Margaretha af Ugglas; Marcus Wallenberg den äldre
1977
Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.
Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.
Öppna PDF
Öppna text
MARGARETHA AF UGGLAS:
Marcus Wallenberg den äldre
Riksdagsledamoten Margaretha af Ugglas,
som också är en av redaktörerna för Svensk
Tidskrift, ger i denna artikel sina intryck av
professor Torsten Gårdlunds stora bokfrån i
höstas om häradshövding Marcus Wallenberg. Han varfar till de kända bankmännen
bröderna Jacob och Marcus Wallenberg.
Marcus Wallenberg den äldre var denframstående industrigrundaren och därefter en
ofta använd svensk förhandlare i utlandet.
Torsten Gårdlunds bok understryker personlighetens betydelseför den svenska industrialiseringen, skriver Margaretha af Ugglas,
och hon hoppas att Gårdlund skallfå tillfälle
att taga sig an familjegrundaren, A O Wallenberg, också han en personlighet av stora
mått.
1977 går till historien som elt krisår för
svenskt näringsliv. Den ena branschen efter
den andra kämpar med stora svårigheter.
Varven, stålet, tekon hör till dc mest omtalade, men också stora välkonsoliderade företag inom ”glansnäringen” verkstadsindustrin måste fatta bittra beslut om inskränkningar och friställningar; LM Ericsson är ett
exempel på detta.
Runt om i landet reses krav på statliga ingripanden. Staten måste övertaga det och
det företaget och därigenom trygga sysselsättningen på den och den orten. ~venskar?-
na av modell 1970-tal vill inte längre utan
vidare acceptera de förändringar och omflyttningar och svårigheter, som är en del a1
livet och utvecklingen. Torsten Gårdlunds
stora biografi över Marcus Wallenberg, hans
liv och gärning. 1864- 1943 (Norstedts)
skulle, om den lästes av tillräckligt många.
kunna bli ett väsentligt inlägg i den debatt
om svenskt näringslivs konkurrensförmåga
och framtidsutsikter, som nu pågår.
Torsten Gårdlunds bok handlar om hä-
radshövdingen Marcus Wallenberg. om
Knut Wallenberg, om familjen \Yallenberg.
men den är samtidigt en medryckande och
trots omfångetlättläst skildring av svensk industris framväxt. Gårdlund skildrar den tidi·
ga historien runt Asea, Atlas och Hofors.
Norsk H yd ro, Stora Kopparberg, Wallenbergarnas kontakt med den norrbottniska
malmfrågan osv. I boken möter vi gestalter
som Ernest Thiel, G E Broms, Eduard
Fränckel, Gustaf de Laval, Sigfrid Edström.
Om det är något Gårdlunds bok belyser
och stryker under, så är det människans.
personlighetens betydelse för den svenska
industrialiseringen. Uppfinnare och affärsmän, mer eller mindre geniala, mer eller
mindre hederliga, mer eller mindre-inställda
på egen vinning och/eller allmännyttans –
ut ur denna brygd av olika männi kor och
genom olika kriser och svårigheter viixer
~rensk indu tri fram.
Ett annat bestående intryck från Gåt-dlunds bok är dynamiken i utvecklingen. Föränderligheten . Kriser och motgångar. Framgångar som föder framgångar. Nya uppfinningar och nya tillverkningsprocesser. Om
den i dag så starka motviljan mot förändring
oth frambävandet av tryggheten hade varit
förhär kande och kunnat göra sig gällande
redan under 1800-talets sista decennier och
1900-talets första, hade de flesta av Sveriges
stora exportföretag inte existerat i dag.
Bakgrunden
Marcus Wallenberg är bokens huvudperson,
medan Knut Wallenberg bildar en myndig
bakgrund till den yngre broderns energi
och outsinliga verksamhetsbegär. Som den
mest tjusande och intressanta personligheten framträder ändå familjens grundare
AO Wallenberg. Gårdlunds sidor om A O
väcker mersmak, och man skulle önska att
Gårdlund med sin i denna bok demonstreradc lysande förmåga till personteckning och
tidsskildring fick tillfälle att skriva en bok
omAO.
