Thede Palm; Till Lenins historia
1976
Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.
Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.
Öppna PDF
Öppna text
Litteratur
THEDE PALM:
Till Lenins historia
En bok av Alexander Solsjenitsyn förtjänar
alltid au läsas, och hans ”Lenin i Zi.irich”
(översatt av Staffan Skott, Wahlström &
Widstrand, pris 43 kr) utgör inget undantag.
Den har undertiteln ”Några kapitel”. Solsjenitsyn har länge sysselsatt sig med en bok om
Lenin, men seelan han nu bosatt sig i Zi.irich,
som så många landsflyktiga ryssar gjort före
honom , har han där funnit material om Lenins uppehåll i Schweiz. Han har då brutit ut
några kapitel av den tänkta större boken och
publicerat dem separat. Det må väl sägas att
han därmed gjort sina läsare en tjänst.
Ty ”Lenin i Zi.irich” är ingen historieskrivning i vanlig mening. Boken handlar om hur
Lenin där levde, rörde sig, handlade och
framförallt tänkte, det hela förmedlat av
Solsjenitsyns fantasi. Boken har historisk
bakgrund, det är sant. Det finns ingen anledning att ifrågasätta vare sig dateringar eller
gatuadresser. Men med sida upp och sida
ner av Lenins flygande tankar och reflexioner måste man ju vara klar över att detta är
en historisk roman om Lenin. En längre så-
dan, från hans födelse till hans död, skriven
med samma teknik, skulle kanske bli något
ansträngande.
Man vet vet·kligen vad Lenin tänkte i vissa
situationer. Hans brev utgör en brukbar källa. Man vet en hel del om hur han hade det i
Zi.irich. Lenin blev där överraskad av revolutionen i Ryssland 1917. Han hade sina egna
teorier om när och hur en revolution skulle
kunna bryta ut, men vad beträffar verkligheten hade han förklarligt nog inte tillräckligt
goda förbindelser med Petrogracl. Först när
telegram kom om att tsaren abdikerat, förstod han att något höll på att hända, utan honom. Han försökte rastlöst finna en väg tillbaka.
Lenin förnekade senare att det var hans
forne vän och sedan fiende Helphand som
ordnade resan. Denne hade emellertid inflytande inom den tyska generalstaben, där
man med rätta hoppades på att en rysk revolution skulle bidraga till ett avgörande på
östfronten. Helphand talade Lenins sak, eftersom denne åtminstone teoretiskt var expert på revolutioner. Tyskarna grep tillfället
att utnyt~a honom. Konstigare var det
egentligen inte, och historien om ”den förseglade järnvägsvagnen” är betydligt överdriven.
Det är synd att vi inte får veta genom Solsjenitsyn – ty andra källor lär inte finnas –
vad Lenin tänkte under järnvägsresan. Särskilt intressant vore det att höra vad han
tänkte i Sverige och om borgmästare Lindhagen. Ty det var denne höge jurist och
varmt intresserade samhällsomstörtare som
tog emot Lenin på Stockholms Central och
förde honom till hans hotell på Vasagatan.
Men boken slutar inför uppbrottet från
Zi.irich.
Boken innehåller inte mindre än två personregister, ett av författaren, ett av översättaren. Båda är utmärkta. Det är svårt att få
grepp om ryska revolutionärer, om man är
intresserad av sådana, och den hjälp som
Solsjenitsyn ger är stor och välkommen. I
vår generation är det väl få författare som så
som han levt sig in i och därtill själv upplevt
revolutionärt tänkande och agerande.
THEDE PALM:
Till Lenins historia
En bok av Alexander Solsjenitsyn förtjänar
alltid au läsas, och hans ”Lenin i Zi.irich”
(översatt av Staffan Skott, Wahlström &
Widstrand, pris 43 kr) utgör inget undantag.
Den har undertiteln ”Några kapitel”. Solsjenitsyn har länge sysselsatt sig med en bok om
Lenin, men seelan han nu bosatt sig i Zi.irich,
som så många landsflyktiga ryssar gjort före
honom , har han där funnit material om Lenins uppehåll i Schweiz. Han har då brutit ut
några kapitel av den tänkta större boken och
publicerat dem separat. Det må väl sägas att
han därmed gjort sina läsare en tjänst.
Ty ”Lenin i Zi.irich” är ingen historieskrivning i vanlig mening. Boken handlar om hur
Lenin där levde, rörde sig, handlade och
framförallt tänkte, det hela förmedlat av
Solsjenitsyns fantasi. Boken har historisk
bakgrund, det är sant. Det finns ingen anledning att ifrågasätta vare sig dateringar eller
gatuadresser. Men med sida upp och sida
ner av Lenins flygande tankar och reflexioner måste man ju vara klar över att detta är
en historisk roman om Lenin. En längre så-
dan, från hans födelse till hans död, skriven
med samma teknik, skulle kanske bli något
ansträngande.
Man vet vet·kligen vad Lenin tänkte i vissa
situationer. Hans brev utgör en brukbar källa. Man vet en hel del om hur han hade det i
Zi.irich. Lenin blev där överraskad av revolutionen i Ryssland 1917. Han hade sina egna
teorier om när och hur en revolution skulle
kunna bryta ut, men vad beträffar verkligheten hade han förklarligt nog inte tillräckligt
goda förbindelser med Petrogracl. Först när
telegram kom om att tsaren abdikerat, förstod han att något höll på att hända, utan honom. Han försökte rastlöst finna en väg tillbaka.
Lenin förnekade senare att det var hans
forne vän och sedan fiende Helphand som
ordnade resan. Denne hade emellertid inflytande inom den tyska generalstaben, där
man med rätta hoppades på att en rysk revolution skulle bidraga till ett avgörande på
östfronten. Helphand talade Lenins sak, eftersom denne åtminstone teoretiskt var expert på revolutioner. Tyskarna grep tillfället
att utnyt~a honom. Konstigare var det
egentligen inte, och historien om ”den förseglade järnvägsvagnen” är betydligt överdriven.
Det är synd att vi inte får veta genom Solsjenitsyn – ty andra källor lär inte finnas –
vad Lenin tänkte under järnvägsresan. Särskilt intressant vore det att höra vad han
tänkte i Sverige och om borgmästare Lindhagen. Ty det var denne höge jurist och
varmt intresserade samhällsomstörtare som
tog emot Lenin på Stockholms Central och
förde honom till hans hotell på Vasagatan.
Men boken slutar inför uppbrottet från
Zi.irich.
Boken innehåller inte mindre än två personregister, ett av författaren, ett av översättaren. Båda är utmärkta. Det är svårt att få
grepp om ryska revolutionärer, om man är
intresserad av sådana, och den hjälp som
Solsjenitsyn ger är stor och välkommen. I
vår generation är det väl få författare som så
som han levt sig in i och därtill själv upplevt
revolutionärt tänkande och agerande.