Torsten Lundgren; Skolan-ett avstamp

TORSTEN LUNDGREN:
Skolan – ett avstamp
lSvensk Tidskrift 1979:JOredogjorde Greta
lovenför lärarens syn på betygen. Vi har nu
mnt oss till civilingenjör Torsten Lundgren
på SAFs utbildningspolitiska avdelningför
Glifå arbetsgivarens synpunkter på dem.
Han analyserar näringslivets syn på skolan
och betygen och presenterar SAFs förslag till
ttl nytt bedömningssystemför skolan.
Om kommande generationer skall klara att
bibehålla och utveckla vår avancerade teknologi och vår höga levnadsstandard måste de
tillägna sig minst lika goda kunskaper som
tidigare generationer. Dessutom måste de
vara beredda på att möta Her, mer genomgripande och kanske också mer dramatiska
förändringar än vi tidigare varit vana vid.
Skolan är samhällets viktigaste och mest
omfattande insats för att utveckla ungdomens kompetens. Skolan är helt enkelt vår
viktigaste framtidssatsning.
Under de senaste decennierna har vi genomfört stora reformer och omfattande försök på utbildningsområdet. Detta har gett
oss värdefulla erfarenheter om hur skolan
kan och bör fungera. Samtidigt visar diskussionerna om skolans svårigheter idag att den
ännu inte motsvarar de krav på en kunskapsförmedlande, skapande skola framtidens
samhälle ställer.
Det behövs ett nytänkande kring skolan
och om hur ungdomen skall möta det som
händer efter skolan. Dagens skola är byggd
på visioner som växte fram och tog gestalt
under 40- och 50-talen. Det går inte längre
att enbart söka lösningar utifrån dessa förutsättningar. Vi måste arbeta mot framtiden.
Den nya skolan måste kunna ge alla ungdomar möjligheter att utvecklas och finna
fortsatta vägar och samtidigt ta vara på vars
och ens begåvning. Skolans huvuduppgift
skall vara att utveckla kunskaper och färdigheter, och förbereda för arbetslivet och att
befrämja samverkan människor emellan.
Folke Halden, chef för SAFs utbildningsavdelning har för ett år sedan vid en konferens i Strasbourg uttryckt följande tankar
——————–……………
36
kring hur en läroplan kan skapas:
Jag är kritisk till del sätt som skolan, politiker
och myndigheter talar om eleverna inte till dem
och med dem. Deua förhållande medför utan
tvekan all eleverna kommer an få svårt au identifiera sig med skolarbetet och skolans mål. Jag
tror au det skulle vara bäure att bygga en läroplan på en analys som visar vad som krävs för
au man skall kunna leva eu meningsfylltliv och
vad som behövs i form av förberedelser under
livets första steg. En läroplan konstruerad tillsammans med eleverna kan länkas komma till
på följande sätt.
J ag skulle försöka att övertala eleverna att
göra följande uttalande: ”jag är inte här därför
att jag är tvingad på grund av lagen eller eftersom mina föräldrar vill så, eller eftersom jag
inte kan finna någonting annat att göra utan
därför attjag förbereder min framtid, en framtid vilken jag vill vara med och bestämma så
mycket som möjligt över själv.”
Sedan frågar jag, vad är dina förväntningar,
dina önskningar? Vad är din uppfattning om
hur ett vuxet liv är? Du kommer sällan att vara
ensam. Du kommer att träffa många andra och
du kommer att vara en del utav ett samhälle. Du
vill kunna ha inflytande över det och utveckla
det på det sätt du finner bäst. Det vill alla andra.
Det finns vissa regler hur sådant går till. Du
måste följa de reglerna, precis som när du spelar fotboll . Du tycker inte om dem som fuskar,
som bryter reglerna, så du måste lära dig vilka
regler som gäller. Det finns också andra regler
som ofta inte är nedskrivna. Du måste t ex samarbeta med andra inte vara alltför individuell
eller egoistisk.
