Håkan Hagwall; Dagens namn – Maj-Britt Theorin

Dagens namn
HÅKA HAGWALL
Maj-Britt Theorin
Om man vill komma sig upp, måste man
som bekant slåss för saken. Och är man kvinna, måste det ske med lite extra energi, sägs
det. Men man får passa sig så att man inte rå-
kar slå just den på truten som skall upphöja
en. För då gör man bort sig.
Detta har åtskilliga socialdemokratiska
riksdagsmän fått lära sig genom åren. En
som inte var glad den dagen Olof Palme fö-
retog sin sista regeringsombildning var riksdagsman Maj-Britt Theorin.
Man kan vara oppositionell på två sätt
inom socialdemokratin. Man kan i en eller
flera frågor inta en ståndpunkt gemensam
med de borgerliga motståndarna. Det leder
till en snabb politisk död. Eva Åsbrink och
Elisabeth Sjövall är typiska exempel. Men
man kan också sticka upp från det andra hållet. Man kan kritisera partiet för en linje som
är gemensam med, eller i vart fall inte tillräckligt avvikande från de borgerligas. Det
tolereras, men inte mer. Och det går under
inga omständigheter att grunda en mera lysande karriär på.
Dc tillfällen då Maj-Britt Theorin blivit
mera allmänt omtalad har undantagslöst varit sådana då hon stått i opposition mot partiets officiella linje. Det gällde hennes bittra
kamp mot Kjell-Olof Feldts beslut att slopa
affärstidslagen för någt-a år sedan. Och det
gäller naturligtvis försvarsfrågan. Men så
ironisk är verkligheten, att om man går ut
och frågar Svensson på gatan om han känner till namnet på någon socialdemokratisk
försvarspolitiker vid sidan av de gamla försvarsministrarna, så blir svaret säkerligen
~1aj-Britt Theorin.
Maj-Britt Theorin hade sitt livs stora
triumf vid den socialdemokratiska partikongressen 1972. Helt oväntat mötte partistyrelsen ett kraftigt motstånd för sin försvarspolitik. Fru Theorin gick upp och höll
ett energiskt och engagerat anförande. som i
själva verket innebar etttotalt underkännande av partiets försvarspolitiska filosofi. Partistyrelsen togs helt på sängen och fru Theorin fick med sig kongressen på två lindt-igt
sagt anmärkningsvärda be lut. Dels skulle
inget svenskt attackflygplan få byggas eftc1·
Viggen. Hur den säkerhetspolitiska situationen kunde te sig på åttit alet, då ett sådant
flygplan skulle bli aktuellt, lämnade kongressen därhän. Dels skulle inget viktigare försvarsbeslut få fattas, utan att det först prö-
vats genom rådslag inom Rörelsen och beslut på partikongressen. Man måstevat-a ytterligt okänslig för att inte uppfatta detta
som ett direkt misstroendevotum mot den
socialdemokratiska regeringen och riksdagsgruppen. Så hårdhudade var varken Palme
eller Sven Andersson. Dc vart rasande.
Men andra vart desto lyckligare. I Aftonbladet och Morgonbris, det socialdemokratiska kvinnoförbundets tidning, hyllades
Maj-Britt både med ledare och hemma-hosreportage, som inte stod någon ”kommersiell” veckotidning efter.
Olof Palme bet ihop tänderna och tänkte
att fru TheOJ-in kanske skulle bli lättare att
tas med, om hon tick lära sig litet om försvarspolitik. Till den ändan placerades hon i
den socialdemokratiska kommitte som skulle
dra upp partiets framtida försvarspolitik.
Men inte nog med det. Hon kom också in i
1974 års försvat-sutredning.
Förhoppningarna om att Maj-Britt Theo- 138
rin skulle vara bildbar kom helt på skam .
Den socialdemokratiska kommitten , som
leddes av Eric Holmqvist, lade fram en •-apport som sannerligen inte kunde betecknas
som sä•-skilt försvarsvänlig. Den förordade
de facto en påskyndad allvarlig kvalitetssänkning av det svenska försvaret. Men till
denna rapport var fogad en reservation,
som kom håret att resa sig på gråa sossehuvuden i vilka beredskapsminnena ännu levdc. Till det mest bisarra hörde förslaget att
försvarskostnaderna skulle frysas. Oberoende av penningvärdets fall och den världspolitiska utvecklingen skulle det svenska försvaret aldrig få kosta mer i kronor än det gjorde
1975. Författare var Maj-Britt Theorin.
Hon fick stora möjligheter att sprida ut
sitt budskap inför kongressen. Maj-Britt
Theorin är fruktansvärt energisk. Hon är en
av partiets flitigaste resetalare. Hon talar väl
och övertygande. Hon är en agitator av det
robusta slag som har sina rötter i 1800-talet.
Så det blev åtskilliga som fick höra och ta intryck av hennes ideer om hur svenskt försvar borde organiseras.
I själva verket är det naturligtvis så att
Maj-Britt TheOJ-in i grund och botten är
nästintill radikalpacifist. Hon avskyr allt militärt. Men hon har fått lov att anpassa sig till
en något mera rumsren inställning. Försvaret borde ”växlas” ned, inte avrustas men
”omrustas”. Andra försvarsmetoder än dc
militära borde tillgripas. Men kunde t ex lära
folket att försvara sig på samma sätt som tjeckerna mot ryssarna 1968. genom att ändra
på vägskyltarna. Inte alla i hennes publik
tänkte på att det trots allt inte gick så bra i
Tjeckoslovakien …
Inför partikongressen talades det uppskärrat om att nu hade den försvarsfiemliga
gruppen i partiet organiserats och fått en ledare. Här skulle partiledningen sättas på ett
hårt prov.
Men den här gången hade partiledningen
läst på, i Maj-Britts egen reservation. Och
maken till mosning av en partikamrat har
man sällan sett. Eric Holmqvist och Olof Palme dundrade i ett par timmar. Fru TheOJ-in
tvangs att gå upp och göra en formlig avbön
för förslaget om frysning, varpå den väldisciplinerade partikongressen utan votering
förkastade reservationen och avslutade slakten med en applådåska.
Men Maj-britt kom, som alla vet, igen. I
den försvarsutredning hon tillhört, men däremot mycket sparsamt deltagit i – det är nu
en gång för alla så att Maj-Britt Theorin inte
är så intresserad av andras argument – har
hon författat en ny reservation, vars bärande ”tanke” förefaller vara att Sverige inte lö-
per någon större risk att dras in i ett krig, i
varje fall inte så stor risk att det lönar mödan
att gardera sig mot den med ett avskräckande försvar.
Maj-Britt Theurin är begåvad, charmerandc och envis. Men hon kan nog inte bara
skylla på det förstockade gubbväldet för au
hon förmodligen aldrig blir mer än riksdagsman .
Vilket i och för sig inte är så dåligt.