Matti Häggström; Om Terrass och aggressiv
1979
Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.
Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.
”terrass” och
”aggressiv”
Reaktionen dyker upp i de mest oväntade
sammanhang. Det gäller att alltid vara på sin
vakt och aldrig slappna av. Nu har exempelvis institutionen för praktisk pedagogik vid
Göteborgs universitet aningslöst gått bakåtsträvarnas ärenden. Av en sådan inrättning
borde man faktiskt kunna vänta mer.
Institutionen har gjort en undersökning
av 3 500 nyintagna lärarkandidaters ordkunskap, rättstavningsförmåga och insikter i
svensk grammatik. Det visar sig att hälften
av kandidaterna inte skulle behöva någon
form av stödundervisning. 45 procent kunde stava till ”terrass” och ”aggressiv”, lOprocent kunde identifiera predikatsfyllnad, 30
procent förstod vad ”ehuru” och ”patetisk”
betyder och 34 procent var bekanta med
innebörden av ”emedan”.
Det var sannerligen inte dåligt! Ändå har
undersökningen föranlett konservativa
pressröster att högljutt ge hals. Dejämrar sig
över bristande kunskaper och kräver rentav
åtgärder! Några orsaker till att resultatet
inte blev om möjligt ännu bättre har de givetvis inte kunnat prestera.
En del lärarkandidater har med skärpa
understrukit att de inte insåg att det var
fråga om något kunskapstest. De trodde att
provet skulle utgöra grund för uttagning till
stödundervisning – och det ville många ha.
Därför svarade de avsiktligt fel på en del
frågor.
Det förklarar ju nästan allt. Det visar dessutom hur välutvecklat de blivande ungdomsfostrarnas sinne för rent spel och pedagogisk naturbegåvning är. För hur skulle det
gå för eleverna om lärarna själva föregick
med dåligt exempel och tanklöst sökte göra
sitt bästa i alla väder? Det skulle ju bara
uppmuntra osund konkurrens- och tävlingsmentalitet, vilket måste vara portförbjudet i
en progressiv skola som vill lära de unga
jämlikhet och vikten av att ingen försöker
vara bättre än de andra.
En annan lärarkandidat poängterar att
man kan ha god formuleringsförmåga i tal
och skrift ”utan att direkt vara medveten om
det grammatikaliska underlag man använder”. Just precis. Vad har man för glädje
av att veta att det och det ordet ibland är
predikatsfyllnad? Vad spelar det för roll om
man inte kan stava till ”terrass” och ”aggressiv”, när det ändå inte hörs på uttalet? Dessutom är ju svensk grammatik så urbota trå-
kig att den omöjligtvis kan vara förenlig med
modern, framåtsyftande inlärningsteknik.
Vidare rörde det sig bara om ett enda
prov vid ett enda tillfälle. Det kan inte bli
rättvist. Vem vet vad en del av lärarkandidaterna hade för sig kvällen och natten innan?
Många av orden i provet används sällan av
eleverna på grundskolans låg- och mellanstadium. Varför skall då lärarna behöva tynga
sitt minne med dem, när de ändå inte skall
läras ut? Nej, annat hade det blivit om man
209
efterfrågat betydelsen av exempelvis svordomar och de elementära uttrycken i marxistisk dialektik – alltså allt det som ungdomen
får praktisk nytta av en gång. Det språket
behärskar säkert en stor del av de blivande
lärarna, ja många klarar nog t o m av stavmngen.
Bara att anordna det här provet och i
ännu högre grad att publicera resultatet avslöjar ju vart man syftar. De konservativa
krafterna är, som en lärarkandidat vid
Stockholms högskola betonar, ”ute efter att
vi ska koncentrera oss ensidigt på ämneskunskaper och att vi inte ska satsa så mycket
på att se hur samhället fungerar”. Naturligtvis. Skall man genomskåda dagens murkna
kapitalistiska skrytbygge är kunskaper och
fårdigheter i svenska språket enbart en belastning, som försvårar det socialistiska tänkandet.
Det finns dock hopp om framtiden. Förstockelsen kan slås tillbaka. Det uppges nämligen att i en av kurserna för lärarkandidater
vill 47 av 48 ha bort de graderade betygen.
Härligt! Har man väl gjort rent hus med
dem går det likadant med kunskaperna. Sedan är det bara att marschera vidare. ”Från
mörkret stiga vi mot ljuset!”
