Gunnar Hökmark; Konservativ grundsyn och liberala idéer hör ihop
1981
Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.
Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.
Öppna PDF
Öppna text
Debatt
GUNNAR HÖKMARK:
Konservativ grundsyn och liberala ideer hör ihop
Anders Arfwedsons artikelrecension i nr 8
av Svensk Tidskrift av min bok ”En ny
giv” förargar mig lite grann. Inte så mycket får vad han skrev, det var till största
delen vänligt och till ännu större del kloka
tankar. Det som förargar mig är att den
utgör ett exempel på en tendens som får
övrigt slog igenom i ett antal andra artiklar i detsamma numret av SvT. Låt mig
utan att replikera på recensionen få göra
några kommentarer med anledning av
den.
För det fårsta finns det en risk att vi
utan någon egentlig anledning skapar en
inåtvänd debatt om hur mycket marknadsekonomi vi behöver i Sverige, nästan
som om vi håller på att få får mycket av
den. Det tragiska med Sveriges situation
är att vi ju nu står i en situation där varje
ide och allt nytänkande måste tas i anspråk får att visa på hur man med marknadsekonomiska lösningar skall lösa de
problem som ett land med 60 % offentlig
sektor har drabbats av.
Förutsättningen får en sådan debatt
måste får övrigt vara att några vill ha alldeles får mycket marknadsekonomi. Då
måste man visa på var i argumenteringen
det brister när marknadsekonomi åberopas.
– Om vi bibehåller den offentliga finansieringen och tryggheten av sjukvården men
också utnyttjar privata lösningar, som blir
både bättre, billigare och mänskligare,
vad är det då får fel i att marknadsstyrningen ger valfrihet får människan?
Eller inom barnomsorgen. Eller inom en
rad andra områden där vi idag reglerar
välfården, genom en omfattande struktur
av regler, offentlig sektor och
transfereringar. Vari ligger felet att olika
tjänster produceras under konkurrens efter medborgarnas önskemål med valfrihet
och bibehållen trygghet?
Det låter sig sägas, som Arfwedson
skriver ”att vi måste sätta bestämda grän·
ser for tillämpningen av marknadsekonomins lagar”. Vem har sagt något annat?
Men problemet·är ju att vi idag inte ens
tangerar dessa gränser. För min del villjag
därvidlag svara Arfwedson att ingen ide
skall drivas in absurdum, vare sig mark·
nadsekonomin eller försiktigheten.
Vad gäller den hästkur som Arfwedson
menar att mina tanker skulle innebära är
det väl rätt att det är en sådan. Men, är
det rätt eller fel? Min verklighetsuppfatt·
ning av Sverige 1981 är att vi inte kan
undvika uppoffringar och förändringar.
Det finns sällan bekväma lösningar på
obekväma problem. Frågan·är om vi vill se
verkligheten i ansiktet eller om vi vill betrakta den som vår värsta fiende.
När Arfwedson talar om ”hästkuren”
forutsätter han att många skall förlorajobbet. Jag kan inte tro annat än tvärtemot;
en stimulans av ekonomin och människor·
na skapar en mångfald av jobb, måhända
inte på samma ställen som idag.
För det andra skapar-helheten av SvT:s
nr 8 ett intryck av att vi idag står infår ett
avgörande ideologiskt vägval där konser·
vatism och liberalism står i motsatsställning till varandra. Detta är sakligt och
intellektuellt fel, om man inte med konser·
vatism menar en biologisk samhällssyn
som syftar till att fårverkliga ideer som av
människorna inte riktigt kan fårstås och
som endast egentligen kan uttolkas av en
upplyst despot. Eftersom despoter vare sig
är upplysta eller aktuella for Sverige vill
jag nog snarare ansluta mig till en intellek·
tuell konservatism. Dess grundsyn är intt
bara fårenlig med liberala ideer utan de är
faktiskt varandras förutsättning.
Ett samhälle behöver ideal, värderingar, normer och idealitet. De skapas under
loppet av en lång process. De hålls intt
levande av att politiker bestämmer dem
utan av att människor tror på dem. Politiker skapar påbud, förbud och regleringar
som minskar utrymmet för det värderingar, praxis och erfarenheter kan ge människan.
Eftersom politiker i bästa fall är duktiga
men i likhet med despoter sällan upplysta
finns det dessutom ingen större anledning
att tro att Thorbjörn Fälldin, Ola Ullsten,
Olof Palme eller ens Ulf Adelsohn bättre
än enskilda människor kan bestämma över
normer och traditioner. Ideal kräver frihet
for att överleva. Praxis, normer och
mänsklig erfarenhet kräver frihet för att
kunna tillämpas.
