Hans Swedberg; Japaniseringen går västerut
1981
Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.
Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.
Öppna PDF
Öppna text
ANS SWEDBERG:
apaniseringen går västerut?
td utgångspunkt från en bok av
arvardprofessorn E;:.ra Vogel visarJapan- -nnaren bankdirektör Hans Swedberg vad vi
nlära avjapanerna. AttJapan blivit en så
amstående exportnation beror bl a på den höga
nskapsnivån. En annan orsak ärjapanernas
rka känsla för samhällskrav och samförstånd,
ensus, ochförm.åga till team work.
inisterietför handel och industri spelar också
11 stor roll då toppersonerna inom administration
tch näringsliv passerar här på sin väg uppåt och
’så sätt bygger upp ett välfungerande system
111dpersonliga kontakter.
I tider när konjunkturerna dalar och fårtroendet får framtiden sviktar är det naturligt att
j ntresset får ett framgångsrikt land som J apan
ökar. Exemplen på hur japanerna rycker fram
blir får övrigt allt mer påtagliga: transistor- och
tv-eran har avlösts av bilar och datorer, i västvärldens lönelistor ligger japanerna suveränt
högt och omvårdnaden om den enskilde medborgaren i japan fårefaller utifrån sett bli allt
bättre. signifikativt är till exempel att medellivslängden i J apan med 72,7 år får män och
77,9 för kvinnor numera är längre än hos oss.
japan-specialister av skilda slag, och särskilt
då de amerikanska, finner också alltmer gehör
får sina påpekanden om ’hemligheterna’ i det
japanska systemet. Symptomatiskt nog har en
sociologiprofessor från Harvard, Ezra Vogel,
på senare tid rönt den kanske största framgången. Vogel pekade sålunda får drygt något år
sedan i en briljant ehuru något docerande bok
(Japan as No 1: 100 Lessons for America) på
ett par av de grundläggande dragen i J apans
samhällsuppbyggnad av idag och framhöll , att
tiden nu var inne får USA att börja lära av
japan och inte som hittills tvärtom. Förenta
Staterna hade tagit över rollen som huvudleverantör till japan av många av de jordbruksprodukter och råvaror, som USA tidigare tog
från olika kolonialområden och fick nu istället
avancerad teknologi samt arbetsintensiva produkter från Japan. Och vidare: de japanska
institutionerna är enligt Vogel de mest effektiva
i världen när det gäller att slå sig fram i den
hårda efterindustriella epok, som vi nu står
mitt uppe i.
Övertygelsen om att varje svår fråga går att
lösa fårsåvitt den rätta kunskapen står till
buds, är en huvudlinje i dejapanska attackerna
180
på det svåra BO-talet. En annan syftar till att
ännu mer lyfta fram japanernas unika fOrmåga
att överföra kunskap till effektiv handling.
Kunskaper och team work
När det gäller kunskaps- och informationsuppbyggandet kan det vara skäl att erinra om att
japanerna liksom vi här i Sverige redan på
1840- och 50-talen införde obligatorisk folkskoleundervisning, något som för båda länderna
betytt ofantligt mycket. Kunskapsnivån i Japan blir för övrigt för varje år alltmer imponerande. 90% av alla japanska ungdomar slutför
sin högskoleutbildning, en andel som torde
vara högre än i något annat land. De illiterata
japanerna lär uppgå till endast någon procent,
medan motsvarade siffra för USA uppges vara
20%, och detta trots att ett obligatoriskt skrivsystem med inemot 2000 tecken allmänt är i
bruk i japan.
Aktningen för goda kunskaper, och en strä-
van att uppnå dessa, utgör otvivelaktigt en av
hemligheterna till Japans framgångar. Den
lyckliga fOrmågan att sätta kunskapstörsten i
system får sin näring ur japanernas starka
känsla fOr samhällskrav och samförstånd, consensus. Vogel framhäver i sin bok, som för
övrigt av den i våras bortgångne premiärministern Ohira rekommenderades till studier runtom i västvärlden, att japanerna arbetar bäst i
grupp. Inom alfårslivet blir gruppen ofta detsamma som det företag, där han är anställd
vilket i sin tur alltefter storleken uppdelas i
undergrupper av olika slag.
