Östen Bohlin; Borgerlig seger
1976
Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.
Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.
Öppna PDF
Öppna text
ÖSTEN BOHLIN:
Borgerlig seger
När pol mag Östen Bohlin på redaktionens
begäran skriver om valutgången, har det
skett redan innan regeringsbildningen.
Artikeln vill alltså ge enförsta överblick över
hur valet utfallit i olika delar av landetför
de olika partierna. Derasframgångar eller
svaga punkter jämförs med tidigare
valresultat och med opinionsmätningarnas
siffror. Har resultaten motsvarat vad man
väntat?
En unik epok har avslutats i Sverige. Ingen
demokrati torde kunna uppvisa ett lika långt
obrutet maktinnehav för ett enda parti. Den
19 september förlorade socialdemokraterna
regeringsmakten. För mer än en generation
svenskar är detta en helt ny situation. Förhoppningar, förväntningar och kanske också farhågor möter den nya borgerliga regeringen.
När detta skrives är denna regering ännu
inte bildad, och här göres därför endast en
genomgång av valets resultat. En kommentar kan anknytas till partiernas valresultat
1970 och främst 1973 men också till resultaten av opinionsundersökningar mellan 1973
och 1976. Centerpartiets tillbakagång i år
kan då ses mot bakgrunden att undersökningarna ett tag visade att knappt 20 procent skulle sympatisera med partiet. Valresultatet – 24, l procent – är då naturligtvis
en påtaglig framgång. Moderata samlingspartiets framgång i år – från 14,3 till 15,6
procent- ter sig mera blygsam om denjämföres med undersökningar tidigare i år som
visade betydligt högre siffror. Socialdemokraternas förlust – från 43,6 till 42,9 procent – ter sig som liten om man jämför med
opinionsläget mätt i undersökningar tidigare i år.
Moderata samlingspartiet fortsatte framgångarna från 1973. De största ökningarna
kunde man notera i Malmöhus län, Fyrstadskretsen och Värmlands län. I Kristianstads
län och Stockholms län ökade partiet också
med mer än 2 procentandelar. Över riksgenomsnittet låg man också i Västmanlands
län och i Stockholms kommun. Svagare
framgångar kunde registreras i sydöstra Sverige, i Västsverige utanför Göteborg samt i
Norrland; iJämtlands län var resultatet detsamma som 1973 (8 procent). Partiet har nu
en stark ställning i storstadsområdena, där
det oftast är det största borgerliga partiet. Å
andra sidan har man ännu inte i alla valkretsar inhämtat förlusterna från 1970 års val.
Detta gäller särskilt i norra och sydöstra Sverige.
Moderaternas starkaste kretsar är nu
Stockholms kommun (24,9 procent), Stockholms län (22,4), Fyrstadskretsen (21,8),
Älvsborgs läns södra (18,9), Malmöhus län
(17,6) och Göteborg (17,5). Svagast är man i
Västernorrlands län (7,2) och Gävleborgs
län (7,4).
Mittenpartierna
Folkpartiet gjorde 1973 det sämsta valet i sin
historia och förlorade omkring 40 procent
av sin väljarkår. I årets val bröts nedgången.
Upphämtningen – från 9,4 procent till 11,0
procent riksgenomsnittligt – blev störst i
Fyrstadskretsen (+ 4,2), Malmöhus län
(+ 3,4) och Stockholms län (+ 3,0). I Hallands län, Östergötlands län, Kristianstads
län, Västmanlands län och Stockholms kommun ökade partiet också med mer än 2 procentandelar av väljarkåren. Ökningar över
riksgenomsnittet kunde noteras i Uppsala
län, Kronobergs län och Älvsborgs läns södra. Svagare framgångar hade liberalerna liksom moderata samlingspartiet i sydöstra Sverige. Ytterligare förluster även jämfört med
1973 års katastrofval fick man i Göteborgs
kommun, Jämtlands och Västerbottens län.
Anmärkningsvärt är att två av dessa kretsar
359
sedan länge varit starka fästen; ”Göteborgsliberalismen” och ”Västerbottensfrisinnet”
var ett begrepp inom partiet.
