Gerd Forssell; Blir samhället bättre utan kärnkraft
1980
Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.
Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.
Öppna PDF
Öppna text
GERD FORSSELL:
Blir samhället bättre utan kärnkraft?
Diskussionerna införfolkomröstningen förs
överallt, inte minst i hemmen.
Tonåringarnas åsikter konfronteras·ofta med
föräldrarnas resonemang om nödvändig
ekonomisk tillväxtför att kunna uppfylla
åtagandena bla gentemot pensionärerna.
Den moderata landstingspolitikern Gerd
Forssell, som är utredningssekreterare i
Stockholms kommun, har analyserat
argumentenför och emot kärnkraft. Var och
en kan med utgångspunktfrån denna
argumentanalys själv överväga sitt
ställningstagande.
Jag har en stark önskan att få samma tvek·
lösa säkerhet i bedömning av kärnkraften
som så många synes ha. Mitt ställningstagande måste bygga på både känsla och förnuft
innan jag är tillfreds. Det är januari 1980 –
jag har ännu inte nått fram …
Till en början försökte jag skjuta kärnkraf·
ten ifrån mig,jag gick förbi artiklar och bok·
handelshyllor med kärnkraftsinnehålL Se-.
dan kom ett stadium då jag fann det enkl~
att säja ”nej – tack!” Nej-sidans argume.-
appellerade till mitt känslomässiga jag. FÖll
nuftsjaget fick vara tills vidare. Efter deniii
relativt sett okomplicerade period börjad~
dock förnuftet pocka på kunskaper och ana
lyser av båda sidors argument.
Mitt studium av energifrågorna startade
med en sammanställning av de argumed
som då, det var april 1978, förekom i debai
ten. En jämförelse av nej-sidans respekrit
ja-sidans argument gjorde det inte lättareal
välja sida, men den skapade en viss strukn
till hjälp för mig.
NEJ TILL KÄRNKRAFT –
därfor att
Katastrofargument
– Det finns inga säkra reaktorer (Hani
burg)
-Förvaringen är olöst
– Kärnkraft hotar livet på jorden i ån
senden
– Vi kan inte svara inför kommande gel
rationer – inte ens för nu levande
– Vi vill inte ha mer massmordstekno!G
Vi har redan bilismen som kräver t\1!1
tals dödsoffer och levande döda per
Vi har miljögifterna som förstör djuroch människoliv. Vi vill inte ha en
kärnkraftsolycka årligen med ”en normal flygolyckas verkningar”.
Dtmokratiargument
– Kärnkrafttekniken är obegriplig för
flertalet. Vi blir beroende av experter
och kunskapsauktoriteter
– Kärnkraften stärker centralism och elitvälde
-Kärnkraften kräver rigorösa bevakningssystem
-Kvinnor vill ha ett annat samhälle format av en annan samhällsyn – betingad
av kvinnors erfarenhet
-Kärnkraft hotar allt det som kvinnor
svarar för
-Kärnkraft är självfallet ingen kvinnofråga. Men den är heller ingen mansfråga, hittills har den varit det och det
vill vi ändra
– Kärnkraften skapar ett storskaligt samhälle, som vi inte önskar
Ttlnisk utveckling och sysselsättningsarpment
-Vi vill inte ha mer massmordsteknologi
(se katastrofargumenten)
– Alternativa energimetoder skapar fler
arbetstillfållen än kärnkraftverken
Fredsargument
-Kärnkraft och kärnvapen bildar ett opå-
litligt par
-På 50-talet stoppade kvinnorna den
svenska atombomben, fredskampen
måste omfatta även kärnkraften
{j,;ga argument
-Kärnkraften behövs inte. Vi kan spara
energi
67
– Ekonomiska prioriteringar slår ut sociala mål
– Spelet om kärnkraft styrs idag inte av
förnuft och moral utan av taktik, pengar och makt
-Kvinnors skepsis är inte irrationell.