När vi moderater vill avreglera är det
alltså inte bara ”lönsamhetstänkande”,
”krämarfilosofi”. ”manchesterliberalism”
och allt annat som politiska motståndare
kastar åt oss och som synes ha skrämt en
och annan moderat. För en konservativ
grundsyn är det centralt att hävda respekten för det unika i människan och i varje
mänsklig individ. Människans kapacitet
är ju just att kunna leva efter ideal, att
kunna tillgodogöra sig tradition och praxis. Att kunna lära sig av misstag. Det är
därför vi moderater vill frihet. För individen och för människan.
Historien har faktiskt lärt oss att misstag begås när man centralt sökt styra utvecklingen med en byråkrati av regler och
påbud. Det har dels blivit fel påbud, dels
for många.
Med tanke på vår konservativa grundsyn är det naturligt för oss moderater att
slå vakt om marknadsekonomin. Historien
visar att privat äganderätt, fri handel och
en konsumentstyrd produktion är starten
for all tillväxt och därmed grunden för
människors uppbrott från misär till trygghet. Det ligger knappast någon krämarfilosofi i att vilja verka för välfärd, levande
ideal och en kontinuerlig verklighetsförankrad utveckling även om medlet är
marknadsekonomi.
527
Den objektivism som präglar konservativt tänkande vad gäller vetenskap och
maktutövning gör det också rimligt för oss
att bedöma vetenskapliga teorier efter
deras vetenskapliga kvalitet i stället för
eftt;.r deras politiska lämplighet.
Aganderättsskolan, Public-Choice och
teorierna om utbudsekonomi är på många
sätt en omvälvning för en ny samhällsekonomisk syn, i vart fall vad gäller analysen. Att dessa teorier idag dominerar inom
de national-ekonomiska skolorna gör dess
anhängare vare sig till nyliberaler eller nykonservativa, lika litet som man måste
vara socialist för att tro på att vattnet kokar vid 100°.
Men det är helt rätt att dessa tankar
utgör ett kraftigt stöd för våra tankar om
marknadsekonomi. Om begrepp som kunskap och kvalitet skall vara värdeord för
oss skall vi givetvis inte tveka att ta dem i
anspråk även om de, liksom ingenting annat, bör drivas in absurdum.
De ideer somjag för fram i min bok ”En
ny giv” uppfattar jag därför inte som ”Det
nyliberala alternativet” vilket den Arfwedsonska rubriken ger vid handen.
Om vi riskerar att bli ett parti som ensidigt driver ekonomiska frågor kanjag hålla med om att det är en risk om det framstår så. Men skillnaden mellan oss moderater och andra partier är – mycket förenklat – att vi vill inskränka statens och
samhällets roll till det nödvändiga och
istället ge människorna mer att bestämma
över. Det är då naturligt att vi mer talar
om de förutsättningar som skall skapas –
ekonomin- än om hur dessa skall användas – barnomsorg, bostäder och mycket
annat. De ”mjuka” frågorna vill vi överlåta till människorna själva, det är ”mjukare” än att politiker med regler och byrå-
krater reglerar det ”mjuka” i våra liv.
Icke desto mindre har Arfwedson rätt i
att vi måste visa på djupet i vår politik.
528
Men det gör man inte genom att ta ett steg
tillbaka i en fråga där vi är på offensiven
utan genom att ta två steg framåt i andra
frågor.
mjuka och mänskliga samhälle som blir
resultatet när frihet och mänskliga ideal
kan gå hand i hand. Det samhället är ock·
så det bästa uttrycket för att syntesen av
konservativ grundsyn och liberala ideer
gör det nödvändigt med fortsatta moderata framgångar.
Desto viktigare är det då att framhålla
marknadsekonomins möjligheter mer än
dess begränsningar. Då kan vi visa på det
”International Background”
söker i 10 nummer om året presentera viktiga internationella politiska
och ekonomiska problem. Redaktör: Arvid Fredborg. Den borde också
intressera engelskkunniga svenskar. Varför inte göra ett försök och ge sig
själv eller andra International Background i julklapp?