Trots årets förlust är Göteborg (18, l procent) fortfarande folkpartiets starkaste valkrets. Starkast i övrigt är liberalerna i Göteborgs och Bohus län (16,2), Stockholms län
(13,4) och Stockholms kommun (13,3). Svagast är partiet i Norrbottens (6,3), Kalmar
(6,7), Västernorrlands (6,8) och Jämtlands
län (7,0).
Centerpartiet ökade i 1973 års framgångsrika val i alla valkretsar men särskilt mycket i
storstadsområdena. Årets tillbakagång riksgenomsnittligt med l procentandel av valmanskåren kan till en del förklaras med särskilt stora tillbakagångar i flera av de valkretsar där man 1973 vann mest. I Sydsverige
gjorde partiet sitt sämsta val. I Fyrstadskretsen (- 5,1) och Malmöhus län (- 4,1) var
förlusterna störst. Folkpartiets återhämtning var samtidigt här särskilt stor. Större
förluster än riksgenomsnittligt gjorde centern i Stockholms län, Gotlands län, Hallands län, Västmanlands län, Kristianstads
län, Uppsala län och Stockholms kommun.
Ytterligare stärkta positioner fick man iJönköpings län, norra Västsverige och mellersta
Norrland.
Centerpartiets starkaste valkretsar är fortfarande de traditionella: Gotland (37,3) och
Hallands län (35, l) – trots tillbakagångar –
samt Skaraborgs (34,4) och Kronobergs län
(34,2). Svagast är partiet i storstäderna: i
Stockholms kommun (13,3), Fyrstadskretsen
(15,4) och Göteborgs kommun (15,9).
._ –
360
Det socialistiska blocket
Socialdemokraterna ökade antalet röster
från 2 247 727 till 2 300 904. Andelen av valmanskåren sjönk dock med 0,7 procent.
Mest markant var tillbakagången i Malmö-
hus, Värmlands, Kristianstads och Jönkö-
pings län. Större än genomsnittet var den i
Fyrstadskretsen, Hallands län, Stockholms
kommun och län, Kronobergs, Östergötlands och Örebro län. I de flesta norrlandskretsar ökade socialdemokraterna sitt rösteVänsterpartiet kommunisterna befinner
sig efter årets val på en nivå strax under den
det hade i 1970 års val. Upphämtningen
från katastrofvalet 1968 förstärktes I 973 genom vinster framför allt i stockholmstrakten
– nu föll man tillbaka över i stort sett hela
landet. Särskilt stora förluster gjorde man i
Norrlandslänen med undantag av Västernorrlands län.
tal; likaså i Göteborg, på Gotland och i Ble- Den borgerliga regeringen
kinge län. Någon gemensam nämnare som Regeringsförhandlingar pågår när detta
förklarar detta mönster är svår att finna. I
Göteborg och i Norrbotten noterade partiet
framgångar även i 1973 års förlustvaL Statliga företagssatsningar kan ha spelat en roll.
Spännvidden mellan partiets starkaste och
svagaste valkrets har nu ytterligare ökat. l
Norrbottens län har man 53,3 procent och i
Skaraborgs län 34,8 procent av valmanskå-
ren. Gävleborgs län (51 ,1), Västernorrlands
(50,5), Västmanlands (50,4) och Södermanlands län (50,0 procent) är starka och även i
årets val stabila fästen. Sina lägsta röstandelar har socialdemokraterna regelmässigt
kretsar där centerpartiet är mycket starkt.
skrivs mellan de borgerliga partierna. Nu
måste grunden läggas för ett framgångsrikt
samarbete mellan de tre partiernä. Förhandlingarna blir inte lättare genom att varje parti i den borgerliga koalitionsregeringen naturligtvis har ambitionen att 1979 öka
det egna röstetalet. För alla väljare som i
många år förgäves väntat på en borgerlig regering är det väsentligt att sådana ambitioner inte tar överhanden över det viktigaste
– att ge Sverige och svenskarna ett samhälle
med mindre centralstyrning och större utrymme för arbetslust och initiativ inom samhällslivets olika fålt.
