Jan P Syse; Det norska valet
1981
Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.
Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.
Öppna PDF
Öppna text
JAN P SYSE:
Det norska valet
Det norska valet i september blev en stor
framgångfor de borgerliga. jan P Syse, som
ärformann, alltså ord.forande,for Oslo
Heyre, menar i denna artikel att väljarna
ville ha en borgerlig samlingsregering. Men
den tvistiga abortfrågan gjorde, att forhandlingarna mellan de tre borgerliga samarbetspartierna blev resultatlösa och Heyre, valets
mestframgångsrika parti, bildar regering. I
framtiden, menarforfattaren, måste sådana
tvärpolitiska motsättningar mellan de borgerliga dämpas nerfor sakens och väljarnas
skull. jan P Syseforväntas allmänt få den
tunga posten som ordforande i stortingets
finansutskott, dvs han skalllotsa regeringen
Willochs nya ekonomiska politik genom Stortinget.
Spänningen i valet i september knöt sig
först och främst till om det skulle bli borgerlig seger. Det stod visserligen i korten.
Ändå var det stor glädje på den borgerliga
sidan – särskilt inom Heyre – över att de
tre på kallade samarbetspartierna, Heyre,
Kristelig Folkeparti och Senterpartiet, ensamma fick majoritet. Därmed blev man
oberoende av de två andra borgerliga partierna, Venstre och Fremskrittspartiet,
som man visste skulle som tungan på vå-
gen komma att slita i regeringen från var
sin ytterkant av borgerligheten.
Det största spänningsmomentet gällde
om man skulle få en samlingsregering eller
inte. Inom Heyre fanns en genuin önskan
om en samlingsregering med stor majoritet i Stortinget bakom sig. Samtidigt var
det helt klart, att man inte ville ha någon
upprepning av tidigare regeringstragedier
både i Sverige och Norge, där tvärpolitiska
frågor av typen EG och kärnkraft redan
från starten hade hotet om upplösning i
sig. Abortfrågan är ett sprängämne av
samma typ vid denna korsväg i norsk politik. Antingen måste frågan klaras av helt
innan regeringsbildningen eller också
skulle man fora den med sig som en tidsinställd bomb. Det slutade också med en ren
högerregering. Samtidigt beklagar man
djupt inom alla tre partierna, att ett så-
dant tvärpolitiskt problem skall kasta sin
skugga över regeringsbildningen, när väljarna så klart har givit order om vad de
menar bör ske.
Ännu en gång har borgerlig politik fln
lära sig att bullernivån kring tvärpolitiska
uppfattningar bör dämpas, så att man
undgår att köra fast en annan gång. Det
bästa blir lätt det godas fiende i den sak
det gäller, samtidigt som det i viss grad
fordunklar den avgörande skiljelinjen mellan en socialistisk och en borgerlig liberalkonservativ utveckling.
På borgerlig sida blev valet en stor seger
får Heyre. Partiet har visat sin styrka över
hela landet. Med stor rätt kan man tala
om att den pietistiske ”vestlandsfanden”
har blivit Heyreman. Uppe i norr knöt
Heyre åter fasta band med breda skikt av
väljarfolket. I Nordland fylke fårdubblade
partiet sitt mandatantaL
Valstriden
Den politiska Norgekartan har helt fårändrats under loppet av 8 år. Med 31,6%
av rösterna har Heyre gjort sitt starkaste
stortingsval sedan 1924. Årets val gav
6,8% ökningjärnfort med 1977 och nästan
dubbelt så hög procentandel som 1973.
Med nästan 800 000 röster har Heyre
vunnit sin starkaste anslutning sedan partiet grundades 1884. Partiet ställer också
upp med sin största stortingsgrupp sedan
fårsta världskriget. Valet är ett historiskt
och geografiskt genombrott får Heyre.
skumtoppar på högervågen slog också
fårbi partiet och säkrade fyra mandat i
Stortinget, däribland ett i Oslo, får
Fremskrittspartiet ytterst på högerflygeln.
