Ledare; Trovärdighet i politiken
1980
Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.
Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.
Öppna PDF
Öppna text
Trovärdighet i politiken
Moderata Samlingspartiets framgångar i opinionsmätningarna lyfter fram ett begrepp som
borde tas mera på allvar i politiken: tro,·ärdighet. De ökade väljarsvmpatierna for moderaterna forklaras inte enbart a,· att partiet i dag
har den skickligaste partiledaren i s,·ensk politik eller a,· att det internationellt blåser högervindar. Grunden till framgången lades under
de for partiet svåra åren i slutet a\· 60-talet och
början a,· 70-talet. Det ,·ar då partiet bytte
namn, det var då ett nytt partiprogram antogs
och det ,·ar då de ledande i partiet beslöt att
vad saken nu gällde var att fast och konseb·ent
fora ut partiets politik. Det moderata budskapet skulle samtidigt forenas med en klart och
öppet deklarerad vilja till borgerlig sam\·erkan.
Receptet låter enkelt men var i sjäh-a ,·erket
s\·årt att genomfora i de årens politiska klimat.
60-talets vänstt•rsocialistiska ,·indar blåste fortfarande med full styrka. En maktberusad socialdemokrati tyckte sig ha monopol på kanslihuset. Folkpartiet och centern hade sökt sig samman i mittensamverkan, som till icke ringa del
riktades mot moderaterna. Stora delar a,· de
båda partierna var också alltfor benägna att
göra upp med de mäktiga socialdemokraterna
när tillfålle ga,·s.
De årens politiska historia är från moderat
synpunkt markerad av en lång rad s\·åra beslut, där partiet i vissa fall fick ,·älja att gå
ensamt fOr att inte offra sin politik. Här kan
nämnas partiets insats fOr att Vietnam-uppropet skulle få en någorlunda dräglig utformning,
partiets nej till det fOrslag som då forelåg till ett
skiljande av stat och kyrka och, kanske viktigast av allt, partiets vägran att medverka till de
skattehöjande Haga-överenskommelserna. Yid
Haga grundlades säkert en del a,· den trovärdighet som moderaterna i dag åtnjuter i skatte·
frågan.
U nder 70-talet fortsatte moderaterna att
konseb·ent driva de frågor som i dag har blivit
partiets märkesfrågor: skatter, skola, kamp mot
bvråkratin, rättstrvgghet och indi,·idens ,·alfrihet. Lönen fOr mödan märks i det faktum att
det som under forsta hälften a,· 70-talet hen ar
mittenpartierna betecknades som s,·årartad hö-
gerpolitik i dag har blivit en del a\· den allmänna debatten t o m inom socialdemokratin.
Folkpartiets ut,·eckling under 70-talet är
raka motsatsen till moderaternas. Folkpartiet
hade trO\·ärdighet under Bertil Ohlins tid. Partiet var då ett liberalt, klart borgerligt parti,
som såg som en av sina främsta uppgifter att pa
parlamentariskt vis fOrsätta socialdemokratin i
opposition. Den inställningen uppskattades ar
de borgerliga väljarna. Folkpartiets 70-talshistoria har ,·arit präglad a\· vacklan. Från mittensamverkan som aldrig bJe,· fullbordad gr·
nom en partisammanslagning övergick folkpartiet till att hysa en längtansfylld åtrå till ett fps-alternati,·. Denna längtan att la slutas i socialdemokratins stora famn har de ledande folkpartisterna hyst rakt igenom existensen a\· td
borgerliga trepartiregeringar – och den har
uppfattats av ,-äljarna. l\1edborgarna ,·et intr
var de har folkpartiet längre. Opinionsmätningarnas besked om att det i dag finns få
procent trogna folkpartister, medan en stor
mängd ,-äljare har folkpartiet som näst bästa
alternati,·, anknyter väl till tesen att folkpartiet
tappat sin politiska profil. Som andrahandsval
kan många kryssa for folkpartiet , for folkpartiet
står fOr det mesta.
Centerpartiet hade stora framgångar i början av 70-talet som ett decentralistiskt och folkligt miljöparti med fOrankring på lanclsbygen.