Tvärtom. De maktens män som idag vill
styra oss in i kärnkraftsamhället har
hemfallit åt totalt oförnuft i naiv och
känslastyrd teknikoptimism
JA TILL KÄRNKRAFT –
därfor att
Ekonomiskt välstånd och tillväxtargument
– Ekonomisk tillväxt kräver kärnkraft
– Ekonomisk tillväxt är en förutsättning
för ekonomisk jämlikhet
– Oljeberoendet måste minskas (blir dyrare, sinar)
– Reformer t ex inom arbetslivet och
inom äldrevården får vi avstå från vid
ett ev kärnkraftstopp. Det handlar således inte om att avstå från endast lyxkonsumtion
– Det existerar inga realistiska alternativ
till kärnkraft
– Vi vill inte återgå till grottstadiet. Människor vill inte minska energiförbrukningen (i varje fall inte den egna)
– Det något så när realistiska alternativet
är kol, men kolet är förenat med stora
yrkesrisker (kvicksilver och gruvolyckor)
-Jag vill ge min dotter ett samhälle med
ekonomiskt välstånd
Miljöargument
– Miljön kräver kärnkraft – alternativet
är försurade sjöar och reglerade vatten- 68
drag. Se på oljekatastrofen i Östersjön
– Kärnkraft är det säkraste alternativet.
Ingen annan energikälla kontrolleras så
– Om man vill bevara ett naturområde
skall man placera ett kärnkraftverk där
Övriga argument
– Kärnkraft/kärnvapen. Det rör sig om
helt olika tekniker. Vill man göra kärnvapen kan man göra det utan kärnkrafttekniken.
– Kärnkraften svarar visserligen bara för
5 % nu, men den kommer – då den är
fullt utbyggd – att svara för l0- 12%
av den totala energiförsörjningen. Vi
måste dessutom ha beredskap för en vikande oljeförsörjning
-Kvinnorna tycks lätt gripas av det svärmiska i antiteknikrörelsen. Detta kan till
stor del bero på bristfällig förståelse för
vad tekniken betyder för vår tillvaro
-Kvinnor använder lite billiga marknadsaktiga argument i den här debatten. Det
är ett odemokratiskt sätt att diskutera
– säkerhetsdebatten har blivit hysterisk.
Jämför bilar, flyg etc. Kärnkraften är
farlig först vid olycka, de andra energikällorna är farliga varje dag
Ekonomisk tillväxt, ekonomiskt välstånd och sysselsättning
Det ekonomiska välståndet är kärnkraftanhängarnas huvudargument. De socialdemokratiska anhängarna motiverar
med att ekonomisk tillväxt är en förutsättning för ekonomisk jämlikhet. Kärnkraft skulle med denna utgångspunkt
vara ett medel för reformismen. Viktiga
sociala reformer får t ex anstå i en stagnerad ekonomi.
Kärnkraftmotståndarna berör knappast alls de ekonomiska aspekterna.
Sysselsättningen används av både anhängare och motståndare. Ett viktigt
motståndarargument är att arbetstillfållena blir fler med de alternativa energikällorna (sol, vind, torv etc).
Kraftförsörjningen
Gemensam uppfattning hos anhängarna är att det saknas realistiska alternatil
till kärnkraften. På den punkten är mot·
ståndarna mer optimistiska både i fråga
om människors vilja att själva span
energi och att t ex solenergi och biomassa är tillgängliga alternativ inom
överskådlig tid.
Miljöaspekter och säkerhet
Anhängarna menar att alternativen ti
kärnkraft inte är något ”tuttenuttigt.
småskaligt, rent och mjukt samhåll
utan i själva verket olja och/eller kel
Kärnkraftsanhängarna betonar milj6-
farorna med oljan och kolet och fraJDo
håller kärnkraften som välkontrolleraj
och ”ren”. Rent av säker.
Kärnkraften är ingalunda någon å
ker energikälla betonar motståndarna
Detta är kärnkraftsmotstånda
huvudargument. Det talas i katast
termer. Oljans fasor bemöts med att
går att få bort – om än med anst –
ningar – det gör inte radioaktivi
Skadorna vid en kärnkraftsolycka
aldrig jämföras med andra miljö-
människoskador.
Ttknisk utveckling/massmordsteknologi
Teknisk utveckling anses (traditionellt
av männen) vara något positivt. En antiteknikrörelse har vuxit sig stark bland
kvinnor.
Massmordsteknologi, elit- och superteknologi är negativt laddade ord som
ofta förekommer bland kärnkraftsmotståndarna. Särskilt kvinnor frågar sig
hur man kan satsa miljarder på en teknologi utan att fråga efter risker och
konsekvenser. Oron för samband mellan kärnkraft och kärnvapen är en realitet. Fredskampen har av hävd förts av
kvinnorna.
Dtmokratifrågor
Demokratidebatten förs så gott som uteslutande av nej-sidan.