Provnummer efter anmälan till telefon 08/20 20 27 eller skriftligen
International Background, Box 7063, 103 86 Stockholm. Prenumera·
tioner för institutioner, bolag etc 240:- kronor, för enskilda personer
120:- kronor per år. Betalning lämpligast postgiro 55 38 08-7
GUNNAR HÖKMARK:
Konservativ grundsyn och liberala ideer hör ihop
Anders Arfwedsons artikelrecension i nr 8
av Svensk Tidskrift av min bok ”En ny
giv” förargar mig lite grann. Inte så mycket får vad han skrev, det var till största
delen vänligt och till ännu större del kloka
tankar. Det som förargar mig är att den
utgör ett exempel på en tendens som får
övrigt slog igenom i ett antal andra artiklar i detsamma numret av SvT. Låt mig
utan att replikera på recensionen få göra
några kommentarer med anledning av
den.
För det fårsta finns det en risk att vi
utan någon egentlig anledning skapar en
inåtvänd debatt om hur mycket marknadsekonomi vi behöver i Sverige, nästan
som om vi håller på att få får mycket av
den. Det tragiska med Sveriges situation
är att vi ju nu står i en situation där varje
ide och allt nytänkande måste tas i anspråk får att visa på hur man med marknadsekonomiska lösningar skall lösa de
problem som ett land med 60 % offentlig
sektor har drabbats av.
Förutsättningen får en sådan debatt
måste får övrigt vara att några vill ha alldeles får mycket marknadsekonomi. Då
måste man visa på var i argumenteringen
det brister när marknadsekonomi åberopas.
– Om vi bibehåller den offentliga finansieringen och tryggheten av sjukvården men
också utnyttjar privata lösningar, som blir
både bättre, billigare och mänskligare,
vad är det då får fel i att marknadsstyrningen ger valfrihet får människan?
Eller inom barnomsorgen. Eller inom en
rad andra områden där vi idag reglerar
välfården, genom en omfattande struktur
av regler, offentlig sektor och
transfereringar. Vari ligger felet att olika
tjänster produceras under konkurrens efter medborgarnas önskemål med valfrihet
och bibehållen trygghet?
Det låter sig sägas, som Arfwedson
skriver ”att vi måste sätta bestämda grän·
ser for tillämpningen av marknadsekonomins lagar”. Vem har sagt något annat?
Men problemet·är ju att vi idag inte ens
tangerar dessa gränser. För min del villjag
därvidlag svara Arfwedson att ingen ide
skall drivas in absurdum, vare sig mark·
nadsekonomin eller försiktigheten.
Vad gäller den hästkur som Arfwedson
menar att mina tanker skulle innebära är
det väl rätt att det är en sådan. Men, är
det rätt eller fel? Min verklighetsuppfatt·
ning av Sverige 1981 är att vi inte kan
undvika uppoffringar och förändringar.
Det finns sällan bekväma lösningar på
obekväma problem. Frågan·är om vi vill se
verkligheten i ansiktet eller om vi vill betrakta den som vår värsta fiende.
När Arfwedson talar om ”hästkuren”
forutsätter han att många skall förlorajobbet. Jag kan inte tro annat än tvärtemot;
en stimulans av ekonomin och människor·
na skapar en mångfald av jobb, måhända
inte på samma ställen som idag.
För det andra skapar-helheten av SvT:s
nr 8 ett intryck av att vi idag står infår ett
avgörande ideologiskt vägval där konser·
vatism och liberalism står i motsatsställning till varandra. Detta är sakligt och
intellektuellt fel, om man inte med konser·
vatism menar en biologisk samhällssyn
som syftar till att fårverkliga ideer som av
människorna inte riktigt kan fårstås och
som endast egentligen kan uttolkas av en
upplyst despot. Eftersom despoter vare sig
är upplysta eller aktuella for Sverige vill
jag nog snarare ansluta mig till en intellek·
tuell konservatism. Dess grundsyn är intt
bara fårenlig med liberala ideer utan de är
faktiskt varandras förutsättning.
Ett samhälle behöver ideal, värderingar, normer och idealitet. De skapas under
loppet av en lång process. De hålls intt
levande av att politiker bestämmer dem
utan av att människor tror på dem. Politiker skapar påbud, förbud och regleringar
som minskar utrymmet för det värderingar, praxis och erfarenheter kan ge människan.
Eftersom politiker i bästa fall är duktiga
men i likhet med despoter sällan upplysta
finns det dessutom ingen större anledning
att tro att Thorbjörn Fälldin, Ola Ullsten,
Olof Palme eller ens Ulf Adelsohn bättre
än enskilda människor kan bestämma över
normer och traditioner. Ideal kräver frihet
for att överleva. Praxis, normer och
mänsklig erfarenhet kräver frihet för att
kunna tillämpas.
