Håkan Hagwall; Dagens namn – Birgit Friggebo
1981
Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.
Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.
Öppna PDF
Öppna text
Dagens namn
HÅKAN HAGWALL:
Birgit Friggebo
Den svenska bostadspolitiken är som bekant
svårt insnärjd i allsköns socialistiskt färgade
regleringar. Knappast något politiskt fält har
så länge och så totalt dominerats av stelbent
planhushållningstänkande som bostadspolitiken. Därfår ser det också ut som det gör.
Man kan fråga sig hur det blivit så och varfår
aldrig något ordentligt gjorts får att bryta upp
ur kristidsandan och får att få till stånd en mer
sunt fungerande marknad.
J fjol skrev den välkände socialdemokratiska
ekonomen Nils Lundgren en artikel om behovet av mer enskilt ägda lägenheter. I denna
gentemot Rörelsens dogmer hädiska artikel
svarade han också på den nyssnämnda frågan.
Lundgren fårklarade att de flesta av dem
som dominerar den bostadspolitiska debatten
hör hemma i institutioner som skapats just av
den förda bostadspolitiken. De har sina rötter i
och får sin näring ur Hyresgäströrelsen, de s k
allmännyttiga bostadsföretagen, HSB, Riksbyggen etc.
” Deras positioner hotas av institutionella
förändringar”, skrev Lundgren cyniskt.
Utan tvivel var det bostadspamparna i Rö-
relsen han tänkte på i fårsta hand, men faktum
är att den nuvarande borgerliga regeringens får
bostadspolitiken ansvariga statsråd är hämtat
från samma krets. Birgit Friggebo kommer i sin
egenskap av gammal SABO-direktör från det
som en smula rått brukar kallas bostadsmaffian.
Dessutom är hon liberal. Situationen var
från början upplagd får att motsvara alla krav
på folkpartistisk kluvenhet.
Birgit Friggebo har haft hand om bostadspolitiken i alla tre icke socialistiska regeringar vi
haft sedan 1976. l Fälldin-ettan bar hon visserligen inte titeln bostadsminister, det gjorde
Elvy Olsson – minns någon henne? – men
sedan de båda damerna trätt färdigt om ärendefårdelningen i departementet stod det klart
att fru Friggebo skulle sköta bostäderna, fru
Olsson mark- och planfrågorna.
Birgit Friggebo var ett av de mera oväntade
namnen i den fårsta borgerliga regeringen.
Hon var fårhållandevis ung – yngst i regering·
en – och ganska okänd. Hon hade aldrig suttit
i riksdagen. Men hon tillhörde det stock·
holmska innegänget av yngre liberaler, vilket
var en fårutsättning får att få bli statsråd. Och
hon var kvinna vilket i en får just folkpartiet
akut och genant bristsituation räckte får an
fåra henne till statsrådstaburetten före andra
medlemmar i gänget som t ex Cars och Tham
(som ju kom dit ändå till slut} .
Birgit Friggebo är fådd folkpartist med ett
frisinnat familjearv. Som sjuttonåring blev hon
ordfårande i Frisinnad ungdom i Stockholm.
Med tiden kom hon dock att svänga .över till
partiets radikala flygel. Numera är hon inte
absolutist och hon röker tom. När Birgit var
23 år kom hon med i styrelsen får folkpartiets
ungdomsförbund. Och fram på sjuttitalet blev
hon landstingsman.
Uti det civila ägnade sig Birgit åt bostäder,
fårst som kamrer i en byggnadsfirma och sedan
efterhand med alltmer kvalificerade uppdrag i
olika bostadsföretag. 1971 blev hon chef ror
fårhandlingsenheten i Sveriges allmännyttiga
bostadsföretag, SABO. Hon satt med i Ung·
domsbostadsutredningen. Hon var ledamot av
bostadsdomstolen.
På dessa meriter och några andra blev hon
alltså bostadsminister 1976.
Hon som så många andra statsråd emotsåp
i vida kretsar med våldsamma förväntningar.
Nu, äntligen, skulle vi få se på förändringar.
Men inte blev det så inte.
Till det första statsrådet Friggebo tog sig för
hörde att reta upp småhusägarna. De skulle få
det sämre, sade hon ganska så rakt på sak på en
liten debatt. Men denna var inte tillräckligt
liten för att inte höras. Det blev rabalder. Så
det blev till att ta tillbaka, stryka över och gå
vidare.
Så har det mesta utvecklat sig i bostadspolitiken. Ena dagen si, andra dagen så. Ta beskattningen av småhus eller bostadsrätter.
Finns det överhuvudtaget någon, inklusive bostadsministern själv, som kan hålla ordning på
hur många besked fram och tillbaka, hur
många beräkningsgrunder, hur många undantag, nyutvidgningar, inskränkningar, kompensationer etc som virvlat omkring i luften bara
under det senaste året.
