Mats Svegfors; Till sist
1980
Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.
Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.
Öppna PDF
Öppna text
MATS SVEGFORS:
Till sist
några ord om byråkratin, den som högtidligen avskaffades genom riksdagens beslut i
anledning av regeringens proposition 1978/
79: 111.
Senast dök på skrivbordet upp statskontorets remissvar på Förvaltningsutredningens
betänkande ”Förnyelse genom omprövning”. Rubriken, sammanhanget och avsändaren väckte farhågorna. Och här kom sannerligen inte några förväntningar om infriade fördomar på skam. Hej-Svens verk är
en tillgång när magsyran svämmat över till
följd av för mycket svart kaffe och för
många bitar fikontartelett med vispgrädde.
All den reaktionära vrede som frodas i en
sådan näringsrik miljö kan finna sitt mål.
Om man var med på förvaltningsutredningens sammanträden vet man att även
denna utredningsväsendets sol hade sina
fläckar. Till dessa hörde ett besynnerligt uttalande om att det för tryggandel av den
välfärd som byggts upp krävs ”en fortsatt
utbyggnad av den offentliga sektorn”. Man
behöver inte vara kunskapsnihilist för att
hävda att uttalandet måhända är en aning
kategoriskt. Man behöver inte ens vara extremliberal för att hävda att påståendet är
närmast abderitiskt i sin storslagna nyanslöshet. Och mycket riktigt har också uttalandet sin bakgrund i ett – högst respektabelt
– behov hos vissa av utredningens ledamöter att friskriva sig från att man blivit
överens med bl a moderater om något som
rör offentlig sektor. Helt i konsekvens med
detta såg också utredningens folkpartistiske
ordförande ut som han fått en SIFO-undersökning till morgonkaffet så fort det pinsamma uttalandet aktualiserades. Som sagt.
Även solen har sina fläckar men det är inte
fläckarna man fåster störst avseende vid när
man vänder ansiktet mot solen.
Om man inte sitter i styrelsen för statskontoret och skall författa ett remissvar på Förvaltningsutredningens betänkande. Då ser
man inte solen för bara fläckar. Och till yttermera visso, man tror det är fläckarna som
ger oss värme och hälsa.
statskontoret – statens organ för rationalisering och effektivitet – citerar i sitt remisssvar det enda stycke i utredningens betänkande som utredningen egentligen aldrig velat se citerat – det om välfården och
den offentliga tillväxten. Därefter tillägger
den statliga rationaliserings- och effektiviseringsmyndigheten: ”Vi tolkar detta som ett
avståndstagande från den förenklade argumentation i samhällsdebatten som beskriver
verksamheten i den offentliga sektorn som
parasitär”.
Statens ekonomisk-administrativa fackmyndighet imponerar. I en fråga som man
överhuvudtaget inte har till uppgift att bekymra sig om lyckas man utifrån en helt
felaktig verklighetsbeskrivning formulera
ett påstående som är närmast befängt. För
det första har aldrig någon frågat efter statskontorets inställning till sambandet mellan
välfärd och utbyggnad av den offentliga sektorn – dvs till frågan om vi skall ha ett liberalt eller socialistiskt samhälle. För det andra
har aldrig någon i samhällsdebatten beskrivit den offentliga verksamheten som ”parasitär”. För det tredje är det en självklarhet i ett
land med ett bytesbalansunderskott på över
lOmiljarder kronor att offentlig verksamhet
i en mening är parasitär. Om inte Statskon- –
96
toret inser detta kan man ju försöka starta
ett företag som exporterar ”lag och ordning
på Sergels torg” eller ett företag som rättar
till bytesbalansunderskottet genom ökade insatser via ”Lekmiljörådet”.
Men måhända har statskontoret något
slags analys till grund för den etatism som
man måste läsa in i dess dogmatiska tro på
offentlig verksamhet. Den döljs i så fall i
följande mening som får bygga under trossatsen om den offentliga verksamhetens välsignelsebringande inflytande. ”Ett folk i arbete och vid god hälsa är en tillgång för
ekonomin, inte en belastning”, v s b. Detta
har nu statskontoret meddelat budgetdepartementet i skrivelse Dnr 496/79-5. Beslut om
att så är fallet har träffats av ”ordföranden
Moberg och ledamöterna Ekström, Granholm, Lindblad och Olsson.” Närvarande
vid konfirmationen av denna sanning var” i
övrigt tf överdirektören Palmlund, tf avdelningschefen Gustavsson och byrådirektören
Simon Andersson, föredragande.”
Vet svenska folk att ni har en myndighet
som tar hand om er och era angelägenheter.
Vet att för er räkning träffas ledamöter och
byråkrater och kommer överens om att
deras egen verksamhet inte är parasitär. Vet
svenska folk att på arbetstid betald av er
formuleras budskap till landets regering av.
innebörd: ”Gösta Bohman har fel.” Detta är
en del av statskontorets verksamhet, av den
offentliga verksamheten som ”krävs för att
trygga den välfärd som byggts upp”. Ordfö-
randen Moberg har talat.