När vi moderater vill avreglera är det
alltså inte bara ”lönsamhetstänkande”,
”krämarfilosofi”. ”manchesterliberalism”
och allt annat som politiska motståndare
kastar åt oss och som synes ha skrämt en
och annan moderat. För en konservativ
grundsyn är det centralt att hävda respekten för det unika i människan och i varje
mänsklig individ. Människans kapacitet
är ju just att kunna leva efter ideal, att
kunna tillgodogöra sig tradition och praxis. Att kunna lära sig av misstag. Det är
därför vi moderater vill frihet. För individen och för människan.
Historien har faktiskt lärt oss att misstag begås när man centralt sökt styra utvecklingen med en byråkrati av regler och
påbud. Det har dels blivit fel påbud, dels
for många.
Med tanke på vår konservativa grundsyn är det naturligt för oss moderater att
slå vakt om marknadsekonomin. Historien
visar att privat äganderätt, fri handel och
en konsumentstyrd produktion är starten
for all tillväxt och därmed grunden för
människors uppbrott från misär till trygghet. Det ligger knappast någon krämarfilosofi i att vilja verka för välfärd, levande
ideal och en kontinuerlig verklighetsförankrad utveckling även om medlet är
marknadsekonomi.
527
Den objektivism som präglar konservativt tänkande vad gäller vetenskap och
maktutövning gör det också rimligt för oss
att bedöma vetenskapliga teorier efter
deras vetenskapliga kvalitet i stället för
eftt;.r deras politiska lämplighet.
Aganderättsskolan, Public-Choice och
teorierna om utbudsekonomi är på många
sätt en omvälvning för en ny samhällsekonomisk syn, i vart fall vad gäller analysen. Att dessa teorier idag dominerar inom
de national-ekonomiska skolorna gör dess
anhängare vare sig till nyliberaler eller nykonservativa, lika litet som man måste
vara socialist för att tro på att vattnet kokar vid 100°.
Men det är helt rätt att dessa tankar
utgör ett kraftigt stöd för våra tankar om
marknadsekonomi. Om begrepp som kunskap och kvalitet skall vara värdeord för
oss skall vi givetvis inte tveka att ta dem i
anspråk även om de, liksom ingenting annat, bör drivas in absurdum.
De ideer somjag för fram i min bok ”En
ny giv” uppfattar jag därför inte som ”Det
nyliberala alternativet” vilket den Arfwedsonska rubriken ger vid handen.
Om vi riskerar att bli ett parti som ensidigt driver ekonomiska frågor kanjag hålla med om att det är en risk om det framstår så. Men skillnaden mellan oss moderater och andra partier är – mycket förenklat – att vi vill inskränka statens och
samhällets roll till det nödvändiga och
istället ge människorna mer att bestämma
över. Det är då naturligt att vi mer talar
om de förutsättningar som skall skapas –
ekonomin- än om hur dessa skall användas – barnomsorg, bostäder och mycket
annat. De ”mjuka” frågorna vill vi överlåta till människorna själva, det är ”mjukare” än att politiker med regler och byrå-
krater reglerar det ”mjuka” i våra liv.
Icke desto mindre har Arfwedson rätt i
att vi måste visa på djupet i vår politik.
528
Men det gör man inte genom att ta ett steg
tillbaka i en fråga där vi är på offensiven
utan genom att ta två steg framåt i andra
frågor.
mjuka och mänskliga samhälle som blir
resultatet när frihet och mänskliga ideal
kan gå hand i hand. Det samhället är ock·
så det bästa uttrycket för att syntesen av
konservativ grundsyn och liberala ideer
gör det nödvändigt med fortsatta moderata framgångar.
Desto viktigare är det då att framhålla
marknadsekonomins möjligheter mer än
dess begränsningar. Då kan vi visa på det
”International Background”
söker i 10 nummer om året presentera viktiga internationella politiska
och ekonomiska problem. Redaktör: Arvid Fredborg. Den borde också
intressera engelskkunniga svenskar. Varför inte göra ett försök och ge sig
själv eller andra International Background i julklapp?
Provnummer efter anmälan till telefon 08/20 20 27 eller skriftligen
International Background, Box 7063, 103 86 Stockholm. Prenumera·
tioner för institutioner, bolag etc 240:- kronor, för enskilda personer
120:- kronor per år. Betalning lämpligast postgiro 55 38 08-7