Av den förväntade liberaliseringen av bostadsmarknaden har det blivit ingenting. Frå-
gan om enskilt ägda lägenheter och underlättande av bostadsrättsbildning har gått i stå. Å
andra sidan har en rad nya lagar som för oss
bort från marknadsekonomi tillkommit. Korporativismen över hyresförhandlingarna har
skärpts. Hyresgästföreningarna har fått möjligheter att i hyresförhandlingarna tillskansa föreningskassan pengar från hyresgästerna. En s k
bostadsanvisningslag har tillkommit som gör
det möjligt för kommunerna att tvinga på en
fastighet en viss hyresgäst, detta för att kunna
manipulera med den sociala sammansättning- 187
en. Förlängd köpeskillingskontroll har införts
på småhus vilket i likhet med det nyssnämnda
gynnar uppkomsten av svartmarknader etc etc.
En god del av förklaringen är att bostadsdepartemel)tet och hela det underliggande etablissemanget är genompyrt av socialdemokrater. Och Birgit Friggebo kan mycket väl i sitt
personliga framträdande utåt framstå som
kraftfull och viljestark, men det sägs, senast i
valrörelsen -79 av Gösta Bohman, att hon i sitt
arbete på departementet vilar trygg i byråkratins händer.
För en tid sedan lät Expressen några engelska TV-producenter titta på porträtt av för oss
kända men för dem okända svenskar. Om Birgit Friggebos bild gjorde de följande gissning
och omdöme: ”Vänsteraktivist. Hon påminner
om den tyska terroristflickan i filmen om Entebbe.”
Ja, så kan man kanske tycka. Andra tycker
att Birgit rentav är anstötligt söt. För några år
sedan uppträdde hon i bikini vid riksdagens
rituella simborgarsimning. Den tilltalande bild
som gick genom pressen föranledde sådana
reaktioner ute bland partivännerna att Birgit
avstod från att delta nästa år.
Birgit Friggebo är en god debattör och bestämd nästintill bitsk försvarare av sin politik.
Om regeringen till slut tar sig samman och
politiserar posten som energiminister, så skulle
hon passa förträffiigt. Den naturliga konsekvensen på bostadsdepartementet, nämligen
att Georg Danell skulle få hand om alltihop
skulle inte vara mindre välkommen…
HÅKAN HAGWALL:
Birgit Friggebo
Den svenska bostadspolitiken är som bekant
svårt insnärjd i allsköns socialistiskt färgade
regleringar. Knappast något politiskt fält har
så länge och så totalt dominerats av stelbent
planhushållningstänkande som bostadspolitiken. Därfår ser det också ut som det gör.
Man kan fråga sig hur det blivit så och varfår
aldrig något ordentligt gjorts får att bryta upp
ur kristidsandan och får att få till stånd en mer
sunt fungerande marknad.
J fjol skrev den välkände socialdemokratiska
ekonomen Nils Lundgren en artikel om behovet av mer enskilt ägda lägenheter. I denna
gentemot Rörelsens dogmer hädiska artikel
svarade han också på den nyssnämnda frågan.
Lundgren fårklarade att de flesta av dem
som dominerar den bostadspolitiska debatten
hör hemma i institutioner som skapats just av
den förda bostadspolitiken. De har sina rötter i
och får sin näring ur Hyresgäströrelsen, de s k
allmännyttiga bostadsföretagen, HSB, Riksbyggen etc.
” Deras positioner hotas av institutionella
förändringar”, skrev Lundgren cyniskt.
Utan tvivel var det bostadspamparna i Rö-
relsen han tänkte på i fårsta hand, men faktum
är att den nuvarande borgerliga regeringens får
bostadspolitiken ansvariga statsråd är hämtat
från samma krets. Birgit Friggebo kommer i sin
egenskap av gammal SABO-direktör från det
som en smula rått brukar kallas bostadsmaffian.
Dessutom är hon liberal. Situationen var
från början upplagd får att motsvara alla krav
på folkpartistisk kluvenhet.
Birgit Friggebo har haft hand om bostadspolitiken i alla tre icke socialistiska regeringar vi
haft sedan 1976. l Fälldin-ettan bar hon visserligen inte titeln bostadsminister, det gjorde
Elvy Olsson – minns någon henne? – men
sedan de båda damerna trätt färdigt om ärendefårdelningen i departementet stod det klart
att fru Friggebo skulle sköta bostäderna, fru
Olsson mark- och planfrågorna.
Birgit Friggebo var ett av de mera oväntade
namnen i den fårsta borgerliga regeringen.
