Curt Borgenstam; Gotlands försvar och förbindelser
1977
Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.
Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.
Öppna PDF
Öppna text
Debatt
CURT BORGE STAM:
Gotlands försvar och förbindelser
I Svensk Tidskrift l0/76 skriver redaktör
Stig Jonsson om Gotlandsfrågorna, om de
fem fund ame nt ala F, Fö rbindelse rna, Företagsa mhete n, Folkm ~in gd e n , Försvaret och
Fina nsministe rn . Fle ra av d essa hänger intimt sa mma11. Bland a nnat är försva ret nära
l’örknippat med fö rbindelserna.
l fredstid sker omfattande sj ötransporter
till m h frå n Gotland. r 1974 var sjötrafikens omfattnin g ca 2 miljoner ton . En bctyd anclc del av landets cement produkter
transport eras sjöv~i gc n frå n Gotland. l krig
blir transport problemet än mer acce ntuerat.
Krigfiirin g ~ir i hög grad en fråga om transporte r. som kan bli s~irs kilt kritiska i ett fall
so m Gotland . där alla förbindelse r gå r över
havet.
Försvarspolitiskt sett är Gotla nds läge utsatt , vilket v~i l illustre ras av det starka intresse som fr~i mma nde ma kt er visar för ön oc h
dess omgiva nde vatt e n. l konse kvens härmed a nges Gotland i 1972 års försnu·sbeslut
som ett av vå ra strat egiskt mest betydelsefulla områd en. Såväl l~1 72 års försvarsbeslut
som försva rsut rednin gens första delbetänkande inför 1977 års l’örsvarsbeslut anger
att ”skydd skall kunna ges kust ~jö fa rt och
transporter till oc h från Gotla nd”. men tilllägger att ”detta skydel bör lämnas av enhete r som primärt avses fö r andra uppgifter”.
Gotlanels folkm ~ingd . ca 55 000 personer ,
ut gör inte tillräc kligt underlag för dc förband so m vid mobilisering måste upprättas
för öns försvar. Betydande antal värnpliktiga oc h anna n militär perso nal med utrustning måste sålunda transpon e ras till Gotland i ett skä rpt läge.
Stora mängder tung materiel måste öve rföras. och underhållet av fö rbanden med
a mmunition, provia.nt och a ndra fö rnöde nheter kräver oc kså till fö rselkapacitet. sä rskilt
efter det att fi entligheter har inletts. Ytterligare kapacitet erfordras för permitt e nt – och
sjuktransporter. Mängelen av gods och pe rsonal kan förutses bli så omfatta nde att
transport erna bara delvis ka n ske luftvägen.
Den helt övervägande delen måste gå till
sjös .
Vilka hot kan dessa transpo rte r komma
att ut sätt as för? Främst från attackOyg, robotbåta r och ubåta r. Flyg- och robothotet
blir aktuellt först seda n fi entligheter inletts.
Ubåtsa nfall kan dä remot insättas redan under uppladdningsskedet, då myc ket betydelsefull a tra nsport er pågår. änkning med torped frå n ubåt ka n lätt ca mouOeras som t ex
inre explosion , sabotage eller liknande. Man
kan erin ra om sä nkningen under kriget av
”Hansa”, där det länge förblev höUt i dunkel
hur den gått till.
Vi måste därför räkna med stor risk för
ubåtsa n fall mot Gotlandstransporterna redan under ett ”skymningsHige”. innan krigsha ndlingar ”officiellt” inletts. Allt beror således på vilket skydd so m kan ges transport erna av ubå t ~j a ktutru stade enh ete r.
l dag fö rfogar ma rine n över ett antal helikopt rar med s k ”dipping sonar” för lokalisering av ubåtar. Vidare ett fåtal frega tter i
form av över 30 år ga mla rd jaga re som försett s med ubåtsj aktutrustning (likaså numera rätt föråldrad ). Slutligen de två Ölandj agarna, vilka klassificerat som fregatter.
dolk uta n att ha fått motsvarande ubåtsjaktut ru tning. Detta är våra fåtaliga och omode rna ut båtsjakt fa rt yg. När de gamla f d jaga rna om några år har utrangerats har marinen inga fartyg kvar för ubåtsja kt! Försvarsutredninge n torde varit medveten härom.