Gårdlunds skildring av famiUen \\’allen- 125
skiftets av ståndssamh;i!Iet f(>rtfanmde präglade värld inte alltid åtnjöt den högsta respekt och aktning förclöUs inte. Sigfrid Edström tvekade länge innan han antog chefsskapet för det då konkursmässiga Asea.
Knuts och Marcu något tvivelaktiga rykte
nämns som en av orsakerna.
Bland de många insatser som Knut och
Marcus gjorde med endast indirekt anknytning till bank- och industriverksamheten hör
grundandeL av Svedges Industriförbund
och Handelshögskolan. Enligt Marcus anteckningar ville han hjälpa upp brodern
Knuts popularitet genom att låta honom stå i
spetsen för insamlingen till Handelshögskolan. Illvillig tidningskritik av Knut hade
nämligen bland annat försvårat dennes omval till stadsfullmäktig. Samme Knut blev sedermera utrikesminister i den Hammarskjöldska regeringen under första världskriget.
Huvudpersonen
Marcus \-\’allenbergs gärning varade i ett
halvsekel. Efter att under två decennier huvudsakligen ha ägnat sina krafter åt bankoch industriaffärer kom han så småningom
att få avsätta allt mera tid åt internationella
uppdrag. De engelsk-svenska handelsförhand lingarna under första världskriget blev
begynnelsen på en bana som svensk delegat i
internationella sammanhang. Försöken att
bdnga reda i efterkrigstidens kaos kom i hög
berg är rak och öppenhjärtig. ågon skön- grad att handla om ekonomi och finansiella
målning är det inte fråga om. A O:s något
trassliga familjeförhållanden redovisas öppet. Det faktum att Knut och Marcus i sekeltransaktioner, vilket gjorde Marcus lämpad
som delegat för den svenska regenngen.
Gårdlund skildrar honom om en skicklig,
126
realistisk och uppskattad förhandlare.
l dessa sammanhang träffade Marcus en
lång rad av den tidens mest kända personligheter. Hans bekantskap med John Maynard
Keynes fick till följd att han under 30-talets
krisår skrev till Keynes och bad om råd angå-
ende den svenska ekonomins skötsel. Kcynes svar var inte klart nog för att övertyga
’v\’allenbcrg om att en expansion av den offentliga sektorn var den rätta medicinen.
Marknadsekonomin och det fria näringslivets expansionskraft var för Marcus den fasta grunden för ekonomin. Hans oro för vad
en ansvällning av den offentliga sektorn i
längden skulle få för konsekvenser tog sig
uttryck i skapandet av skattebetalarnas förening.
Marcus Wallenberg val- en hårdför man.
Han begärde mycket av sig själv, men också
mycket av andra. Hans omdömen om sin
omgivning var ofta skarpa. Ingen av dc
många bröderna – förutom givetvis företrä-
daren Knut – eller brorsbarnen befanns vara värdig att på allvii r deltaga i bankens arbete. Bland vänner och anställda var han i allmänhet uppskattad, av den egna barnaskaran älskad.
Marcus stora fl-amgång uteslöt inte misslyckandcn. l affärerna i och kring AB Emissionsinstitutet under 10- och 20-talet kom
Marcus och många av hans inflytelserika
vänner att förlora betydande belopp. Marcus Wallenbergs affärsfilosofi var klar. Det
var människan det hängde på. Det gällde att
finna den rätta personen att leda företaget.
Den rätta VD:n var avgörande. Denne skulle
vara begåvad, självklart, men än viktigare:
han skulle ha affärssinne, ja, förvärvsbegär.
l Torsten Gårdlunds bok passerar begåvade, handlingskraftiga, snillrika människor
revy. De gör detta i ett rörligt samhälle där
framgång och misslyckanden växlar. Det
unika i den Wallenbergska gärningen är
kontinuiteten. I tre generationer har familjemedlemmar under långa liv gett det bästa av
sig själva i utvecklandet av svenskt näringsliv
och svenskt bankväsende. Familjen Wallenberg har härigenom kommit att inta en unik
position i svenskt samhälle. Förklaringeli till
den Wallenbergska uthålligheten får väl sö-
kas i dels en lycklig försyn, som låtit begåvning och styrka förärva sig, men också den
familjekänsla och familjesammanhållning
som grundaren A O Wallenberg inpräntade
i sin stora barnaskara.