Centerns miljöpolitiska profil ledde även till
betydande inbrytningar i tätorterna. Och så
kom kärnkraften in i bilden och centern utvecklades mot ett en-frågeparti. Regionalpolitiken,
miljöpolitiken och decentraliseringsfilosofin
sjönk i bakgrunden inför det intensi\·a kärnkraftsengagemanget. Centerns trovärdighet tog
)tterligare skada genom samv<’rkan med kommunisterna i folkkampanjen mot kärnkraften.
Många trogna centerbönder, som \”et att det
krävs energi får att driva ett modernt jordbruk
och vars värderingar är solitt borgerliga, lämnade helt enkelt centern i 1979 års val.
Socialdemokratins tillbakagång under 70-talrt har långsiktiga förklaringar. r socialdemokratins fall är det tiden som kommit att ifrågasätta dess trovärdighet. Bristerna och a\·igsidorna hos de socialdemokratiska reformerna
har med tiden kommit att avslöjas for medborgarna: de höga skatterna, de många regleringarna, den minskade fårefagarlusten, den tilltagande normlösheten. Det faktum att socialde- 255
mokratt>rna under 70-talet i så hög grad låtit
det kortsiktiga taktikspelet dominera politiken
har säkert ökat svårigheterna för partiet.
På 80-talet kommer trovärdigheten i de politiska partiernas förkunnelse och handlande att
sättas på hårda prov. Kommer modet att finnas hos politikerna att ta itu med de svåra
ekonomiska problemen, att fatta de obehagl iga
beslut som krävs? Kommer de borgerliga att
lyckas \·idmakthålla medborgarnas tilltro till
det borgerliga a lternativet~ Kommer moderaterna att kunna fortsätta sin trovärdighetsskapande politik genom att också omsätta den i
praktisk handling i regering och riksdag, kommun och landsting~ Kommer socialdemokraterna att lyckas återskapa en entusiasm iniOr en
socialistisk utveckling~
Det politiska livet tycks alltfår ofta vara
präglat av kortsiktiga taktiska beräkningar. De
politiska partiernas skiftande öden under 70-
talet antyder att den långsiktiga bilden a\· ett
partis politik och förmåga är viktigart’ får \·äljarnas avgörande.
Moderata Samlingspartiets framgångar i opinionsmätningarna lyfter fram ett begrepp som
borde tas mera på allvar i politiken: tro,·ärdighet. De ökade väljarsvmpatierna for moderaterna forklaras inte enbart a,· att partiet i dag
har den skickligaste partiledaren i s,·ensk politik eller a,· att det internationellt blåser högervindar. Grunden till framgången lades under
de for partiet svåra åren i slutet a\· 60-talet och
början a,· 70-talet. Det ,·ar då partiet bytte
namn, det var då ett nytt partiprogram antogs
och det ,·ar då de ledande i partiet beslöt att
vad saken nu gällde var att fast och konseb·ent
fora ut partiets politik. Det moderata budskapet skulle samtidigt forenas med en klart och
öppet deklarerad vilja till borgerlig sam\·erkan.
Receptet låter enkelt men var i sjäh-a ,·erket
s\·årt att genomfora i de årens politiska klimat.
60-talets vänstt•rsocialistiska ,·indar blåste fortfarande med full styrka. En maktberusad socialdemokrati tyckte sig ha monopol på kanslihuset. Folkpartiet och centern hade sökt sig samman i mittensamverkan, som till icke ringa del
riktades mot moderaterna. Stora delar a,· de
båda partierna var också alltfor benägna att
göra upp med de mäktiga socialdemokraterna
när tillfålle ga,·s.
De årens politiska historia är från moderat
synpunkt markerad av en lång rad s\·åra beslut, där partiet i vissa fall fick ,·älja att gå
ensamt fOr att inte offra sin politik. Här kan
nämnas partiets insats fOr att Vietnam-uppropet skulle få en någorlunda dräglig utformning,
partiets nej till det fOrslag som då forelåg till ett
skiljande av stat och kyrka och, kanske viktigast av allt, partiets vägran att medverka till de
skattehöjande Haga-överenskommelserna. Yid
Haga grundlades säkert en del a,· den trovärdighet som moderaterna i dag åtnjuter i skatte·
frågan.
