktrinhistosa aspekter. Avhandlingsförfattaren sticker
mte under stol med sina socialistiska sympaIICr, 1·ilket är gott och väl. Ibland blir de
DWXistiska pekpinnarna dock något påfrestmde. Yngre marxistiskt influerade vetenJbpsmän inom de humanistiska disciplinerna
ilar en tendens att i det närmaste mekaniskt
iterge klyschor om borgarklassens eller det
bpitalistiska systemets kris. Även Mats Rehn
hemfaller åt denna sjuka.
Tidigare forskningar har visat, att den amerikanske författaren Jack London (1876-
1916) under 1910-talet blev en av de mest
lista författarna i Sverige, kanske t o m den
mest läste. Till detta bidrog hans stora geoomslagskraft inom arbetarrörelsen. London
bit\· tillsammans med Strindberg – onekligt~~ ett omaka par – arbetarrörelsens litterära idol framför andra. Till detta bidrog sä-
km – vilket Rehn inte går in på i sin undersökning – att det efter Strindberg saknades en betydande svensk författare, som både
var socialist och någorlunda lättillgänglig för
mbred publik.
203
Vilka kvaliteter hos London skapade hans
enorma popularitet? Rehn har till sin undersökning bifogat en stor bibliografi över
svenska utgåvor av Londons verk. Av denna
framgår hur London under 1910-talet och
framåt kommit ut i hundratusentals och åter
hundratusentals exemplar. Bokmarknaden
formligen dränktes av London-utgåvor. Ända
in på 70-talet kan man för en relativt billig
penning per postorder skaffa sig de viktigaste
London-verken.
Rehn intresserar sig främst för olika aspekter på marknadsföringen av London samt för
London-reminiscenser i svensk litteratur.
Men London måste ha ägt egenskaper, som
gjorde den exempellösa framgången möjlig.
Först och främst är London en spännande författare. Hans böcker skildrar exotiska miljöer,
vare sig det är isvidder i norr eller palmklädda söderhavsöar. Hans hjältar är kraftfulla och appellerar till en bred manlig läsekrets. Men Londons böcker har också ett filosofiskt innehåll, som anknöt till starka strömningar i tiden. I populär tappning återger han
samtida modefilosofier: darwinism, nietzscheanism och socialism. Hans böcker kunde
anammas av alla. London kunde läsas av en
publik, som önskade andlig spis av visserligen
mättande, men inte alltför tungsmält slag.
Rehn har indelat sin avhandling i två
delar: den första behandlar London och bokmarknaden, den senare undersöker Londonpåverkan hos svenska författare. Londons
vildmarksskildringar bildade skola i svensk litteratur. Adolf Johanssons en gång så populära
vildmarksromantiska släktroman ”De röda huvudena” (1917) är det bästa exemplet på
denna litteraturs stora men övergående popularitet i Sverige. Även Londons storstadsskildringar och den självbiografiska romanen
”Martin Eden” (1909, sv övers 1912) inspirerade svenska författare. I den förra delen
kommer Rehn med en del nya vetenskapliga
grepp, medan den senare är en mera konventionell jämförande litterär studie. Man
måste beundra avhandlingsförfattarens ork att
204
läsa igenom stora mängder litterära alster av
inte bara första, utan även andra och tredje
rangens författare. En sådan prestation krä-
ver energi och uthållighet av icke alldeles
vanligt slag.
Tesen i avhandlingens första del är att
London av sin svenske förläggare K J Bohlin
först presenterades i relativt dyra utgåvor för
en borgerlig publik med sina vildmarksskildringar. Senare – under trycket av andra
förlags billighetsutgåvor – tvingades Bohlin
att sänka priserna och inrikta sig på den bredare publik, som började intressera sig för socialisten London. Rehn försöker genomskåda
mekanismerna bakom en kommersiell litterär
marknadsföring, och i framställningen är bokförläggare Bohlin något av en orm i paradiset.
Det är han som, bl a genom sin prispolitik,
hindrar London från att på ett tidigare stadium bli arbetarrörelsens författare. är Londons skildringar av storstadsslummen – ”Avgrundens folk” m fl – börjar utkomma, tycker sig Rehn märka, att Bohlin censurerar
London och att den konservativa pressen ställer sig kallsinnig till skrifterna. Den socialistiska pressen trycker däremot London till sitt
bröst och hans storstadsskildringar blir mönsterbildande för svenska socialistiska författare. Man kan nämna sådana som Martin
Koch och Ivar Lo-Johansson.
Rehns tes om en socialist- och arbetarfieot·
lig borgerlig konspiration, mellan
och press, förefaller vid en närmare
ning av hans material föga hållbar.
ringen till de sammanhang Rehn tycker sig 1
är sannolikt rena tillfälligheterna. Ofta speJar slumpen en större roll i de historiska
manhangen än vad den humanistiska
skapsmannen är böjd att medge. Rehn
rerar också till konservativa tidningsmän,
i samband med Londons skrifter pekar på
stora sociala problemen i storstäderna.
servatism är inte alltid förenad med
likgiltighet, vilket socialister ofta vill låta
skina.
Londons inflytande varierar under
Jet och hos olika författare. De flesta
tar London som en värdefull litterär
skap, medan några – t ex Artur Lundhist
ser på honom med skepsis. I våra dagar
London-febern sedan länge lagt sig och
är tveksamt om det i dag överhuvud
möjligt att åstadkomma en liknande
hausse. Litterära och publika
har förändrats. Modeförfattarna avlöser
andra i snabbare takt än tidigare. Därför
det än värdefullare att ha fått Jack
betydelse för svenskt kulturliv utförligt
sakrikt belyst.