Borgerlig seger
När pol mag Östen Bohlin på redaktionens
begäran skriver om valutgången, har det
skett redan innan regeringsbildningen.
Artikeln vill alltså ge enförsta överblick över
hur valet utfallit i olika delar av landetför
de olika partierna. Derasframgångar eller
svaga punkter jämförs med tidigare
valresultat och med opinionsmätningarnas
siffror. Har resultaten motsvarat vad man
väntat?
En unik epok har avslutats i Sverige. Ingen
demokrati torde kunna uppvisa ett lika långt
obrutet maktinnehav för ett enda parti. Den
19 september förlorade socialdemokraterna
regeringsmakten. För mer än en generation
svenskar är detta en helt ny situation. Förhoppningar, förväntningar och kanske också farhågor möter den nya borgerliga regeringen.
När detta skrives är denna regering ännu
inte bildad, och här göres därför endast en
genomgång av valets resultat. En kommentar kan anknytas till partiernas valresultat
1970 och främst 1973 men också till resultaten av opinionsundersökningar mellan 1973
och 1976. Centerpartiets tillbakagång i år
kan då ses mot bakgrunden att undersökningarna ett tag visade att knappt 20 procent skulle sympatisera med partiet. Valresultatet – 24, l procent – är då naturligtvis
en påtaglig framgång. Moderata samlingspartiets framgång i år – från 14,3 till 15,6
procent- ter sig mera blygsam om denjämföres med undersökningar tidigare i år som
visade betydligt högre siffror. Socialdemokraternas förlust – från 43,6 till 42,9 procent – ter sig som liten om man jämför med
opinionsläget mätt i undersökningar tidigare i år.
Moderata samlingspartiet fortsatte framgångarna från 1973. De största ökningarna
kunde man notera i Malmöhus län, Fyrstadskretsen och Värmlands län. I Kristianstads
län och Stockholms län ökade partiet också
med mer än 2 procentandelar. Över riksgenomsnittet låg man också i Västmanlands
län och i Stockholms kommun. Svagare
framgångar kunde registreras i sydöstra Sverige, i Västsverige utanför Göteborg samt i
Norrland; iJämtlands län var resultatet detsamma som 1973 (8 procent). Partiet har nu
en stark ställning i storstadsområdena, där
det oftast är det största borgerliga partiet. Å
andra sidan har man ännu inte i alla valkretsar inhämtat förlusterna från 1970 års val.
Detta gäller särskilt i norra och sydöstra Sverige.
Moderaternas starkaste kretsar är nu
Stockholms kommun (24,9 procent), Stockholms län (22,4), Fyrstadskretsen (21,8),
Älvsborgs läns södra (18,9), Malmöhus län
(17,6) och Göteborg (17,5). Svagast är man i
Västernorrlands län (7,2) och Gävleborgs
län (7,4).
Mittenpartierna
Folkpartiet gjorde 1973 det sämsta valet i sin
historia och förlorade omkring 40 procent
av sin väljarkår. I årets val bröts nedgången.
Upphämtningen – från 9,4 procent till 11,0
procent riksgenomsnittligt – blev störst i
Fyrstadskretsen (+ 4,2), Malmöhus län
(+ 3,4) och Stockholms län (+ 3,0). I Hallands län, Östergötlands län, Kristianstads
län, Västmanlands län och Stockholms kommun ökade partiet också med mer än 2 procentandelar av väljarkåren. Ökningar över
riksgenomsnittet kunde noteras i Uppsala
län, Kronobergs län och Älvsborgs läns södra. Svagare framgångar hade liberalerna liksom moderata samlingspartiet i sydöstra Sverige. Ytterligare förluster även jämfört med
1973 års katastrofval fick man i Göteborgs
kommun, Jämtlands och Västerbottens län.
Anmärkningsvärt är att två av dessa kretsar
359
sedan länge varit starka fästen; ”Göteborgsliberalismen” och ”Västerbottensfrisinnet”
var ett begrepp inom partiet.
