Marianne Engdahl; Att vara multinationell

MARIANNE ENGDAHL:
Att vara multinationell
Multinationellaföretag utsätts oftaför
kritik, i Sverige inte minstfrån fackets sida.
Marianne Engdahl är anställd i Svenska
Shell, ett av de företag som under oljekrisen
kommit i blickpunkten. H on menar att
kritiken är orättvis motföretaget och skadlig
för de anställda och rent av ett hot mot deras
trygghet. Hennes artikel handlar om vad ett
multinationelltföretag är och hur det
fungerar. Företag somförmår ”gå över
gränserna” är uppenbarligen både nyttiga
och nödvändigaför världsekonomin, inte
minstför utvecklingsländerna, men de
tvingas lära sig att balansera mellan olika
nationella intressen ochförändrade politiska
förutsättningar.
Det är få företeelser i det nutida samhället
som väckt så heta känslor till liv och gett
upphov till en sådan mytbildning som de
multinationella företagen (MNF). Negativa
skriverier förekommer i speciellt den fackliga pressen om denna bolagstyp. På sista tiden har dessutom TCO i samband.med den
Eckerbergska utredningen ställt sig på den
sida som förordar starkare kontrollåtgärder
gentemot MNF. Detta är klart diskriminerande mot MNF och därmed mot de svenska
anställda i dessa företag. I mitt eget företag
är ledningen helsvensk och likaså det stora
flertalet av de anställda. Enligt god praxis
följer bolaget de regler och bestämmelser,
som gäller för all bolagsverksamhet i Sverige.
Om MNF cirkulerar ofta onyanserade
myter. Det har sagts
• att de har utövat otillbörliga politiska på-
tryckningar – i Latinamerika
• att de inte har utövat tillräckligt stora politiska påtryckningar – i Sydafrika
• att de kontrolleras från det land där moderbolagen har sitt säte på ett sådant sätt
att enbart detta land skall dra nytta av
verksamheten
• att de betalar minimala eller inga skatter
lokalt och att de överför alla vinstmedel till
utlandet
• att de exploaterar lågavlönad arbetskraft
• att de vägrar överföra sin teknologi, eller,
om de gör det, att de tar för mycket betalt
för den.
Naturligtvis har det alltid funnits företag,
som uppträder på ett otillbörligt sätt, oberoende av ägarförhållanden och storlek. Men
det rör sig om undantagsfall och dessa undantag bör inte undanskymma de värdefulla
insatser, som MNF gjort och gör för den
ekonomiska utvecklingen.
Det finns dock ett område, där det kan
uppstå konflikter, som kan få menliga effekter för såväl MNF som världsekonomin,
nämligen motstridiga nationella intressen
och lagstiftningar.
Inom detta område har det av hävd rått
en motsättning mellan det ömsesidiga beroende, som finns inbyggt i världshandeln, och
enskilda regeringars önskan att ensidigt
skydda det egna landets intressen. Det här
är inget nytt problem. Det visar dock en
tendens att bli alltmer svårlöst i samma takt
som världens nationer blir mera beroende
av varandra och samtidigt mera självständiga. Detta är en situation, som de multinationella företagen måste anpassa sig till genom
såväl strukturella som organisatoriska förändringar.
De t;Jultinationella företagens stora betydelse för världsekonomin förtjänar att understrykas. Allvarliga komplikationer skulle
kunna bli följden av om den värdefulla tillgång, som de är, inte utnyttjades. Redan i
dag finns det dock tyvärr tecken som tyder
på att åtskilliga sådana företag håller på att
dra sig ur sioa engagemang på olika håll i
världen. Balansen mellan risk och vinst i
samband med internationella investeringar
hänger redan nu på en skör tråd. Många
multinationella företag avstår därför från direkta investeringar. I stället står de till tjänst
med teknisk rådgivning mot betalning. Orsakerna till denna förändring är många. En
bidragande faktor är dock utan tvekan den
377
osäkerhet, som råder beträffande de politiska riskerna – något som avspeglas i den
fientliga inställning som finns gentemot utländska investeringar.
MNF:s bidrag till världsekonomin
Vari består då MNF:s speciella värde? Man
brukar tala om ett flöde över gränserna, som
ger ett gott utnyttjande av arbetskraft, kunskaper och kapital. Företagens största bidrag
till världsekonomin torde dock bestå i att de
har förmåga att organisera sina resurser, att
planera, bygga och driva anläggningar samt
distribuera varor över många gränser. Därvid söker de anpassningsbara MNF-företagen ta hänsyn till såväl förhärskande internationella attityder och regelsystem som formella och informella krav i respektive
länder.