Kärnkrafttekniken är obegriplig för
flertalet. Vi blir allt mer beroende av
experter och kunskapsauktoriteter. Ett
samhälle där en liten elit av specialister
har monopol på kunskap och makt och
där stora sårbara anläggningar i evärderliga tider måste bevakas av militär
och polis är ett hot mot demokratin betonar kärnkraftsmotståndarna.
lirdemokratin i fara?
Dm här argumentationsanalysen hjälpte
llig att komma underfund med vad som är
tltigt – för mig. För mig är att leva i en
*mokrati nog det allra, allra viktigaste. Det
lr det jag ovillkorligen vill också för mina
’-n. Och fred på jorden.
69
Ekonomiskt välstånd och kraftförsörjning
är viktigt men underordnat demokrati och
fred. Jag ”tänder inte” på teknisk utvecklings- och välståndsargument.
Ideologiskt sett borde det vara vi moderater som för demokratidebatten också i fråga
om kärnkraft. Det var vi moderater som
drev den enskilda människans kamp mot datorer och teknokrater. Det är vi moderater
som bekämpar byråkrati och krångel. Vi
driver jämställdhet mellan kvinnor och män.
Vi står för frihet.
Det är vi moderater som för och skall föra
den enskilda människans kamp för sitt individuella värde motjättarna-den ekonomiska, den politiska och den fackliga maktkoncentrationen. I demokratin kommer alla till
tals och det tas hänsyn till vad du anser. Och
– slutligen – det demokratiska samhället är
format av både mäns och kvinnors livserfarenhet.
Avgörandet om det blir Linje l eller Linje
3 för mig kommer att gälla demokratin. Om
jag övertygas om att demokratin är i fara
eller om fred hotas av kärnkraft – då röstar
jag på Linje 3, som tydligast nej-liknande.
Hittills har jag inte övertygats av nej-sidans
demokrati- och fredsargument, men de har
ofta oroat. Linje l :s klokskap lutar jag mig
ofta mot.
När döttrarna indignerat kritiserar mina
ja-argument: ”vad är det för ett samhälle du
vill att vi skall ha egentligen?!” Det är just det
frågan gäller. Jag vill ju att mina barn – alla
barn – skall få ett gott samhälle. Det är bara
så svårt att avgöra om kärnkraft bidrar till
eller motverkar detta mål.
Blir samhället bättre utan kärnkraft?
Diskussionerna införfolkomröstningen förs
överallt, inte minst i hemmen.
Tonåringarnas åsikter konfronteras·ofta med
föräldrarnas resonemang om nödvändig
ekonomisk tillväxtför att kunna uppfylla
åtagandena bla gentemot pensionärerna.
Den moderata landstingspolitikern Gerd
Forssell, som är utredningssekreterare i
Stockholms kommun, har analyserat
argumentenför och emot kärnkraft. Var och
en kan med utgångspunktfrån denna
argumentanalys själv överväga sitt
ställningstagande.
Jag har en stark önskan att få samma tvek·
lösa säkerhet i bedömning av kärnkraften
som så många synes ha. Mitt ställningstagande måste bygga på både känsla och förnuft
innan jag är tillfreds. Det är januari 1980 –
jag har ännu inte nått fram …
Till en början försökte jag skjuta kärnkraf·
ten ifrån mig,jag gick förbi artiklar och bok·
handelshyllor med kärnkraftsinnehålL Se-.
dan kom ett stadium då jag fann det enkl~
att säja ”nej – tack!” Nej-sidans argume.-
appellerade till mitt känslomässiga jag. FÖll
nuftsjaget fick vara tills vidare. Efter deniii
relativt sett okomplicerade period börjad~
dock förnuftet pocka på kunskaper och ana
lyser av båda sidors argument.
Mitt studium av energifrågorna startade
med en sammanställning av de argumed
som då, det var april 1978, förekom i debai
ten. En jämförelse av nej-sidans respekrit
ja-sidans argument gjorde det inte lättareal
välja sida, men den skapade en viss strukn
till hjälp för mig.
NEJ TILL KÄRNKRAFT –
därfor att
Katastrofargument
– Det finns inga säkra reaktorer (Hani
burg)
-Förvaringen är olöst
– Kärnkraft hotar livet på jorden i ån
senden
– Vi kan inte svara inför kommande gel
rationer – inte ens för nu levande
– Vi vill inte ha mer massmordstekno!G
Vi har redan bilismen som kräver t\1!1
tals dödsoffer och levande döda per
Vi har miljögifterna som förstör djuroch människoliv. Vi vill inte ha en
kärnkraftsolycka årligen med ”en normal flygolyckas verkningar”.