Trots årets förlust är Göteborg (18, l procent) fortfarande folkpartiets starkaste valkrets. Starkast i övrigt är liberalerna i Göteborgs och Bohus län (16,2), Stockholms län
(13,4) och Stockholms kommun (13,3). Svagast är partiet i Norrbottens (6,3), Kalmar
(6,7), Västernorrlands (6,8) och Jämtlands
län (7,0).
Centerpartiet ökade i 1973 års framgångsrika val i alla valkretsar men särskilt mycket i
storstadsområdena. Årets tillbakagång riksgenomsnittligt med l procentandel av valmanskåren kan till en del förklaras med särskilt stora tillbakagångar i flera av de valkretsar där man 1973 vann mest. I Sydsverige
gjorde partiet sitt sämsta val. I Fyrstadskretsen (- 5,1) och Malmöhus län (- 4,1) var
förlusterna störst. Folkpartiets återhämtning var samtidigt här särskilt stor. Större
förluster än riksgenomsnittligt gjorde centern i Stockholms län, Gotlands län, Hallands län, Västmanlands län, Kristianstads
län, Uppsala län och Stockholms kommun.
Ytterligare stärkta positioner fick man iJönköpings län, norra Västsverige och mellersta
Norrland.
Centerpartiets starkaste valkretsar är fortfarande de traditionella: Gotland (37,3) och
Hallands län (35, l) – trots tillbakagångar –
samt Skaraborgs (34,4) och Kronobergs län
(34,2). Svagast är partiet i storstäderna: i
Stockholms kommun (13,3), Fyrstadskretsen
(15,4) och Göteborgs kommun (15,9).
._ –
360
Det socialistiska blocket
Socialdemokraterna ökade antalet röster
från 2 247 727 till 2 300 904. Andelen av valmanskåren sjönk dock med 0,7 procent.
Mest markant var tillbakagången i Malmö-
hus, Värmlands, Kristianstads och Jönkö-
pings län. Större än genomsnittet var den i
Fyrstadskretsen, Hallands län, Stockholms
kommun och län, Kronobergs, Östergötlands och Örebro län. I de flesta norrlandskretsar ökade socialdemokraterna sitt rösteVänsterpartiet kommunisterna befinner
sig efter årets val på en nivå strax under den
det hade i 1970 års val. Upphämtningen
från katastrofvalet 1968 förstärktes I 973 genom vinster framför allt i stockholmstrakten
– nu föll man tillbaka över i stort sett hela
landet. Särskilt stora förluster gjorde man i
Norrlandslänen med undantag av Västernorrlands län.
tal; likaså i Göteborg, på Gotland och i Ble- Den borgerliga regeringen
kinge län. Någon gemensam nämnare som Regeringsförhandlingar pågår när detta
förklarar detta mönster är svår att finna. I
Göteborg och i Norrbotten noterade partiet
framgångar även i 1973 års förlustvaL Statliga företagssatsningar kan ha spelat en roll.
Spännvidden mellan partiets starkaste och
svagaste valkrets har nu ytterligare ökat. l
Norrbottens län har man 53,3 procent och i
Skaraborgs län 34,8 procent av valmanskå-
ren. Gävleborgs län (51 ,1), Västernorrlands
(50,5), Västmanlands (50,4) och Södermanlands län (50,0 procent) är starka och även i
årets val stabila fästen. Sina lägsta röstandelar har socialdemokraterna regelmässigt
kretsar där centerpartiet är mycket starkt.
skrivs mellan de borgerliga partierna. Nu
måste grunden läggas för ett framgångsrikt
samarbete mellan de tre partiernä. Förhandlingarna blir inte lättare genom att varje parti i den borgerliga koalitionsregeringen naturligtvis har ambitionen att 1979 öka
det egna röstetalet. För alla väljare som i
många år förgäves väntat på en borgerlig regering är det väsentligt att sådana ambitioner inte tar överhanden över det viktigaste
– att ge Sverige och svenskarna ett samhälle
med mindre centralstyrning och större utrymme för arbetslust och initiativ inom samhällslivets olika fålt.