Anpassningsbara och integrerade företagsorganisationers unika värde har insetts
av bland annat Comecon-länderna. Dessa
länder konkurrerar faktiskt sinsemellan om
att få ta dessa företags tjänster i anspråk.
Vidare framhålls betydelsen av MNF i
OECD:s deklaration och riktlinjer för multinationella företag från 1976. Samma år förklarade Förenta Nationernas Commission
on Transnational Corporations, att en av
kommissionens viktigaste målsättningar
skulle vara att ”främja de transnationella fö-
retagens positiva bidrag till nationell utveckling och ekonomisk tillväxt i världen”. Det
skall inte döljas, att krav på kontroll av MNF
höjts i internationella organ, men någon
enighet om behoven av sådan kontroll har
ännu ej nåtts.
l
l
ll
(
378
MNF kan lämna ytterligare ett bidrag,
som inte har något med teknologi att göra
och som inte har blivit tillräckligt belyst.
MNF kan bli ännu mer betydelsefulla katalysatorer för sociala förändringar i utvecklingsländerna, när de understödjer arbetskraftens rörlighet och bedriver sin verksamhet enligt god affärssed. Utvecklingsländer
har därför ofta bett MNF stanna kvar i landet som kompanjoner till nationella bolag
eller som entreprenörer just för att man
inom landet önskat bibehålla goda administrativa normer och trots att man inte behövt
utnyttja företagens tekniska kunskaper.
lig. De vet ju innerst inne, att de behöver
utländska investeringar – även om de tycker
illa om dem, eftersom de anses som en kvarleva från kolonialismens tidevarv. Denna
fientliga inställning får länderna att bilda de
mest otroliga grupperingar vid internationella möten, att lägga fram förslag om orealistiska villkor och kontrollåtgärder. Sådana
förslag ger applåder från Sovjet-blockets
sida. Men det råder ingen samstämmighet
mellan vad som sägs på dessa möten och det
som sägs vid de förhandlingar, som utvecklingsländerna för med de multinationella fö-
retagen.
Debatten om MNF:s negativa inverkan på
utvecklingsländer kommer utan tvivel att
Kritiken ändra karaktär, eftersom många av dessa
Men det räcker inte med att säga, att MNF länder nu upplever en betydande industrihar sitt speciella värde. De är också utsatta alisering. Många av dem har redan börjat
för kritik från såväl industriländer, utveck- bygga ut förgreningar av sina egna företag
lingsländer som från företagens hemländer. utomlands. Dessa nya multinationella före- 75 % av alla transnationella investeringar
sker i industriländerna. Ekonomisk nationalism och fruktan för ekonomisk dominans
har föranlett bildandet av organisationer i
ett flertal stater, vilka har till syfte att motverka de multinationella företagens antiprotektionistiska inverkan. Det existerar alltså i
dag barriärer mot transnationella investeringar. Dessa barriärer håller dock på att
brytas ned. Det finns en mångfald exempel
på att man i stället försöker dra till sig flera
utländska investeringar- ja, just i de länder
som fört den mest protektionistiska politiken börjar man frukta, att MNF håller på att
tag ställs naturligtvis inför samma problem
som de redan etablerade.
Förhållandena mellan de multinationella
företagen och det stora flertalet utvecklingsländer torde därför i framtiden inte ge anledning till några större problem. Förutsättningen är att MNF i tid och i alla skiften
anpassar sig till politiska svängningar och till
förekommande lagstiftning.
Det som är mest oroande är kritiken av
och den fientliga inställningen till MNF i
industriländerna. Eller om ”fientlighet” är
ett alltför starkt ord, misstänkliggörandel av
dem och påtryckningarna mot dem.
dra sig ur sina utländska investeringar. Misstänkliggöraodet tar sig olika former.
Utvecklingsländernas fientliga inställning En sådan är påtryckningsgruppernas aktill MNF ter sig egentligen ganska egendom- tioner. Oppositionen från dessa grupper är
av högst skiftande art men den är samtidigt
mycket koncentrerad. Den spänner över ett
spektrum, som sträcker sig från ett bestämt
motstånd mot kapitalism till en kritik mot
multinationella företag som ett medel att
uppnå egna politiska mål. En annan är fackföreningarnas inställning. Här står M F inför ett alldeles speciellt problem. Aena sidan
utsätts de för påtryckningar från OECD-ländernas regeringar och dessa länders fackliga
organisationer om bibehållen eller ökad sysselsättning inom det egna landet. A andra
sidan ställer utvecklingsländerna krav på att
få samma arbetstillfällen. Dessa länder har
ju mycket litet att erbjuda vid sidan av en
villig och utvecklingsbar arbetsstyrka tilllägre kostnader.