Marcus Wallenberg den äldre
Riksdagsledamoten Margaretha af Ugglas,
som också är en av redaktörerna för Svensk
Tidskrift, ger i denna artikel sina intryck av
professor Torsten Gårdlunds stora bokfrån i
höstas om häradshövding Marcus Wallenberg. Han varfar till de kända bankmännen
bröderna Jacob och Marcus Wallenberg.
Marcus Wallenberg den äldre var denframstående industrigrundaren och därefter en
ofta använd svensk förhandlare i utlandet.
Torsten Gårdlunds bok understryker personlighetens betydelseför den svenska industrialiseringen, skriver Margaretha af Ugglas,
och hon hoppas att Gårdlund skallfå tillfälle
att taga sig an familjegrundaren, A O Wallenberg, också han en personlighet av stora
mått.
1977 går till historien som elt krisår för
svenskt näringsliv. Den ena branschen efter
den andra kämpar med stora svårigheter.
Varven, stålet, tekon hör till dc mest omtalade, men också stora välkonsoliderade företag inom ”glansnäringen” verkstadsindustrin måste fatta bittra beslut om inskränkningar och friställningar; LM Ericsson är ett
exempel på detta.
Runt om i landet reses krav på statliga ingripanden. Staten måste övertaga det och
det företaget och därigenom trygga sysselsättningen på den och den orten. ~venskar?-
na av modell 1970-tal vill inte längre utan
vidare acceptera de förändringar och omflyttningar och svårigheter, som är en del a1
livet och utvecklingen. Torsten Gårdlunds
stora biografi över Marcus Wallenberg, hans
liv och gärning. 1864- 1943 (Norstedts)
skulle, om den lästes av tillräckligt många.
kunna bli ett väsentligt inlägg i den debatt
om svenskt näringslivs konkurrensförmåga
och framtidsutsikter, som nu pågår.
Torsten Gårdlunds bok handlar om hä-
radshövdingen Marcus Wallenberg. om
Knut Wallenberg, om familjen \Yallenberg.
men den är samtidigt en medryckande och
trots omfångetlättläst skildring av svensk industris framväxt. Gårdlund skildrar den tidi·
ga historien runt Asea, Atlas och Hofors.
Norsk H yd ro, Stora Kopparberg, Wallenbergarnas kontakt med den norrbottniska
malmfrågan osv. I boken möter vi gestalter
som Ernest Thiel, G E Broms, Eduard
Fränckel, Gustaf de Laval, Sigfrid Edström.
Om det är något Gårdlunds bok belyser
och stryker under, så är det människans.
personlighetens betydelse för den svenska
industrialiseringen. Uppfinnare och affärsmän, mer eller mindre geniala, mer eller
mindre hederliga, mer eller mindre-inställda
på egen vinning och/eller allmännyttans –
ut ur denna brygd av olika männi kor och
genom olika kriser och svårigheter viixer
~rensk indu tri fram.
Ett annat bestående intryck från Gåt-dlunds bok är dynamiken i utvecklingen. Föränderligheten . Kriser och motgångar. Framgångar som föder framgångar. Nya uppfinningar och nya tillverkningsprocesser. Om
den i dag så starka motviljan mot förändring
oth frambävandet av tryggheten hade varit
förhär kande och kunnat göra sig gällande
redan under 1800-talets sista decennier och
1900-talets första, hade de flesta av Sveriges
stora exportföretag inte existerat i dag.
Bakgrunden
Marcus Wallenberg är bokens huvudperson,
medan Knut Wallenberg bildar en myndig
bakgrund till den yngre broderns energi
och outsinliga verksamhetsbegär. Som den
mest tjusande och intressanta personligheten framträder ändå familjens grundare
AO Wallenberg. Gårdlunds sidor om A O
väcker mersmak, och man skulle önska att
Gårdlund med sin i denna bok demonstreradc lysande förmåga till personteckning och
tidsskildring fick tillfälle att skriva en bok
omAO.
