Margaretha af Ugglas; Till sist
1980
Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.
Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.
Öppna PDF
Öppna text
MARGARETHA AF UGGLAS:
Till sist
några ord om utvecklingen i vår omvärld, som
har en obehaglig tendens att inte vilja överensstämma med uppfattningarna hos massmedia
och våra vanligaste tyckare.
Det senaste och mest lysande exemplet på
detta fenomen är presidentvalet i Förenta Staterna. Trots att svenska folket därtill anförda
av Sveriges Radio och övriga massmedia ”röstade fOr earter bestämde sig amerikanarna fOr
Reagan. Bestörtningen och fOrvåningen blev
stor i Sverige.
Veckan före denna händelse gick Jamaica till
val. Den av socialistinternationalen och det
svenska socialdemokratiska partiet (genom bl a
Sida) stödda premiärministern Manley utmanades av en borgerligt marknadsinriktad kandidat vid namn Seaga. Även denna gång gick
de svenska oddsen starkt i Manleys favör. Men
väljarna på Jamaica ville annorlunda. Seaga
vann en jordskredsseger och tog 51 av de 60
platserna i parlamentsfOrsamlingen. En av
hans fOrsta åtgärder var att begära hemkallandet av Cubas ambassadör.
Går vi längre tillbaka i tiden kan vi studera
den svenska opinionsbildningen runt Greklands återgång till demokrati. Den i Sverige
hyllade socialdemokraten Papandreou skulle
enligt svensk uppfattning självfallet komma att
spela en central roll. Men så blev det inte.
Väljarna föredrog att den konservativa politikern Karamanlis blev landets premiärminister
och så småningom president.
l Portugal har den röda revolutionen fOrvandlats till en blå. När portugiserna fått säga
sitt i fria allmänna val har de föredragit centeroch högerpolitiker framfOr socialistpartierna.
Det är märkligt att den utrikespolitiska rapporteringen är så sned i ett fritt, demokratiskt
och därtill neutralt land som Sverige. Man
skulle tycka att Sveriges alliansfrihet, öppenhet
och litenhet skulle utgöra en ovanligt god jordmån for en bred, allsidig och inträngande bevakning av det utrikespolitiska skeendet. Till
skillnad från stormakterna har vi inga egna
slipstenar att draga. Vårt stora utrikeshandelsberoende och vårt intresse av att främja en
fredlig utveckling i världen gör det samtidigt
viktigt fOr oss att följa utvecklingen i vår omvärld noggrant och utan skygglappar. Det
borde vara viktigt fOr oss att tidigt uppfatta
utvecklingstendenser.
För en moderat politiker kan det vara frestande att med en viss fOrnöjsamhet inkassera
de många besvikelser som måste ha drabbat
60-talets röda radikaler, som trodde att marxistisk revolution var lika med en utveckling i
fred, frihet och demokrati. Det räcker med att
peka på utvecklingen i Vietnam, Laos, Kambodja, Cuba och många afrikanska stater, som
kallar sig socialistiska. Till detta kommer väljarnas dom i de tidigare nämnda länderna, där
medborgarna haft tillfålle att rösta i fria allmänna val.
Här vill jag emellertid väcka frågan hur vi
skall få en bättre, sakligare och korrektare utrikespolitisk bevakning i Sverige. Snedvridningen sträcker sig långt in i det annars ovanligt
objektiva Svenska Dagbladet. Dagens hackkyckling Margaret Thatcher får t ex sällan
komma till tals genom egna uttalanden i våra
massmedia. Däremot citeras flitigt vad hennes
motståndare tycker om henne.
Borde inte utgången av det amerikanska valet bli den väckarklocka som får en rad ambitiösa journalister att vakna upp? Kvaliteten på
den ekonomiska journalistiken har höjts avse- 468
värt under senare år. En rad dugande journa- värld i en allt mer ömsesidigt beroende och
lister har funnit det givande att ge sig in på internationaliserad värld samma utmaning?
detta fålt. Presenterar inte skeendet i vår om-
Till sist
några ord om utvecklingen i vår omvärld, som
har en obehaglig tendens att inte vilja överensstämma med uppfattningarna hos massmedia
och våra vanligaste tyckare.