Därför måste du lära hur man samarbetar
och hur man visar respekt för andra, så att man
gemensamt kan nå fram till ett mål. Detta kan
övas i skolan t ex när du löser problem eller när
någon annan behöver din hjälp os v.
Eftersom du inte är ensam måste du kommunicera med andra förstå dem och göra dig själv
förstådd. Du måste lära dig främmande språk
och olika symboler. Som vuxen vill du säkert bli
en ansvarskännande medborgare och därför si
måste du klara ut vad det innebär. Så småning·
om måste du hitta en plats i arbetslivet, om
möjligt där du kan finna tillfredsställelse på ol~
ka sätt, beträffande miljö, lön, utvecklingsmö}
ligheter m m. Därför måste du få information
om vad som krävs i olikajobb, och hur du kan fl
nödvändig kompetens för an utföra de jobben.
När du har någon liten ide om vilket eller vilkl
yrken du siktar mot, så kan det vara bra med en
praktikperiod, för att se om förhoppningarna
är realistiska.
Du vill förmodligen skaffa dig familj. Därffi
måste du skaffa dig kunskap om speciella la
sociala förmåner och ekonomiska villkor.
vill säkert också ha ett intressant privatliv.
medför att du vill utveckla dina kulture
intressen, utöva någon hobby,
sport.
Detta är iden bakom skolans läroplan.
kommer att få många tillfållen att påverka d
Det är emellertid du själv som måste bestäm
dig för att använda skolåren för att bygga u
din egen framtid som en oberoende vuxen.
Skolans bedömningssystem kommer att
dig bäringarna som visar hur du lyckas med
bygga upp din framtid.”
Kunskaperna måste mätas
Betygens roll i skolarbetet, deras brister
förtjänster, har debatterats och utretts up
repade gånger utan att man just kom
någon vart. Detta kan ha bidragit till
många nu förordar en betygslös skola –
minstone kommer man då undan en
negativa effekter av det nuvarande rela ·
betygssystemet. Det har sagts i debatten
det är fel att bedöma eleverna i en
inte vända på resonemanget? Är det inte
därför att samhället tvingar barn och
h
)-
it
Il
ltd
va
lll
o- ~n
Il
tgdom att gå nio år i skolan som man har en
moralisk skyldighet att tala om hur eleven
använt tiden i skolan?
Problemets kärna är emellertid inte betygen i sig utan vad de används till. Att helt
a\stå från bedömningar vore dock att svika
elel’erna.
Kortfattat motiveras ställningstagandet fö1·
en bedömningssystem av att:
– Eleverna behöver den stimulans som
en po itiv återkoppling av studieresultat
ger.
– Lärarna får ett mått på de pedagogiska
metodernas effekt.
– E.leverna har rält att få veta hur de
utvecklas och vilka resultat de uppnår i
ina studier.
– Eleven, föräldrar och lärare behöver
en mätbar utgångspunkt för resonemang
37
Ett nytt bedömningssystem
Några huvudpunkter i SAFs förslag till ett
n ytt bedömningssystem är:
– Eleverna bedöms individuellt – ingen
jämförelse eleverna emellan .
– Begreppet godkänd återinförs i hela
skolsystemet som en garanti för vissa minimikunskaper inför en högre årskurs, högre skolform eller arbetslivet.
– På lågstadiet ges godkänd för hela stadiet, på mellanstadiet för vissa basfärdigheter jämte övriga ämnen tillsammans och
på högstadiet för varje ämne.
– Kurserna på grundskolans högstadium
och gymnasieskolan indelas i grundmoduler och fördjupningsmoduler. Modulerna underlättar individualisering av undervisningen och medför att eleverna får
ta ett eget ansvar för sin utbildning.
om elevens utveckling. Modulsystemet ska garantera att ingen elev
– Stödåtgärder kan sättas in i tid om bris- ger sig i kast med ett nyn avsnitt i ett ämne
terna kan mätas. utan att ha förutsättningar i form av förkun- – Elevernas val av olika utbildningsvägar skaper för att klara det nya avsnittet. Godkan underlättas av ett rätt utformat be- känd på grundmodulen krävs därför innan
dömningssystem. man går vidare med fördjupningsmodu- – Ur rällssäkerhetssynpunkt är det nödvändigt all dokumentera studieresultaten.