Det är naturligt, att fackets ombudsmän
hyser motvilja mot export av arbetstillfällen.
Ändock är detju kostnadsnivåerna i hemländer med höga standardkrav som är en av
orsakerna till export av arbetstillfällen. När
det inte går att hindra denna export, försöker facket i stället öka sitt inflytande över
nationsgränser. Det är emellertid svårt att
förstå, hur en internationalisering av fackföreningsrörelsens inflytande kan bli effektiv, eftersom de regionala intressena varierar så mycket.
Moderbolag och dotterbolag
När man väl vädrat all kritik gentemot MNF,
kommer man nästan alltid till sist fram till
frågorna: Vem kontrollerar de multinationella företagen? Mot vem är de lojala? Innehar de inte en suverän makt på grund av sin
storlek? Är de inte till följd av detta oåtkom- 379
liga för vanliga individer, för påtryckningsgrupper, fackföreningar, regeringar, ja, för
samhället i sin helhet?
Anklagelsen om maktfullkomligheten
inom MNF förutsätter inte endast, att ett
multinationellt företag skulle ha möjlighet
att arbeta utanför varje tänkbar regerings
maktsfär. Den utgår också från, att de multinationella företagen har en central ledning,
som leder företagens verksamhet på ett så-
dant sätt, att ingen hänsyn behöver tas till
lagar och bestämmelser. Men detta stämmer
inte med verkligheten. Multinationella företag arbetar inte i något vakuum. Varje land
har sina egna lagar. Dessa lagar måste följas
av de multinationella företagens dotterbolag, vilkas ledningar ansvarar för verksamheten i landet. Det är till och med så, att
MNF-dotterbolagen måste vädja om att få bli
behandlade på samma sätt som nationella
bolag, så att de inte blir diskriminerade.
Det förekommer, att en regering går så
långt, att den nationaliserar, ja, till och med
konfiskerar multinationella bolags dotterbolag utan hänsynstagande till internationella
rättsregler och utan hänsyn till tillgångarnas
värde. Varje suverän stat, hur liten den än
är, kan alltså utöva en effektiv makt över
multinationella företags tillgångar inom landet, hur stora bolagen än är.
Respektive moderbolag har själva endast
ett begränsat inflytande över sina dotterbolagjust till följd av nationella lagar och nationell politik. Detta är ett dilemma, som alla
MNF står inför – att kunna gå balansgång
mellan ett med nödvändighet centraliserat
ansvarsutövande och en decentraliserad
verksamhet.
380
När det gäller centrala instansers finansiella ansvarsutövning, måste ett multinationellt företag arbeta efter normer, som gäller generellt för hela koncernen. Dessa
normer fastställs i de länder, där moderbolagets aktier utbjuds till försäljning. Av hänsyn
till ägare och finansiärer måste normerna
gälla för alla dotterbolag inom koncernen.
Många multinationella företag har även
andra normer, som gäller för hela koncernen. Sådana normer kan avse socialt ansvar,
integritet och etik, ett skyddande av koncernens namn, anseende och varumärke. Vidare har man med glädje hälsat de frivilliga
riktlinjer, som utarbetats av olika organisationer för just multinationella företag, riktlinjer som i sin tillämpning bör fungera som
effektivt skydd mot ansvarsfulla kritiker.
Internationell kontroll
Nu finns det personer, som kräver mer av
de multinationella företagen än att de följer
givna normer och de länders lagar, inom
vilka de bedriver verksamhet. Dessa personer vill ha en internationell kontroll av
MNF. Men hur skall en sådan kontroll utövas? Genom någon form av övernationell
myndighet? Genom multilaterala avtal?
Det är svårt att sätta sig in i hur en sådan
övernationell myndighet skall kunna fungera. Den skulle kräva en enorm byråkratisk
apparat, som skulle stå fjärran från de problem, som uppstår i sinnevärlden, och vara
fjärmad från såväl regeringsorgan som nä-
ringslivet i stort. Det finns i dag få tecken
som tyder på, att nationella regeringar skulle vara villiga att delegera sitt ansvar för
investeringsfrågor till ett internationellt organ. Därför verkar argumenten för bindande koder och tribunaler, förhör och
straffavgifter alltid akademiska. Världen
syns ännu inte vara redo för en internationell världsordning, när det gäller ekonomiska ting.
Därför måste vi fortsätta att leva med våra
problem – motsägelsefulla nationella intressen, vilka utsätter de multinationella företagen för motstridiga yttre påtryckningar.
Men var och en borde förstå, att det kan
kännas besvärande för ett MNF att utsättas
för motstridiga lagstiftningar och påtryckningar och att de reagerar mot sådant.