Hon var fårhållandevis ung – yngst i regering·
en – och ganska okänd. Hon hade aldrig suttit
i riksdagen. Men hon tillhörde det stock·
holmska innegänget av yngre liberaler, vilket
var en fårutsättning får att få bli statsråd. Och
hon var kvinna vilket i en får just folkpartiet
akut och genant bristsituation räckte får an
fåra henne till statsrådstaburetten före andra
medlemmar i gänget som t ex Cars och Tham
(som ju kom dit ändå till slut} .
Birgit Friggebo är fådd folkpartist med ett
frisinnat familjearv. Som sjuttonåring blev hon
ordfårande i Frisinnad ungdom i Stockholm.
Med tiden kom hon dock att svänga .över till
partiets radikala flygel. Numera är hon inte
absolutist och hon röker tom. När Birgit var
23 år kom hon med i styrelsen får folkpartiets
ungdomsförbund. Och fram på sjuttitalet blev
hon landstingsman.
Uti det civila ägnade sig Birgit åt bostäder,
fårst som kamrer i en byggnadsfirma och sedan
efterhand med alltmer kvalificerade uppdrag i
olika bostadsföretag. 1971 blev hon chef ror
fårhandlingsenheten i Sveriges allmännyttiga
bostadsföretag, SABO. Hon satt med i Ung·
domsbostadsutredningen. Hon var ledamot av
bostadsdomstolen.
På dessa meriter och några andra blev hon
alltså bostadsminister 1976.
Hon som så många andra statsråd emotsåp
i vida kretsar med våldsamma förväntningar.
Nu, äntligen, skulle vi få se på förändringar.
Men inte blev det så inte.
Till det första statsrådet Friggebo tog sig för
hörde att reta upp småhusägarna. De skulle få
det sämre, sade hon ganska så rakt på sak på en
liten debatt. Men denna var inte tillräckligt
liten för att inte höras. Det blev rabalder. Så
det blev till att ta tillbaka, stryka över och gå
vidare.
Så har det mesta utvecklat sig i bostadspolitiken. Ena dagen si, andra dagen så. Ta beskattningen av småhus eller bostadsrätter.
Finns det överhuvudtaget någon, inklusive bostadsministern själv, som kan hålla ordning på
hur många besked fram och tillbaka, hur
många beräkningsgrunder, hur många undantag, nyutvidgningar, inskränkningar, kompensationer etc som virvlat omkring i luften bara
under det senaste året.
Av den förväntade liberaliseringen av bostadsmarknaden har det blivit ingenting. Frå-
gan om enskilt ägda lägenheter och underlättande av bostadsrättsbildning har gått i stå. Å
andra sidan har en rad nya lagar som för oss
bort från marknadsekonomi tillkommit. Korporativismen över hyresförhandlingarna har
skärpts. Hyresgästföreningarna har fått möjligheter att i hyresförhandlingarna tillskansa föreningskassan pengar från hyresgästerna. En s k
bostadsanvisningslag har tillkommit som gör
det möjligt för kommunerna att tvinga på en
fastighet en viss hyresgäst, detta för att kunna
manipulera med den sociala sammansättning- 187
en. Förlängd köpeskillingskontroll har införts
på småhus vilket i likhet med det nyssnämnda
gynnar uppkomsten av svartmarknader etc etc.
En god del av förklaringen är att bostadsdepartemel)tet och hela det underliggande etablissemanget är genompyrt av socialdemokrater. Och Birgit Friggebo kan mycket väl i sitt
personliga framträdande utåt framstå som
kraftfull och viljestark, men det sägs, senast i
valrörelsen -79 av Gösta Bohman, att hon i sitt
arbete på departementet vilar trygg i byråkratins händer.
För en tid sedan lät Expressen några engelska TV-producenter titta på porträtt av för oss
kända men för dem okända svenskar. Om Birgit Friggebos bild gjorde de följande gissning
och omdöme: ”Vänsteraktivist. Hon påminner
om den tyska terroristflickan i filmen om Entebbe.”
Ja, så kan man kanske tycka. Andra tycker
att Birgit rentav är anstötligt söt. För några år
sedan uppträdde hon i bikini vid riksdagens
rituella simborgarsimning. Den tilltalande bild
som gick genom pressen föranledde sådana
reaktioner ute bland partivännerna att Birgit
avstod från att delta nästa år.
Birgit Friggebo är en god debattör och bestämd nästintill bitsk försvarare av sin politik.
Om regeringen till slut tar sig samman och
politiserar posten som energiminister, så skulle
hon passa förträffiigt. Den naturliga konsekvensen på bostadsdepartementet, nämligen
att Georg Danell skulle få hand om alltihop
skulle inte vara mindre välkommen…