Ledare; Liberalkonservatismen

Liberalkanservatismen
I Svensk Tidskrift nr 8 publicerades ett
antal artiklar inför den då instundande
partistämman i Moderata Samlingspartiet. Somliga av artiklarna har givit genljud
i pressdebatten. Bl a signaturen OK i Dagens Nyheter och den socialdemokratiske
riksdagsmannen Carl Lidbom har tagit
några av artikelförfattarna till sig. Dc tycker sig på en gång ha funnit konservatism
och avståndstagande från konfrontationspolitik i artiklarna. Det är dock svårförståeligt att det är Gunnar Heckscher och
Erik Anners som väcker lyckorus hos Carl
Lidbom och signaturen OK. Gunnar .
Heckscher diagnostiserar i sin artikel arbetslösheten som detta samhälles onda
och utpekar den solidariska lönepolitiken
som den viktigaste sjukdomsorsaken. Erik
Anners jämställer i sin artikel Iöntagarfonds-Sverige med statssocialistiska diktaturer i Östeuropa och manar till strid för
ägardemokratin.
Moderata samlingspartiet har givit sig i
kast med verkligheten. Under slutet av
sjuttiotalet och början av åttiotalet har en
samhällskritikens och rannsakelsens politik börjat utvecklas i Moderata samlingspartiet. Det konservativa partiet uppvisar
radikala drag. Detta är mer uppseendeväckande än ett konservativt partis liberalisering någonsin kunde vara. Men uppgår
bytesbalansunderskottet år efter år till 20
miljarder kronor, utgör budgetunderskottet mellan 20 och över 15% av B P, ligger inflationen stadigt över 10-procentsnivån och ligger den reella arbetslösheten på
400 000 personer, är något i grunden fel i
samhället. Den av förnuftet konservative
kräver då en radikal liberalisering. Detta
var också ett genomgående tema for de
artiklar som SvT publicerade inför den
moderata partistämman.
De borgerliga partierna måste under åttiotalet vara mäktiga att föra en samhällskritisk debatt som vilar på insikten au
det faktiskt finns fundamentala brister i
vårt svenska samhälles sätt att fungera.
Den radikala omprövning som samhällets
problem motiverar ställer emellertid andra och högre krav på politikerna än lättvindighetens femtio- och sextiotal. Denna
omprövning tillåter inte enkla önsketäakande eller politik byggd på enkla slagord.
Den kräver kunskap och förmåga till 0
tiskt tänkande. Det kan aldrig bli fråga•
att anamma nya dogmer eller att undfty
den radikala omprövning av den offentlip
sektorns roll i olika avseenden som oJib;
nyliberala ekonomers analyser foranled!(
och som vetenskap och beprövad erfa
het påbjuder.
Under alla omständigheter måste en
vara helt klar. Den svenska politikens
Moderata samlingspartiets problem
inte att man gått för långt i radikal•
prövning. Den nödvändiga liberalistfil
som förestår måste gå avsevärt mycit
längre än vad någon svensk regering hi
har föreställt sig. Det svenska samhälllf
problem i dag är alltså inte att liberaliJ.
ringen gått för långt, som debattörer U.
socialdemokratin och folkpartiet tycks
Liberaliseringen återstår som huvudupf’
gift för de borgerliga partierna.
Det vore både dumt och felaktigt
förneka att Moderata Samlingspartiets
litik i dag bygger på både liberal och konservativ idetradition. Det vore dessutom
alldeles onödigt. Både liberalism och konservatism ger värdefulla bidrag till förståelsen av samhället. En framgångsrik
politik måste bygga på förnuft och erfarenbet, på både strävan efter frihet och insikt
om att vår generation har ett arv att förvalta och fåra vidare.
Frågan om statsmakten, dess legitimitet, omfattning och sätt att verka står i dag
icentrum. Den moderata syntesen av den
6berala och den konservativa synen på
479
staten bör vara att statsmakten skall vara
på en gång stark och begränsad. Friheten
och rättsstaten står inte i motsats till varandra.
Den verklighet som möter människor är
att den politik som drivits i varierande
grad i hela västvärlden under efterkrigstiden nu har nått en återvändsgränd. Skall
man inte köra fast, måste man finna en
väg tillbaka. Det gäller att finna nya vägar
får att åter få de västliga ekonomierna att
utveckla den kraft som på ett århundrade
skapat välstånd i frihet.