Matti Häggström
l
·’
o
’
.
”aggressiv”
Reaktionen dyker upp i de mest oväntade
sammanhang. Det gäller att alltid vara på sin
vakt och aldrig slappna av. Nu har exempelvis institutionen för praktisk pedagogik vid
Göteborgs universitet aningslöst gått bakåtsträvarnas ärenden. Av en sådan inrättning
borde man faktiskt kunna vänta mer.
Institutionen har gjort en undersökning
av 3 500 nyintagna lärarkandidaters ordkunskap, rättstavningsförmåga och insikter i
svensk grammatik. Det visar sig att hälften
av kandidaterna inte skulle behöva någon
form av stödundervisning. 45 procent kunde stava till ”terrass” och ”aggressiv”, lOprocent kunde identifiera predikatsfyllnad, 30
procent förstod vad ”ehuru” och ”patetisk”
betyder och 34 procent var bekanta med
innebörden av ”emedan”.
Det var sannerligen inte dåligt! Ändå har
undersökningen föranlett konservativa
pressröster att högljutt ge hals. Dejämrar sig
över bristande kunskaper och kräver rentav
åtgärder! Några orsaker till att resultatet
inte blev om möjligt ännu bättre har de givetvis inte kunnat prestera.
En del lärarkandidater har med skärpa
understrukit att de inte insåg att det var
fråga om något kunskapstest. De trodde att
provet skulle utgöra grund för uttagning till
stödundervisning – och det ville många ha.
Därför svarade de avsiktligt fel på en del
frågor.
Det förklarar ju nästan allt. Det visar dessutom hur välutvecklat de blivande ungdomsfostrarnas sinne för rent spel och pedagogisk naturbegåvning är. För hur skulle det
gå för eleverna om lärarna själva föregick
med dåligt exempel och tanklöst sökte göra
sitt bästa i alla väder? Det skulle ju bara
uppmuntra osund konkurrens- och tävlingsmentalitet, vilket måste vara portförbjudet i
en progressiv skola som vill lära de unga
jämlikhet och vikten av att ingen försöker
vara bättre än de andra.
En annan lärarkandidat poängterar att
man kan ha god formuleringsförmåga i tal
och skrift ”utan att direkt vara medveten om
det grammatikaliska underlag man använder”. Just precis. Vad har man för glädje
av att veta att det och det ordet ibland är
predikatsfyllnad? Vad spelar det för roll om
man inte kan stava till ”terrass” och ”aggressiv”, när det ändå inte hörs på uttalet? Dessutom är ju svensk grammatik så urbota trå-
kig att den omöjligtvis kan vara förenlig med
modern, framåtsyftande inlärningsteknik.
Vidare rörde det sig bara om ett enda
prov vid ett enda tillfälle. Det kan inte bli
rättvist. Vem vet vad en del av lärarkandidaterna hade för sig kvällen och natten innan?
Många av orden i provet används sällan av
eleverna på grundskolans låg- och mellanstadium. Varför skall då lärarna behöva tynga
sitt minne med dem, när de ändå inte skall
läras ut? Nej, annat hade det blivit om man
209
efterfrågat betydelsen av exempelvis svordomar och de elementära uttrycken i marxistisk dialektik – alltså allt det som ungdomen
får praktisk nytta av en gång. Det språket
behärskar säkert en stor del av de blivande
lärarna, ja många klarar nog t o m av stavmngen.
Bara att anordna det här provet och i
ännu högre grad att publicera resultatet avslöjar ju vart man syftar. De konservativa
krafterna är, som en lärarkandidat vid
Stockholms högskola betonar, ”ute efter att
vi ska koncentrera oss ensidigt på ämneskunskaper och att vi inte ska satsa så mycket
på att se hur samhället fungerar”. Naturligtvis. Skall man genomskåda dagens murkna
kapitalistiska skrytbygge är kunskaper och
fårdigheter i svenska språket enbart en belastning, som försvårar det socialistiska tänkandet.
Det finns dock hopp om framtiden. Förstockelsen kan slås tillbaka. Det uppges nämligen att i en av kurserna för lärarkandidater
vill 47 av 48 ha bort de graderade betygen.
Härligt! Har man väl gjort rent hus med
dem går det likadant med kunskaperna. Sedan är det bara att marschera vidare. ”Från
mörkret stiga vi mot ljuset!”
Matti Häggström
l
·’
o
’
.