Det finns en lång lista över exempel på
hur länder försökt utöva sin makt på ett
sådant sätt att det fått exterritoriella följder.
Här skall endast nämnas några:
• Arabländernas bojkott mot Israel samt
Förenta Staternas antibojkottlagstiftning.
• Statlig taxering i Förenta Staterna av inkomster från global verksamhet, även om
denna verksamhet inte har minsta anknytning till Förenta Staterna. (Här bör påpekas att de multinationella företagen i dessa
fall inte vill undvika beskattning men väl
att utsättas för dubbel- eller till och med
trippelbeskattning.)
• Antitrustlagstiftningen, som med sina tentakler griper in i andra länders ekonomiska och sociala verksamhet.
• Valutabestämmelser, som kan innebära,
att vinster skall sändas hem till moderbolagets hemland. Dotterbolagets hemland vill
däremot naturligtvis att dessa vinster skall
återinvesteras lokalt.
• Extraterritoriella undersökningar om på-
stådd skada som åsamkats hemlandet utan
att det finns något påtagligt bevis för så-
dan skadeverkan.
• Krav på framläggande av dokument, som
en annan stat önskar hemlighålla.
Vart och ett av dessa exempel – och det
finns många andra liknande – grundar sig
på faktiska, nu förekommande fall.
Intressekonflikterna
De extraterritoriella påtryckningarna har
naturligtvis inte alltid varit av negativ art.
Det skulle dock kunna visa sig riskabelt,
om regeringar och påtryckningsgrupper i
de multinationella företagens hemländer i
större utsträckning skulle börja använda
M F som ett verktyg för att utöva politisk
påtryckning på främmande länders regimer. Regimer byts ut, även valda regeringar byts ut, och ett samhälles uppfattning kan
ändras. Men MNF är uppbyggda för att kunna fungera på lång sikt, trots alla förändringar.
I just det här avseendet föreligger tydligen en intresseklyvning. Generellt vill man
– och det helt korrekt – att de multinationella företagen skall låta sina dotterbolag
verka i enlighet med de lagar, som gäller i
det land, där de bedriver verksamhet. Men
om denna stat vid något tillfälle skulle anses
som politiskt oacceptabel, ja, då hörs högljudda röster som kräver att moderbolaget
skall gripa in i dotterbolagens verksamhet på
ett sätt som annars skulle betraktas som helt
oacceptabelt.
Det här är inte någon teoretisk utan en
381
högst reell fara. Under oljekrisen, till exempel, fanns det regeringar, som genom inofficiella påtryckningar försökte få sina ”egna”
multinationella oljebolag att se till det egna
landets intressen. Helt plötsligt krävdes av
de multinationella företagen , att de skulle
övergå från att vara kommersiella och ickepolitiska till att bli raka motsatsen.
Oljebolagen svarade, att de förstod regeringarnas bryderi. Men vem skulle då bli
utan olja?
I ett sådant dilemma finns det endast ett
svar för ett bolag med fastlagda internationella förpliktelser, nämligen att fördela tillgångarna rättvist efter objektiva kriterier.
Annars skulle bolagen ganska snart ha stått
utan kunder. De vet, att de skulle mista sitt
rykte som pålitliga internationella leverantö-
rer, om de toge speciella lojalitetshänsyn och
behandlade sina kunder olika. Om de skulle
anses vara sitt hemlands lydiga verktyg och
därigenom svika gjorda åtaganden, skulle de
föras till ruinens brant. Hittills har de flesta
oljebolagen kunnat bibehålla sin integritet i
detta avseende.
För att göra en summering: De multinationella företagen måste kunna gå balansgång,
när det gäller att respektera olika nationers
intressen i en värld bestående av sinsemellan
starkt konkurrerande nationella stater, som
svartsjukt bevakar sin egen suveränitet.
Inom ett multinationellt företag måste
man således vara något av balanskonstnär.
Suveräna stater, samhällen, påtryckningsgrupper, individer- alla försöker dra till sig
dess uppmärksamhet och hjälpa eller hindra
det. Det finns dock en skillnad mellan en
balanskonstnär och ett multinationellt förel
382
tag. Balanskonstnären är en underhållare;
det multinationella företaget däremot är en
integrerad och viktig del av det globala ekonomiska systemet. Regeringar har alltför lätt
att tycka, att de inte skadar MNF genom att
införa ytterligare lagar, som kan ge upphov
till konflikter med någon annan regering,
eller försätta företaget i en situation, som
kan väcka ont blod inom företaget och hos
dess medarbetare. Den kumulativa effekten
av alla ingrepp kan i långa loppet få det
multinationella företaget att avstå från utlandsinvesteringar eller att välja att säga nej i
valet mellan två investeringsalternativ.