Med detta karaktärsdrag, förkärleken för
grupparbete, team work, vilket förefaller vara
unikt japanskt eller i varje fall orientaliskt snarare än förenligt med västerländsk individualism och frihetsbegrepp, följer ett tredje ’hemligt’ kännetecken på det japanska 1980-talssamhället – anonymiteten. Denna är egrndomligt nog fOrenad med en öppenhet i dCII
offentliga debatten och i det politiska agerandet, som är mycket påfallande. Källor och utredningar till kommande politiska beslut pubJi.
ceras sålunda i fOrvånansvärt stor utsträckni..
på ett tidigt stadium av beslutsprocesserna.
Vad anonymiteten beträffar upprätthålt
den nu medvetet genom att tjänstemännct
ganska ofta skiftar från en avdelning till ff
annan inom respektive större arbetsenhet. AY.
delningen ifråga, och inte de enskilda tjänstomännen, blir därmed den som står för syao
punkter och beslut. Detta förhållande leder tät
övrigt till praktiska besvärligheter, när det tör
en utomstående gäller att nå fram till rätt pel”
son i något ministerium fOr att få besked.
MITI
Det japanska samhällets långt integreradeka
raktär främjar i hög grad såväl kunskapsamb~
tionen som dess omsättande i praktiken. För
alfårsmän världen över är det välbekant vilkCII
betydelsefull roll ministeriet för handel och iadustri, MITI, spelar för den japanska eko~»
mien och därmed samhällslivet som sådant
Rekryteringen till MITI sker främst från etituniversiteten, i betydande utsträckning frå
Tokyo University. Även de bästa får oavSdl
personlig kunskapsbriljans ~änstgöra sin tid •
i de olika trappstegen inom MITI på väga
uppåt. När vederbörande närmar sig 30-ålt
åldern vet man i flertalet fall redan vad han p
för – i oändliga gruppsammanträden har t.
slipats av men samtidigt fått sin genomslagskraft prövad.
Klättringen uppåt kan sedan leda till en
toppbefattning i MITI eller till något annat
ministerium eller, vilket är mycket intressant
och utgör ett exempel på hur integrerat det
japanska samhället blivit i intellektuellt praktiskt hänseende, ut till ett verkställande direktörsskap i någon av Japans ca 250 centrala
branschsammanslutningar. Samhörigheten
från studietiden, och med detta en effektiv
grund för den i affärer så utomordentligt betydelsefulla personliga närkontakten för muntliga
meddelanden, finns därmed etablerad på ett
naturligt sätt. Och vi andra kan bara förvånas
över hur effektivt detjapanska systemet är med
verbala direktiv, den berömda ’administrative
guidance’, vi som lever i en värld dränkt av
skriftliga kommitteutlåtanden och promemorior av olika slag.
Den grupplojalitet, som otvivelaktigt utgör
en av styrkekällorna i det japanska affärs- och
samhällslivet överhuvud, leder å andra sidan
till initiativförlamning, och kanske också till en
överdriven benägenhet för anpassning hos den
enskilde. Vogel talar för sin del om att det finns
en hög grad av traditionsbunden consensus om
hur man skall uppträda i grupp. Han nämner i
det sammanhanget de japanska s k quality circles där arbetare tillsammans med någon verkstadschef diskuterar produktionsproblem efter
arbetstiden och gör detta i en konstruktiv anda,
som väcker stigande beundran i omvärlden.
\’ogels kritiker vid olika amerikanska universitet har pekat på att i ett invandrarsamhälle
som det amerikanska kan den frie immigranten, personifierad rentav av cow-boyen, med
rätt att tala ut och stå för sin egen uppfattning
— —
181
sättas upp som en bättre förebild än den i ett
detaljintegrerat samhälle som dagens J apan levande Medel-Suzuki utan drivande individualism.