Därav formuleringen ”skyddet bör lämnas
av e nheter som primärt avses för andra uppgifter”.
Man kan fråga sig vilka dessa enheter är.
Helikoptrarna har visserligen h)drofonutrustning för att söka eft er ubåtar. me n deras
uthållighet och vapenlast är begränsad. oc h
de kan därför svå rligen ensamma verka effektivt mot en upptäc kt ubåt. De är dessut om sårbara för Oyg- och robotanfalL Möjligen har ma n räknat med att attac kfart ygen
(typ Spica och Norrköping) eller dc nya patrullbåtarna ska kunna lämna sjöfartsskydd.
Dessa har ett gott luftvärn och skulle också
kunna verka mot anfallande robotbåtar om
och när de kan förses med robotbestyckning. Däremot är deras möjlighetu att upptäcka ubåtar eller avvärja utbåtsanfall praktiskt taget obefintliga. En angripare som vet
att våra sjötran porter saknar ubåts-skydd
sätter givetvis in just ubåtar för att anfalla
transporterna, helst som det kan ske utan
89
risk för upptäckt eller egna förluster.
Våra ubåtsjaktresurser är i dag helt <llillräckliga. Så länge detta starka behov inte
fyllts, förblir försvarsutredningens formulcring om sjöfartssk) ddet föga mer ii n en tom
fras, ett tröstens ord till en drunknande! För
alla gotlänningar och för alla viirnpliktiga
med krigsplacering på Gotland borde det ,·ara ett självklart trygghetskrav alt sjötransporterna till mh från den strategiskt viktiga
ön kan ges ett rimligt skydeL
CURT BORGE STAM:
Gotlands försvar och förbindelser
I Svensk Tidskrift l0/76 skriver redaktör
Stig Jonsson om Gotlandsfrågorna, om de
fem fund ame nt ala F, Fö rbindelse rna, Företagsa mhete n, Folkm ~in gd e n , Försvaret och
Fina nsministe rn . Fle ra av d essa hänger intimt sa mma11. Bland a nnat är försva ret nära
l’örknippat med fö rbindelserna.
l fredstid sker omfattande sj ötransporter
till m h frå n Gotland. r 1974 var sjötrafikens omfattnin g ca 2 miljoner ton . En bctyd anclc del av landets cement produkter
transport eras sjöv~i gc n frå n Gotland. l krig
blir transport problemet än mer acce ntuerat.
Krigfiirin g ~ir i hög grad en fråga om transporte r. som kan bli s~irs kilt kritiska i ett fall
so m Gotland . där alla förbindelse r gå r över
havet.
Försvarspolitiskt sett är Gotla nds läge utsatt , vilket v~i l illustre ras av det starka intresse som fr~i mma nde ma kt er visar för ön oc h
dess omgiva nde vatt e n. l konse kvens härmed a nges Gotland i 1972 års försnu·sbeslut
som ett av vå ra strat egiskt mest betydelsefulla områd en. Såväl l~1 72 års försvarsbeslut
som försva rsut rednin gens första delbetänkande inför 1977 års l’örsvarsbeslut anger
att ”skydd skall kunna ges kust ~jö fa rt och
transporter till oc h från Gotla nd”. men tilllägger att ”detta skydel bör lämnas av enhete r som primärt avses fö r andra uppgifter”.
Gotlanels folkm ~ingd . ca 55 000 personer ,
ut gör inte tillräc kligt underlag för dc förband so m vid mobilisering måste upprättas
för öns försvar. Betydande antal värnpliktiga oc h anna n militär perso nal med utrustning måste sålunda transpon e ras till Gotland i ett skä rpt läge.