U nder 70-talet fortsatte moderaterna att
konseb·ent driva de frågor som i dag har blivit
partiets märkesfrågor: skatter, skola, kamp mot
bvråkratin, rättstrvgghet och indi,·idens ,·alfrihet. Lönen fOr mödan märks i det faktum att
det som under forsta hälften a,· 70-talet hen ar
mittenpartierna betecknades som s,·årartad hö-
gerpolitik i dag har blivit en del a\· den allmänna debatten t o m inom socialdemokratin.
Folkpartiets ut,·eckling under 70-talet är
raka motsatsen till moderaternas. Folkpartiet
hade trO\·ärdighet under Bertil Ohlins tid. Partiet var då ett liberalt, klart borgerligt parti,
som såg som en av sina främsta uppgifter att pa
parlamentariskt vis fOrsätta socialdemokratin i
opposition. Den inställningen uppskattades ar
de borgerliga väljarna. Folkpartiets 70-talshistoria har ,·arit präglad a\· vacklan. Från mittensamverkan som aldrig bJe,· fullbordad gr·
nom en partisammanslagning övergick folkpartiet till att hysa en längtansfylld åtrå till ett fps-alternati,·. Denna längtan att la slutas i socialdemokratins stora famn har de ledande folkpartisterna hyst rakt igenom existensen a\· td
borgerliga trepartiregeringar – och den har
uppfattats av ,-äljarna. l\1edborgarna ,·et intr
var de har folkpartiet längre. Opinionsmätningarnas besked om att det i dag finns få
procent trogna folkpartister, medan en stor
mängd ,-äljare har folkpartiet som näst bästa
alternati,·, anknyter väl till tesen att folkpartiet
tappat sin politiska profil. Som andrahandsval
kan många kryssa for folkpartiet , for folkpartiet
står fOr det mesta.
Centerpartiet hade stora framgångar i början av 70-talet som ett decentralistiskt och folkligt miljöparti med fOrankring på lanclsbygen.
Centerns miljöpolitiska profil ledde även till
betydande inbrytningar i tätorterna. Och så
kom kärnkraften in i bilden och centern utvecklades mot ett en-frågeparti. Regionalpolitiken,
miljöpolitiken och decentraliseringsfilosofin
sjönk i bakgrunden inför det intensi\·a kärnkraftsengagemanget. Centerns trovärdighet tog
)tterligare skada genom samv<’rkan med kommunisterna i folkkampanjen mot kärnkraften.
Många trogna centerbönder, som \”et att det
krävs energi får att driva ett modernt jordbruk
och vars värderingar är solitt borgerliga, lämnade helt enkelt centern i 1979 års val.
Socialdemokratins tillbakagång under 70-talrt har långsiktiga förklaringar. r socialdemokratins fall är det tiden som kommit att ifrågasätta dess trovärdighet. Bristerna och a\·igsidorna hos de socialdemokratiska reformerna
har med tiden kommit att avslöjas for medborgarna: de höga skatterna, de många regleringarna, den minskade fårefagarlusten, den tilltagande normlösheten. Det faktum att socialde- 255
mokratt>rna under 70-talet i så hög grad låtit
det kortsiktiga taktikspelet dominera politiken
har säkert ökat svårigheterna för partiet.
På 80-talet kommer trovärdigheten i de politiska partiernas förkunnelse och handlande att
sättas på hårda prov. Kommer modet att finnas hos politikerna att ta itu med de svåra
ekonomiska problemen, att fatta de obehagl iga
beslut som krävs? Kommer de borgerliga att
lyckas \·idmakthålla medborgarnas tilltro till
det borgerliga a lternativet~ Kommer moderaterna att kunna fortsätta sin trovärdighetsskapande politik genom att också omsätta den i
praktisk handling i regering och riksdag, kommun och landsting~ Kommer socialdemokraterna att lyckas återskapa en entusiasm iniOr en
socialistisk utveckling~
Det politiska livet tycks alltfår ofta vara
präglat av kortsiktiga taktiska beräkningar. De
politiska partiernas skiftande öden under 70-
talet antyder att den långsiktiga bilden a\· ett
partis politik och förmåga är viktigart’ får \·äljarnas avgörande.