Gemensamma mål
En annan och positiv slutsats förefaller kunna
dras ur Japans success story inför den besvärliga period, som nu förestår i världsekonomien:
den hos den enskilde japanen klara motivationen inför det gemensamma syftet med allt
arbete. Övertygelsen om att sitta i samma båt
och därmed kunna vara lugn inför osäkerheten
om man överhuvud är inne på rätt väg eller hur
länge landets framgångar skall bestå, allt
binder samman. Känslan av att båten tillsvidare också verkligen rör sig framåt är en annan
styrkekälla för framtiden. Tillsammans kan
kanske sådana karaktärsdrag hjälpa till att hålla den moraliska förtroendekris på avstånd,
som vi i västländerna nu visar så många prov
på.
Hur man än från våra egna utgångspunkter
vill bedöma J apan på tröskeln till 1980-talet
måste man nog instämma i en annan av USA:s
stora Japankännares, den amerikanske efterkrigsambassadören i Tokyo, O Reischauers,
omdöme. Otvivelaktigt företer Japan idag, sä-
ger han, ett samhälle och en ekonomi, som
fungerar bättre än något annat land i världen.
Om japanerna i det förgångna kunde lära av
oss amerikaner med sådan framgång, finns det
kanske nu något som vi inför framtiden kan
lära av dem.
Också i den amerikanska kongressen kommer attitydförändringen vis avisjapan till tydliga uttryck. I en färsk Japan-rapport av kon- 182
gressledamoten Jones, vilken väckt betydande
uppmärksamhet både i USA och Japan, konstateras sålunda, att USA:s egna problem skall
lösas hemma. Den japanska konkurrensen
måste mötas på samma sätt som Sputnikchocken – i en ny anda där ett intensivt och
förtroendefullt samråd mellan myndigheter och
näringsliv kan bli det sammanhållande momentet, när det gäller att få ordentlig fart på
den amerikanska ekonomien.
Stöd Svensk Tidskrift
genom att bli medlem i
Föreningen Svensk Tidskrifts Vänner
Föreningen har till ändamål att stödja Svensk Tidskrift ekonomiskt och därmed
bevara och utveckla tidskriften. Föreningen har nått ett glädjande stort gensvar
bland Svensk Tidskrifts läsare.
Medlemmarna kallas till en årssammankomst under våren.
Medlemsavgiften är minst kronor 100:- per år. Avgift som ständig medlem är minst
kronor l 000:-.
Bankgiro 698-8901
Postgiro 19 32 20-1
En presentation bifogas detta häfte.
apaniseringen går västerut?
td utgångspunkt från en bok av
arvardprofessorn E;:.ra Vogel visarJapan- -nnaren bankdirektör Hans Swedberg vad vi
nlära avjapanerna. AttJapan blivit en så
amstående exportnation beror bl a på den höga
nskapsnivån. En annan orsak ärjapanernas
rka känsla för samhällskrav och samförstånd,
ensus, ochförm.åga till team work.
inisterietför handel och industri spelar också
11 stor roll då toppersonerna inom administration
tch näringsliv passerar här på sin väg uppåt och
’så sätt bygger upp ett välfungerande system
111dpersonliga kontakter.
I tider när konjunkturerna dalar och fårtroendet får framtiden sviktar är det naturligt att
j ntresset får ett framgångsrikt land som J apan
ökar. Exemplen på hur japanerna rycker fram
blir får övrigt allt mer påtagliga: transistor- och
tv-eran har avlösts av bilar och datorer, i västvärldens lönelistor ligger japanerna suveränt
högt och omvårdnaden om den enskilde medborgaren i japan fårefaller utifrån sett bli allt
bättre. signifikativt är till exempel att medellivslängden i J apan med 72,7 år får män och
77,9 för kvinnor numera är längre än hos oss.
japan-specialister av skilda slag, och särskilt
då de amerikanska, finner också alltmer gehör
får sina påpekanden om ’hemligheterna’ i det
japanska systemet. Symptomatiskt nog har en
sociologiprofessor från Harvard, Ezra Vogel,
på senare tid rönt den kanske största framgången. Vogel pekade sålunda får drygt något år
sedan i en briljant ehuru något docerande bok
(Japan as No 1: 100 Lessons for America) på
ett par av de grundläggande dragen i J apans
samhällsuppbyggnad av idag och framhöll , att
tiden nu var inne får USA att börja lära av
japan och inte som hittills tvärtom. Förenta
Staterna hade tagit över rollen som huvudleverantör till japan av många av de jordbruksprodukter och råvaror, som USA tidigare tog
från olika kolonialområden och fick nu istället
avancerad teknologi samt arbetsintensiva produkter från Japan. Och vidare: de japanska
institutionerna är enligt Vogel de mest effektiva
i världen när det gäller att slå sig fram i den
hårda efterindustriella epok, som vi nu står
mitt uppe i.