Dtmokratiargument
– Kärnkrafttekniken är obegriplig för
flertalet. Vi blir beroende av experter
och kunskapsauktoriteter
– Kärnkraften stärker centralism och elitvälde
-Kärnkraften kräver rigorösa bevakningssystem
-Kvinnor vill ha ett annat samhälle format av en annan samhällsyn – betingad
av kvinnors erfarenhet
-Kärnkraft hotar allt det som kvinnor
svarar för
-Kärnkraft är självfallet ingen kvinnofråga. Men den är heller ingen mansfråga, hittills har den varit det och det
vill vi ändra
– Kärnkraften skapar ett storskaligt samhälle, som vi inte önskar
Ttlnisk utveckling och sysselsättningsarpment
-Vi vill inte ha mer massmordsteknologi
(se katastrofargumenten)
– Alternativa energimetoder skapar fler
arbetstillfållen än kärnkraftverken
Fredsargument
-Kärnkraft och kärnvapen bildar ett opå-
litligt par
-På 50-talet stoppade kvinnorna den
svenska atombomben, fredskampen
måste omfatta även kärnkraften
{j,;ga argument
-Kärnkraften behövs inte. Vi kan spara
energi
67
– Ekonomiska prioriteringar slår ut sociala mål
– Spelet om kärnkraft styrs idag inte av
förnuft och moral utan av taktik, pengar och makt
-Kvinnors skepsis är inte irrationell.
Tvärtom. De maktens män som idag vill
styra oss in i kärnkraftsamhället har
hemfallit åt totalt oförnuft i naiv och
känslastyrd teknikoptimism
JA TILL KÄRNKRAFT –
därfor att
Ekonomiskt välstånd och tillväxtargument
– Ekonomisk tillväxt kräver kärnkraft
– Ekonomisk tillväxt är en förutsättning
för ekonomisk jämlikhet
– Oljeberoendet måste minskas (blir dyrare, sinar)
– Reformer t ex inom arbetslivet och
inom äldrevården får vi avstå från vid
ett ev kärnkraftstopp. Det handlar således inte om att avstå från endast lyxkonsumtion
– Det existerar inga realistiska alternativ
till kärnkraft
– Vi vill inte återgå till grottstadiet. Människor vill inte minska energiförbrukningen (i varje fall inte den egna)
– Det något så när realistiska alternativet
är kol, men kolet är förenat med stora
yrkesrisker (kvicksilver och gruvolyckor)
-Jag vill ge min dotter ett samhälle med
ekonomiskt välstånd
Miljöargument
– Miljön kräver kärnkraft – alternativet
är försurade sjöar och reglerade vatten- 68
drag. Se på oljekatastrofen i Östersjön
– Kärnkraft är det säkraste alternativet.
Ingen annan energikälla kontrolleras så
– Om man vill bevara ett naturområde
skall man placera ett kärnkraftverk där
Övriga argument
– Kärnkraft/kärnvapen. Det rör sig om
helt olika tekniker. Vill man göra kärnvapen kan man göra det utan kärnkrafttekniken.
– Kärnkraften svarar visserligen bara för
5 % nu, men den kommer – då den är
fullt utbyggd – att svara för l0- 12%
av den totala energiförsörjningen. Vi
måste dessutom ha beredskap för en vikande oljeförsörjning
-Kvinnorna tycks lätt gripas av det svärmiska i antiteknikrörelsen. Detta kan till
stor del bero på bristfällig förståelse för
vad tekniken betyder för vår tillvaro
-Kvinnor använder lite billiga marknadsaktiga argument i den här debatten. Det
är ett odemokratiskt sätt att diskutera
– säkerhetsdebatten har blivit hysterisk.
Jämför bilar, flyg etc. Kärnkraften är
farlig först vid olycka, de andra energikällorna är farliga varje dag
Ekonomisk tillväxt, ekonomiskt välstånd och sysselsättning
Det ekonomiska välståndet är kärnkraftanhängarnas huvudargument. De socialdemokratiska anhängarna motiverar
med att ekonomisk tillväxt är en förutsättning för ekonomisk jämlikhet. Kärnkraft skulle med denna utgångspunkt
vara ett medel för reformismen. Viktiga
sociala reformer får t ex anstå i en stagnerad ekonomi.