Heyre gjorde samtidigt ett mycket gott val
i huvudstaden. För fårsta gången efter kriget blev det större än Arbeiderpartiet i ett
stortingsval, faktiskt hela lO%. Man
vände mandatantalet från 7-6 till Arbeiderpartiets favör till 7-5 till Heyres favör!
447
Arbeiderpartiet fick sitt mandatantal reducerat från 76 till 65. Andelen röster gick
ned med 5%.
Dess nya kvinnliga ledare kämpade en
dråplig kamp, medan resten av partiet visade mycket liten fightingspirit. En av
vänstersidans gamla hövdingar, Tryggve
Bull, karakteriserade Gro Harlem Brundtlands insats med orden: ” hon visar i alla
fall att hon avser att dö stående”! Det
skapade åtskillig respekt både bland meningsfränder och motståndare. Det har
också bidragit till att stärka hennes framtid inom Arbeiderpartiet, vilket också
många menade var ett starkt sidamotiv i
hennes insats.
Detta hindrar inte, att Käre Willoch
drog det längsta strået i deras många
dueller och attjust dessa dueller på många
sätt bidrog till att ge honom en långt bredare plattform i folks medvetande.
Arbeiderpartiet klarade i stort sett att
hålla en enig fasad under valstriden, men
det tidigare intrycket av ett parti med starka flyglar både i inrikes- och utrikespolitiska frågor var ändå fast grundat hos många
väljare. Atomfria zoner, skatt, räntetak,
bostadslagstiftning, offentlig styrning och
byråkrati har behandlats så att det tillsammans med personliga motsättningar
hade skapat en bild av ett parti, som inte
längre hade skor på fåttema och visste var
de trängde mest på folk.
För den nya regeringen står klart definierade programpunkter i kö får att bli genomfårda. En av de viktigaste uppgifterna
blir att upprätthålla ett gott fårhållande
till de två samarbetspartierna.
Det norska valet
Det norska valet i september blev en stor
framgångfor de borgerliga. jan P Syse, som
ärformann, alltså ord.forande,for Oslo
Heyre, menar i denna artikel att väljarna
ville ha en borgerlig samlingsregering. Men
den tvistiga abortfrågan gjorde, att forhandlingarna mellan de tre borgerliga samarbetspartierna blev resultatlösa och Heyre, valets
mestframgångsrika parti, bildar regering. I
framtiden, menarforfattaren, måste sådana
tvärpolitiska motsättningar mellan de borgerliga dämpas nerfor sakens och väljarnas
skull. jan P Syseforväntas allmänt få den
tunga posten som ordforande i stortingets
finansutskott, dvs han skalllotsa regeringen
Willochs nya ekonomiska politik genom Stortinget.
Spänningen i valet i september knöt sig
först och främst till om det skulle bli borgerlig seger. Det stod visserligen i korten.
Ändå var det stor glädje på den borgerliga
sidan – särskilt inom Heyre – över att de
tre på kallade samarbetspartierna, Heyre,
Kristelig Folkeparti och Senterpartiet, ensamma fick majoritet. Därmed blev man
oberoende av de två andra borgerliga partierna, Venstre och Fremskrittspartiet,
som man visste skulle som tungan på vå-
gen komma att slita i regeringen från var
sin ytterkant av borgerligheten.
Det största spänningsmomentet gällde
om man skulle få en samlingsregering eller
inte. Inom Heyre fanns en genuin önskan
om en samlingsregering med stor majoritet i Stortinget bakom sig. Samtidigt var
det helt klart, att man inte ville ha någon
upprepning av tidigare regeringstragedier
både i Sverige och Norge, där tvärpolitiska
frågor av typen EG och kärnkraft redan
från starten hade hotet om upplösning i
sig. Abortfrågan är ett sprängämne av
samma typ vid denna korsväg i norsk politik. Antingen måste frågan klaras av helt
innan regeringsbildningen eller också
skulle man fora den med sig som en tidsinställd bomb. Det slutade också med en ren
högerregering. Samtidigt beklagar man
djupt inom alla tre partierna, att ett så-
dant tvärpolitiskt problem skall kasta sin
skugga över regeringsbildningen, när väljarna så klart har givit order om vad de
menar bör ske.