Gårdlunds skildring av famiUen \\’allen- 125
skiftets av ståndssamh;i!Iet f(>rtfanmde präglade värld inte alltid åtnjöt den högsta respekt och aktning förclöUs inte. Sigfrid Edström tvekade länge innan han antog chefsskapet för det då konkursmässiga Asea.
Knuts och Marcu något tvivelaktiga rykte
nämns som en av orsakerna.
Bland de många insatser som Knut och
Marcus gjorde med endast indirekt anknytning till bank- och industriverksamheten hör
grundandeL av Svedges Industriförbund
och Handelshögskolan. Enligt Marcus anteckningar ville han hjälpa upp brodern
Knuts popularitet genom att låta honom stå i
spetsen för insamlingen till Handelshögskolan. Illvillig tidningskritik av Knut hade
nämligen bland annat försvårat dennes omval till stadsfullmäktig. Samme Knut blev sedermera utrikesminister i den Hammarskjöldska regeringen under första världskriget.
Huvudpersonen
Marcus \-\’allenbergs gärning varade i ett
halvsekel. Efter att under två decennier huvudsakligen ha ägnat sina krafter åt bankoch industriaffärer kom han så småningom
att få avsätta allt mera tid åt internationella
uppdrag. De engelsk-svenska handelsförhand lingarna under första världskriget blev
begynnelsen på en bana som svensk delegat i
internationella sammanhang. Försöken att
bdnga reda i efterkrigstidens kaos kom i hög
berg är rak och öppenhjärtig. ågon skön- grad att handla om ekonomi och finansiella
målning är det inte fråga om. A O:s något
trassliga familjeförhållanden redovisas öppet. Det faktum att Knut och Marcus i sekeltransaktioner, vilket gjorde Marcus lämpad
som delegat för den svenska regenngen.
Gårdlund skildrar honom om en skicklig,
126
realistisk och uppskattad förhandlare.
l dessa sammanhang träffade Marcus en
lång rad av den tidens mest kända personligheter. Hans bekantskap med John Maynard
Keynes fick till följd att han under 30-talets
krisår skrev till Keynes och bad om råd angå-
ende den svenska ekonomins skötsel. Kcynes svar var inte klart nog för att övertyga
’v\’allenbcrg om att en expansion av den offentliga sektorn var den rätta medicinen.
Marknadsekonomin och det fria näringslivets expansionskraft var för Marcus den fasta grunden för ekonomin. Hans oro för vad
en ansvällning av den offentliga sektorn i
längden skulle få för konsekvenser tog sig
uttryck i skapandet av skattebetalarnas förening.
Marcus Wallenberg val- en hårdför man.
Han begärde mycket av sig själv, men också
mycket av andra. Hans omdömen om sin
omgivning var ofta skarpa. Ingen av dc
många bröderna – förutom givetvis företrä-
daren Knut – eller brorsbarnen befanns vara värdig att på allvii r deltaga i bankens arbete. Bland vänner och anställda var han i allmänhet uppskattad, av den egna barnaskaran älskad.
Marcus stora fl-amgång uteslöt inte misslyckandcn. l affärerna i och kring AB Emissionsinstitutet under 10- och 20-talet kom
Marcus och många av hans inflytelserika
vänner att förlora betydande belopp. Marcus Wallenbergs affärsfilosofi var klar. Det
var människan det hängde på. Det gällde att
finna den rätta personen att leda företaget.
Den rätta VD:n var avgörande. Denne skulle
vara begåvad, självklart, men än viktigare:
han skulle ha affärssinne, ja, förvärvsbegär.
l Torsten Gårdlunds bok passerar begåvade, handlingskraftiga, snillrika människor
revy. De gör detta i ett rörligt samhälle där
framgång och misslyckanden växlar. Det
unika i den Wallenbergska gärningen är
kontinuiteten. I tre generationer har familjemedlemmar under långa liv gett det bästa av
sig själva i utvecklandet av svenskt näringsliv
och svenskt bankväsende. Familjen Wallenberg har härigenom kommit att inta en unik
position i svenskt samhälle. Förklaringeli till
den Wallenbergska uthålligheten får väl sö-
kas i dels en lycklig försyn, som låtit begåvning och styrka förärva sig, men också den
familjekänsla och familjesammanhållning
som grundaren A O Wallenberg inpräntade
i sin stora barnaskara.