Övertygelsen om att varje svår fråga går att
lösa fårsåvitt den rätta kunskapen står till
buds, är en huvudlinje i dejapanska attackerna
180
på det svåra BO-talet. En annan syftar till att
ännu mer lyfta fram japanernas unika fOrmåga
att överföra kunskap till effektiv handling.
Kunskaper och team work
När det gäller kunskaps- och informationsuppbyggandet kan det vara skäl att erinra om att
japanerna liksom vi här i Sverige redan på
1840- och 50-talen införde obligatorisk folkskoleundervisning, något som för båda länderna
betytt ofantligt mycket. Kunskapsnivån i Japan blir för övrigt för varje år alltmer imponerande. 90% av alla japanska ungdomar slutför
sin högskoleutbildning, en andel som torde
vara högre än i något annat land. De illiterata
japanerna lär uppgå till endast någon procent,
medan motsvarade siffra för USA uppges vara
20%, och detta trots att ett obligatoriskt skrivsystem med inemot 2000 tecken allmänt är i
bruk i japan.
Aktningen för goda kunskaper, och en strä-
van att uppnå dessa, utgör otvivelaktigt en av
hemligheterna till Japans framgångar. Den
lyckliga fOrmågan att sätta kunskapstörsten i
system får sin näring ur japanernas starka
känsla fOr samhällskrav och samförstånd, consensus. Vogel framhäver i sin bok, som för
övrigt av den i våras bortgångne premiärministern Ohira rekommenderades till studier runtom i västvärlden, att japanerna arbetar bäst i
grupp. Inom alfårslivet blir gruppen ofta detsamma som det företag, där han är anställd
vilket i sin tur alltefter storleken uppdelas i
undergrupper av olika slag.
Med detta karaktärsdrag, förkärleken för
grupparbete, team work, vilket förefaller vara
unikt japanskt eller i varje fall orientaliskt snarare än förenligt med västerländsk individualism och frihetsbegrepp, följer ett tredje ’hemligt’ kännetecken på det japanska 1980-talssamhället – anonymiteten. Denna är egrndomligt nog fOrenad med en öppenhet i dCII
offentliga debatten och i det politiska agerandet, som är mycket påfallande. Källor och utredningar till kommande politiska beslut pubJi.
ceras sålunda i fOrvånansvärt stor utsträckni..
på ett tidigt stadium av beslutsprocesserna.
Vad anonymiteten beträffar upprätthålt
den nu medvetet genom att tjänstemännct
ganska ofta skiftar från en avdelning till ff
annan inom respektive större arbetsenhet. AY.
delningen ifråga, och inte de enskilda tjänstomännen, blir därmed den som står för syao
punkter och beslut. Detta förhållande leder tät
övrigt till praktiska besvärligheter, när det tör
en utomstående gäller att nå fram till rätt pel”
son i något ministerium fOr att få besked.
MITI
Det japanska samhällets långt integreradeka
raktär främjar i hög grad såväl kunskapsamb~
tionen som dess omsättande i praktiken. För
alfårsmän världen över är det välbekant vilkCII
betydelsefull roll ministeriet för handel och iadustri, MITI, spelar för den japanska eko~»
mien och därmed samhällslivet som sådant
Rekryteringen till MITI sker främst från etituniversiteten, i betydande utsträckning frå
Tokyo University. Även de bästa får oavSdl
personlig kunskapsbriljans ~änstgöra sin tid •
i de olika trappstegen inom MITI på väga
uppåt. När vederbörande närmar sig 30-ålt
åldern vet man i flertalet fall redan vad han p
för – i oändliga gruppsammanträden har t.
slipats av men samtidigt fått sin genomslagskraft prövad.