Stora mängder tung materiel måste öve rföras. och underhållet av fö rbanden med
a mmunition, provia.nt och a ndra fö rnöde nheter kräver oc kså till fö rselkapacitet. sä rskilt
efter det att fi entligheter har inletts. Ytterligare kapacitet erfordras för permitt e nt – och
sjuktransporter. Mängelen av gods och pe rsonal kan förutses bli så omfatta nde att
transport erna bara delvis ka n ske luftvägen.
Den helt övervägande delen måste gå till
sjös .
Vilka hot kan dessa transpo rte r komma
att ut sätt as för? Främst från attackOyg, robotbåta r och ubåta r. Flyg- och robothotet
blir aktuellt först seda n fi entligheter inletts.
Ubåtsa nfall kan dä remot insättas redan under uppladdningsskedet, då myc ket betydelsefull a tra nsport er pågår. änkning med torped frå n ubåt ka n lätt ca mouOeras som t ex
inre explosion , sabotage eller liknande. Man
kan erin ra om sä nkningen under kriget av
”Hansa”, där det länge förblev höUt i dunkel
hur den gått till.
Vi måste därför räkna med stor risk för
ubåtsa n fall mot Gotlandstransporterna redan under ett ”skymningsHige”. innan krigsha ndlingar ”officiellt” inletts. Allt beror således på vilket skydd so m kan ges transport erna av ubå t ~j a ktutru stade enh ete r.
l dag fö rfogar ma rine n över ett antal helikopt rar med s k ”dipping sonar” för lokalisering av ubåtar. Vidare ett fåtal frega tter i
form av över 30 år ga mla rd jaga re som försett s med ubåtsj aktutrustning (likaså numera rätt föråldrad ). Slutligen de två Ölandj agarna, vilka klassificerat som fregatter.
dolk uta n att ha fått motsvarande ubåtsjaktut ru tning. Detta är våra fåtaliga och omode rna ut båtsjakt fa rt yg. När de gamla f d jaga rna om några år har utrangerats har marinen inga fartyg kvar för ubåtsja kt! Försvarsutredninge n torde varit medveten härom.
Därav formuleringen ”skyddet bör lämnas
av e nheter som primärt avses för andra uppgifter”.
Man kan fråga sig vilka dessa enheter är.
Helikoptrarna har visserligen h)drofonutrustning för att söka eft er ubåtar. me n deras
uthållighet och vapenlast är begränsad. oc h
de kan därför svå rligen ensamma verka effektivt mot en upptäc kt ubåt. De är dessut om sårbara för Oyg- och robotanfalL Möjligen har ma n räknat med att attac kfart ygen
(typ Spica och Norrköping) eller dc nya patrullbåtarna ska kunna lämna sjöfartsskydd.
Dessa har ett gott luftvärn och skulle också
kunna verka mot anfallande robotbåtar om
och när de kan förses med robotbestyckning. Däremot är deras möjlighetu att upptäcka ubåtar eller avvärja utbåtsanfall praktiskt taget obefintliga. En angripare som vet
att våra sjötran porter saknar ubåts-skydd
sätter givetvis in just ubåtar för att anfalla
transporterna, helst som det kan ske utan
89
risk för upptäckt eller egna förluster.
Våra ubåtsjaktresurser är i dag helt <llillräckliga. Så länge detta starka behov inte
fyllts, förblir försvarsutredningens formulcring om sjöfartssk) ddet föga mer ii n en tom
fras, ett tröstens ord till en drunknande! För
alla gotlänningar och för alla viirnpliktiga
med krigsplacering på Gotland borde det ,·ara ett självklart trygghetskrav alt sjötransporterna till mh från den strategiskt viktiga
ön kan ges ett rimligt skydeL