Det senaste och mest lysande exemplet på
detta fenomen är presidentvalet i Förenta Staterna. Trots att svenska folket därtill anförda
av Sveriges Radio och övriga massmedia ”röstade fOr earter bestämde sig amerikanarna fOr
Reagan. Bestörtningen och fOrvåningen blev
stor i Sverige.
Veckan före denna händelse gick Jamaica till
val. Den av socialistinternationalen och det
svenska socialdemokratiska partiet (genom bl a
Sida) stödda premiärministern Manley utmanades av en borgerligt marknadsinriktad kandidat vid namn Seaga. Även denna gång gick
de svenska oddsen starkt i Manleys favör. Men
väljarna på Jamaica ville annorlunda. Seaga
vann en jordskredsseger och tog 51 av de 60
platserna i parlamentsfOrsamlingen. En av
hans fOrsta åtgärder var att begära hemkallandet av Cubas ambassadör.
Går vi längre tillbaka i tiden kan vi studera
den svenska opinionsbildningen runt Greklands återgång till demokrati. Den i Sverige
hyllade socialdemokraten Papandreou skulle
enligt svensk uppfattning självfallet komma att
spela en central roll. Men så blev det inte.
Väljarna föredrog att den konservativa politikern Karamanlis blev landets premiärminister
och så småningom president.
l Portugal har den röda revolutionen fOrvandlats till en blå. När portugiserna fått säga
sitt i fria allmänna val har de föredragit centeroch högerpolitiker framfOr socialistpartierna.
Det är märkligt att den utrikespolitiska rapporteringen är så sned i ett fritt, demokratiskt
och därtill neutralt land som Sverige. Man
skulle tycka att Sveriges alliansfrihet, öppenhet
och litenhet skulle utgöra en ovanligt god jordmån for en bred, allsidig och inträngande bevakning av det utrikespolitiska skeendet. Till
skillnad från stormakterna har vi inga egna
slipstenar att draga. Vårt stora utrikeshandelsberoende och vårt intresse av att främja en
fredlig utveckling i världen gör det samtidigt
viktigt fOr oss att följa utvecklingen i vår omvärld noggrant och utan skygglappar. Det
borde vara viktigt fOr oss att tidigt uppfatta
utvecklingstendenser.
För en moderat politiker kan det vara frestande att med en viss fOrnöjsamhet inkassera
de många besvikelser som måste ha drabbat
60-talets röda radikaler, som trodde att marxistisk revolution var lika med en utveckling i
fred, frihet och demokrati. Det räcker med att
peka på utvecklingen i Vietnam, Laos, Kambodja, Cuba och många afrikanska stater, som
kallar sig socialistiska. Till detta kommer väljarnas dom i de tidigare nämnda länderna, där
medborgarna haft tillfålle att rösta i fria allmänna val.
Här vill jag emellertid väcka frågan hur vi
skall få en bättre, sakligare och korrektare utrikespolitisk bevakning i Sverige. Snedvridningen sträcker sig långt in i det annars ovanligt
objektiva Svenska Dagbladet. Dagens hackkyckling Margaret Thatcher får t ex sällan
komma till tals genom egna uttalanden i våra
massmedia. Däremot citeras flitigt vad hennes
motståndare tycker om henne.
Borde inte utgången av det amerikanska valet bli den väckarklocka som får en rad ambitiösa journalister att vakna upp? Kvaliteten på
den ekonomiska journalistiken har höjts avse- 468
värt under senare år. En rad dugande journa- värld i en allt mer ömsesidigt beroende och
lister har funnit det givande att ge sig in på internationaliserad värld samma utmaning?
detta fålt. Presenterar inte skeendet i vår om-