Klättringen uppåt kan sedan leda till en
toppbefattning i MITI eller till något annat
ministerium eller, vilket är mycket intressant
och utgör ett exempel på hur integrerat det
japanska samhället blivit i intellektuellt praktiskt hänseende, ut till ett verkställande direktörsskap i någon av Japans ca 250 centrala
branschsammanslutningar. Samhörigheten
från studietiden, och med detta en effektiv
grund för den i affärer så utomordentligt betydelsefulla personliga närkontakten för muntliga
meddelanden, finns därmed etablerad på ett
naturligt sätt. Och vi andra kan bara förvånas
över hur effektivt detjapanska systemet är med
verbala direktiv, den berömda ’administrative
guidance’, vi som lever i en värld dränkt av
skriftliga kommitteutlåtanden och promemorior av olika slag.
Den grupplojalitet, som otvivelaktigt utgör
en av styrkekällorna i det japanska affärs- och
samhällslivet överhuvud, leder å andra sidan
till initiativförlamning, och kanske också till en
överdriven benägenhet för anpassning hos den
enskilde. Vogel talar för sin del om att det finns
en hög grad av traditionsbunden consensus om
hur man skall uppträda i grupp. Han nämner i
det sammanhanget de japanska s k quality circles där arbetare tillsammans med någon verkstadschef diskuterar produktionsproblem efter
arbetstiden och gör detta i en konstruktiv anda,
som väcker stigande beundran i omvärlden.
\’ogels kritiker vid olika amerikanska universitet har pekat på att i ett invandrarsamhälle
som det amerikanska kan den frie immigranten, personifierad rentav av cow-boyen, med
rätt att tala ut och stå för sin egen uppfattning
— —
181
sättas upp som en bättre förebild än den i ett
detaljintegrerat samhälle som dagens J apan levande Medel-Suzuki utan drivande individualism.
Gemensamma mål
En annan och positiv slutsats förefaller kunna
dras ur Japans success story inför den besvärliga period, som nu förestår i världsekonomien:
den hos den enskilde japanen klara motivationen inför det gemensamma syftet med allt
arbete. Övertygelsen om att sitta i samma båt
och därmed kunna vara lugn inför osäkerheten
om man överhuvud är inne på rätt väg eller hur
länge landets framgångar skall bestå, allt
binder samman. Känslan av att båten tillsvidare också verkligen rör sig framåt är en annan
styrkekälla för framtiden. Tillsammans kan
kanske sådana karaktärsdrag hjälpa till att hålla den moraliska förtroendekris på avstånd,
som vi i västländerna nu visar så många prov
på.
Hur man än från våra egna utgångspunkter
vill bedöma J apan på tröskeln till 1980-talet
måste man nog instämma i en annan av USA:s
stora Japankännares, den amerikanske efterkrigsambassadören i Tokyo, O Reischauers,
omdöme. Otvivelaktigt företer Japan idag, sä-
ger han, ett samhälle och en ekonomi, som
fungerar bättre än något annat land i världen.
Om japanerna i det förgångna kunde lära av
oss amerikaner med sådan framgång, finns det
kanske nu något som vi inför framtiden kan
lära av dem.
Också i den amerikanska kongressen kommer attitydförändringen vis avisjapan till tydliga uttryck. I en färsk Japan-rapport av kon- 182
gressledamoten Jones, vilken väckt betydande
uppmärksamhet både i USA och Japan, konstateras sålunda, att USA:s egna problem skall
lösas hemma. Den japanska konkurrensen
måste mötas på samma sätt som Sputnikchocken – i en ny anda där ett intensivt och
förtroendefullt samråd mellan myndigheter och
näringsliv kan bli det sammanhållande momentet, när det gäller att få ordentlig fart på
den amerikanska ekonomien.
Stöd Svensk Tidskrift
genom att bli medlem i
Föreningen Svensk Tidskrifts Vänner
Föreningen har till ändamål att stödja Svensk Tidskrift ekonomiskt och därmed
bevara och utveckla tidskriften. Föreningen har nått ett glädjande stort gensvar
bland Svensk Tidskrifts läsare.
Medlemmarna kallas till en årssammankomst under våren.
Medlemsavgiften är minst kronor 100:- per år. Avgift som ständig medlem är minst
kronor l 000:-.
Bankgiro 698-8901
Postgiro 19 32 20-1
En presentation bifogas detta häfte.