Ännu en gång har borgerlig politik fln
lära sig att bullernivån kring tvärpolitiska
uppfattningar bör dämpas, så att man
undgår att köra fast en annan gång. Det
bästa blir lätt det godas fiende i den sak
det gäller, samtidigt som det i viss grad
fordunklar den avgörande skiljelinjen mellan en socialistisk och en borgerlig liberalkonservativ utveckling.
På borgerlig sida blev valet en stor seger
får Heyre. Partiet har visat sin styrka över
hela landet. Med stor rätt kan man tala
om att den pietistiske ”vestlandsfanden”
har blivit Heyreman. Uppe i norr knöt
Heyre åter fasta band med breda skikt av
väljarfolket. I Nordland fylke fårdubblade
partiet sitt mandatantaL
Valstriden
Den politiska Norgekartan har helt fårändrats under loppet av 8 år. Med 31,6%
av rösterna har Heyre gjort sitt starkaste
stortingsval sedan 1924. Årets val gav
6,8% ökningjärnfort med 1977 och nästan
dubbelt så hög procentandel som 1973.
Med nästan 800 000 röster har Heyre
vunnit sin starkaste anslutning sedan partiet grundades 1884. Partiet ställer också
upp med sin största stortingsgrupp sedan
fårsta världskriget. Valet är ett historiskt
och geografiskt genombrott får Heyre.
skumtoppar på högervågen slog också
fårbi partiet och säkrade fyra mandat i
Stortinget, däribland ett i Oslo, får
Fremskrittspartiet ytterst på högerflygeln.
Heyre gjorde samtidigt ett mycket gott val
i huvudstaden. För fårsta gången efter kriget blev det större än Arbeiderpartiet i ett
stortingsval, faktiskt hela lO%. Man
vände mandatantalet från 7-6 till Arbeiderpartiets favör till 7-5 till Heyres favör!
447
Arbeiderpartiet fick sitt mandatantal reducerat från 76 till 65. Andelen röster gick
ned med 5%.
Dess nya kvinnliga ledare kämpade en
dråplig kamp, medan resten av partiet visade mycket liten fightingspirit. En av
vänstersidans gamla hövdingar, Tryggve
Bull, karakteriserade Gro Harlem Brundtlands insats med orden: ” hon visar i alla
fall att hon avser att dö stående”! Det
skapade åtskillig respekt både bland meningsfränder och motståndare. Det har
också bidragit till att stärka hennes framtid inom Arbeiderpartiet, vilket också
många menade var ett starkt sidamotiv i
hennes insats.
Detta hindrar inte, att Käre Willoch
drog det längsta strået i deras många
dueller och attjust dessa dueller på många
sätt bidrog till att ge honom en långt bredare plattform i folks medvetande.
Arbeiderpartiet klarade i stort sett att
hålla en enig fasad under valstriden, men
det tidigare intrycket av ett parti med starka flyglar både i inrikes- och utrikespolitiska frågor var ändå fast grundat hos många
väljare. Atomfria zoner, skatt, räntetak,
bostadslagstiftning, offentlig styrning och
byråkrati har behandlats så att det tillsammans med personliga motsättningar
hade skapat en bild av ett parti, som inte
längre hade skor på fåttema och visste var
de trängde mest på folk.
För den nya regeringen står klart definierade programpunkter i kö får att bli genomfårda. En av de viktigaste uppgifterna
blir att upprätthålla ett gott fårhållande
till de två samarbetspartierna.