– [n redovisning av elevernas arbete i
kolan kan ge arbetsgivaren vägledning
om intresseinriktning och underlätta placering p<’t lämpliga arbetsuppgifter.
Enligt SAFs mening är det inLe någon intrasan! uppl) sning att Kajsa räknar bättre
in Pelle. Däremot är arten och mängden av
den kunskap som varje individ har det som
armtressam all redovisa.
lerna i ett ämne. Kla1·ar en elev inte av
grundmodulen på ordinarie tid ges möjlighet att läsa om denna. Kraven för att få
godkänt på en modul måste sättas ganska
högt. Modulen svarar ju fö1· en begränsad
del av ämnet.
Modulerna kan vara mycket olika utformade. I grundmodulen maternatik frtr man
bl a lära sig grunderna i procenträkning
med enkla tillämpninga.-. I fördjupningsmodulen procenträkning går man mera in på
de speciella användningsområdena för pro- 38
centräkning och specialtränar de momenten. Kraven ställs av olika gymnasielinjer eller av exempel från praktiska livet. Det kan
röra sig om ränta, rabatt, vinst, statistiska
redovisningar m m.
I svenska kan man tänka sig att utforma
en fördjupningsmodul som innebär att eleverna ger ut en skoltidning, spelar in en
film , specialstuderar en författare eller dyl.
Grundmodulerna kan med fördel undervisas av lärare som följer eleverna klass
efter klass i den obligatoriska skolan. Fördjupningsmodulerna kräver att undervisningen ges av ämnesspecialister som överbygger gapet mellan den obligatoriska skolan och gymnasieskolan.
Efter det sista året i den obligatoriska skolan och efter sista året i gymnasieskolan får
eleven ett slutbetyg som utvisar elevens
kunskapsprofiL Kunskapsprofilen anger i
vilka grundmoduler och fördjupningsmoduler eleven blivit godkänd. l princip innehåller elevens kunskapsprofil all viktig information och det är egentligen ointressant att
översätta antalet godkända fördjupningsmoduler tillnågot sifferbetyg.
Det är vi ktigt att alla som vill fortsätta att
studera får hjälp att förverkliga detta. Målet
är att alla elever skall erbjudas en gymnasieutbildning som de är intresserade av och
har förutsättningar att klara. Är förkunskaperna otillräckliga för önskad linje bör eleven föreslås att komplettera med de moduler som saknas. Förkunskapskraven för
gymnasieskolans olika linjer framgår av linjernas förkunskapsprofiler. I gymnasieskolans regi bör ordnas s k preparandkurser.
Dessa kan kombineras med anlagstest, yrkesvägledning och praktik på olika arbetsplatser. Preparandkursen kan vara några veckor
och vid behov utsträckas till ett helt läsår.
För dem som gjort uppehåll i studierna kan
dessa kurser erbjuda en möjlighet att frä-
scha upp kunskaperna.
En uppdelning av skolans ämnen på
grundmoduler och fördjupningsmoduler
underlättar olika system för återkommande
utbildning och samverkan med arbetsmarknadsutbildningen (AM U) och den komm
naJa vuxenutbildningen (Komvux). Även e
system för antagning till högre studier ka
utnyttja modulindelningen. Allmän behöri
het till högre studier kan erhållas om man ·
godkänd på två års grundmoduler. Den sä~
skilda behörigheten grundas på ett urval a
fördjupningsmod ulerna.
Vikten av att eleverna verkligen lär s·
baskunskaper och basfärdigheter betonas a
alla. Man skulle kunna säga att det är skolo
nas skyldighet att lära ut baskunskaper
och basfärdigheterna till varje elev och va ·
elevs skyldighet att lära sig dem. Baskunsk
perna och basfärdigheterna bör definie
centralt.
Det bedömningssystem som SAF föres!
är kunskapsrelaterat. Bra kunskaper är
god plattform för ett avstamp ut i arbet
vet.