Kärnkraftmotståndarna berör knappast alls de ekonomiska aspekterna.
Sysselsättningen används av både anhängare och motståndare. Ett viktigt
motståndarargument är att arbetstillfållena blir fler med de alternativa energikällorna (sol, vind, torv etc).
Kraftförsörjningen
Gemensam uppfattning hos anhängarna är att det saknas realistiska alternatil
till kärnkraften. På den punkten är mot·
ståndarna mer optimistiska både i fråga
om människors vilja att själva span
energi och att t ex solenergi och biomassa är tillgängliga alternativ inom
överskådlig tid.
Miljöaspekter och säkerhet
Anhängarna menar att alternativen ti
kärnkraft inte är något ”tuttenuttigt.
småskaligt, rent och mjukt samhåll
utan i själva verket olja och/eller kel
Kärnkraftsanhängarna betonar milj6-
farorna med oljan och kolet och fraJDo
håller kärnkraften som välkontrolleraj
och ”ren”. Rent av säker.
Kärnkraften är ingalunda någon å
ker energikälla betonar motståndarna
Detta är kärnkraftsmotstånda
huvudargument. Det talas i katast
termer. Oljans fasor bemöts med att
går att få bort – om än med anst –
ningar – det gör inte radioaktivi
Skadorna vid en kärnkraftsolycka
aldrig jämföras med andra miljö-
människoskador.
Ttknisk utveckling/massmordsteknologi
Teknisk utveckling anses (traditionellt
av männen) vara något positivt. En antiteknikrörelse har vuxit sig stark bland
kvinnor.
Massmordsteknologi, elit- och superteknologi är negativt laddade ord som
ofta förekommer bland kärnkraftsmotståndarna. Särskilt kvinnor frågar sig
hur man kan satsa miljarder på en teknologi utan att fråga efter risker och
konsekvenser. Oron för samband mellan kärnkraft och kärnvapen är en realitet. Fredskampen har av hävd förts av
kvinnorna.
Dtmokratifrågor
Demokratidebatten förs så gott som uteslutande av nej-sidan.
Kärnkrafttekniken är obegriplig för
flertalet. Vi blir allt mer beroende av
experter och kunskapsauktoriteter. Ett
samhälle där en liten elit av specialister
har monopol på kunskap och makt och
där stora sårbara anläggningar i evärderliga tider måste bevakas av militär
och polis är ett hot mot demokratin betonar kärnkraftsmotståndarna.
lirdemokratin i fara?
Dm här argumentationsanalysen hjälpte
llig att komma underfund med vad som är
tltigt – för mig. För mig är att leva i en
*mokrati nog det allra, allra viktigaste. Det
lr det jag ovillkorligen vill också för mina
’-n. Och fred på jorden.
69
Ekonomiskt välstånd och kraftförsörjning
är viktigt men underordnat demokrati och
fred. Jag ”tänder inte” på teknisk utvecklings- och välståndsargument.
Ideologiskt sett borde det vara vi moderater som för demokratidebatten också i fråga
om kärnkraft. Det var vi moderater som
drev den enskilda människans kamp mot datorer och teknokrater. Det är vi moderater
som bekämpar byråkrati och krångel. Vi
driver jämställdhet mellan kvinnor och män.
Vi står för frihet.
Det är vi moderater som för och skall föra
den enskilda människans kamp för sitt individuella värde motjättarna-den ekonomiska, den politiska och den fackliga maktkoncentrationen. I demokratin kommer alla till
tals och det tas hänsyn till vad du anser. Och
– slutligen – det demokratiska samhället är
format av både mäns och kvinnors livserfarenhet.
Avgörandet om det blir Linje l eller Linje
3 för mig kommer att gälla demokratin. Om
jag övertygas om att demokratin är i fara
eller om fred hotas av kärnkraft – då röstar
jag på Linje 3, som tydligast nej-liknande.
Hittills har jag inte övertygats av nej-sidans
demokrati- och fredsargument, men de har
ofta oroat. Linje l :s klokskap lutar jag mig
ofta mot.
När döttrarna indignerat kritiserar mina
ja-argument: ”vad är det för ett samhälle du
vill att vi skall ha egentligen?!” Det är just det
frågan gäller. Jag vill ju att mina barn – alla
barn – skall få ett gott samhälle. Det är bara
så svårt att avgöra om kärnkraft bidrar till
eller motverkar detta mål.