Till sist
några ord om byråkratin, den som högtidligen avskaffades genom riksdagens beslut i
anledning av regeringens proposition 1978/
79: 111.
Senast dök på skrivbordet upp statskontorets remissvar på Förvaltningsutredningens
betänkande ”Förnyelse genom omprövning”. Rubriken, sammanhanget och avsändaren väckte farhågorna. Och här kom sannerligen inte några förväntningar om infriade fördomar på skam. Hej-Svens verk är
en tillgång när magsyran svämmat över till
följd av för mycket svart kaffe och för
många bitar fikontartelett med vispgrädde.
All den reaktionära vrede som frodas i en
sådan näringsrik miljö kan finna sitt mål.
Om man var med på förvaltningsutredningens sammanträden vet man att även
denna utredningsväsendets sol hade sina
fläckar. Till dessa hörde ett besynnerligt uttalande om att det för tryggandel av den
välfärd som byggts upp krävs ”en fortsatt
utbyggnad av den offentliga sektorn”. Man
behöver inte vara kunskapsnihilist för att
hävda att uttalandet måhända är en aning
kategoriskt. Man behöver inte ens vara extremliberal för att hävda att påståendet är
närmast abderitiskt i sin storslagna nyanslöshet. Och mycket riktigt har också uttalandet sin bakgrund i ett – högst respektabelt
– behov hos vissa av utredningens ledamöter att friskriva sig från att man blivit
överens med bl a moderater om något som
rör offentlig sektor. Helt i konsekvens med
detta såg också utredningens folkpartistiske
ordförande ut som han fått en SIFO-undersökning till morgonkaffet så fort det pinsamma uttalandet aktualiserades. Som sagt.
Även solen har sina fläckar men det är inte
fläckarna man fåster störst avseende vid när
man vänder ansiktet mot solen.
Om man inte sitter i styrelsen för statskontoret och skall författa ett remissvar på Förvaltningsutredningens betänkande. Då ser
man inte solen för bara fläckar. Och till yttermera visso, man tror det är fläckarna som
ger oss värme och hälsa.
statskontoret – statens organ för rationalisering och effektivitet – citerar i sitt remisssvar det enda stycke i utredningens betänkande som utredningen egentligen aldrig velat se citerat – det om välfården och
den offentliga tillväxten. Därefter tillägger
den statliga rationaliserings- och effektiviseringsmyndigheten: ”Vi tolkar detta som ett
avståndstagande från den förenklade argumentation i samhällsdebatten som beskriver
verksamheten i den offentliga sektorn som
parasitär”.
Statens ekonomisk-administrativa fackmyndighet imponerar. I en fråga som man
överhuvudtaget inte har till uppgift att bekymra sig om lyckas man utifrån en helt
felaktig verklighetsbeskrivning formulera
ett påstående som är närmast befängt. För
det första har aldrig någon frågat efter statskontorets inställning till sambandet mellan
välfärd och utbyggnad av den offentliga sektorn – dvs till frågan om vi skall ha ett liberalt eller socialistiskt samhälle. För det andra
har aldrig någon i samhällsdebatten beskrivit den offentliga verksamheten som ”parasitär”. För det tredje är det en självklarhet i ett
land med ett bytesbalansunderskott på över
lOmiljarder kronor att offentlig verksamhet
i en mening är parasitär. Om inte Statskon- –
96
toret inser detta kan man ju försöka starta
ett företag som exporterar ”lag och ordning
på Sergels torg” eller ett företag som rättar
till bytesbalansunderskottet genom ökade insatser via ”Lekmiljörådet”.
Men måhända har statskontoret något
slags analys till grund för den etatism som
man måste läsa in i dess dogmatiska tro på
offentlig verksamhet. Den döljs i så fall i
följande mening som får bygga under trossatsen om den offentliga verksamhetens välsignelsebringande inflytande. ”Ett folk i arbete och vid god hälsa är en tillgång för
ekonomin, inte en belastning”, v s b. Detta
har nu statskontoret meddelat budgetdepartementet i skrivelse Dnr 496/79-5. Beslut om
att så är fallet har träffats av ”ordföranden
Moberg och ledamöterna Ekström, Granholm, Lindblad och Olsson.” Närvarande
vid konfirmationen av denna sanning var” i
övrigt tf överdirektören Palmlund, tf avdelningschefen Gustavsson och byrådirektören
Simon Andersson, föredragande.”
Vet svenska folk att ni har en myndighet
som tar hand om er och era angelägenheter.
Vet att för er räkning träffas ledamöter och
byråkrater och kommer överens om att
deras egen verksamhet inte är parasitär. Vet
svenska folk att på arbetstid betald av er
formuleras budskap till landets regering av.
innebörd: ”Gösta Bohman har fel.” Detta är
en del av statskontorets verksamhet, av den
offentliga verksamheten som ”krävs för att
trygga den välfärd som byggts upp”. Ordfö-
randen Moberg har talat.