Scriptor; Vart tog då pedagogiken vägen

SCRIPTOR:
Vart tog då pedagogiken vägen?
En erfaren lärarutbildare ger här den
skrämmande bilden av hur de blivande lärarnas
utbildning i pedagogik går till. Man diskuterar i
oändlighet.for diskussionens egen skull och
litteraturlista i ämnet saknas. Många av eleverna
vid lärarhögskolorna delar inte den starkt
vänstersryrande riktningen. Trots detta opponerar
de sig ryvärr inte.
En lärarutbildning är avslutad – den bistra,
rea!istiska, efterlängtade verkligheten, dvs härvidlag yrkesutövningen tar vid. Men vart hade
då pedagogiken tagit vägen, den som skulle
vara ett av de främsta stöden i det praktiska
arbetet? Enligt Nordisk Familjebok av helt acceptabel årgång skulle ämnet pedagogik vara
” vetenskapen om uppfostran i vidsträckt bemärkelse . .. Dock bör alltid hållas i sikte, att
de bidrag, som andra vetenskaper lämna till
pedagogiken, här tjäna ett strängt fasthållet
enhetligt syfte, det att belysa och, låt vara i
relativ och tidsbestämd mening, lösa uppfostrans svåra problem. Det är denna enhetliga
inriktning, som gör pedagogiken till en självständig vetenskap”.
Jag minns den fOrsta pedagogiklektionen i
lärarutbildningen fOr ett ytterst begränsat antal
år sedan. Någon djärv i gruppen dristade sig
till att fråga vad ämnet pedagogik stod för och
hur det var tänkt att man skulle börja ge sig i
kast med studierna. Intresset var stort. Det är
inte enbart uppslagsböcker, som befattar sig
med ämnet som sådant. Det ” vägledande”
svaret löd: ”Hur skajag som pedagog kunna ge
svar på din fråga. Frågar du mig får du ett svar,
frågar du någon annan vid pedagogikinstitutionen får du ett annat svar, frågar du någon
vid Frescati kanske du inte får något svar alls.
Det är intejag som ska svara på vad pedagogik
är, det är du och gruppen som ska ta reda på
det”.
En viss förvirring spred sig i gruppen, men
djärvheten var inte helt knäckt. Ytterligare nå-
gon dristade sig att fråga om litteraturlista för
att veta var man skulle börja att söka svaren på
· den tydligen olösta frågan .
Svaret blev även denna gång mycket rakt:
274
”Det är inte jag som lärare som ska ge anvisningar på litteratur. Ge dig ut och leta efter
böcker och kom hit med förslag så får gruppen
komma överens om vad ni ska välja”.
Det tog en tid innan jag fattade, eller kanske
jag vägrade att acceptera, att det var så arbetet, undervisningen skulle gå till. Vi insåg efter
mycken möda och många besvikelser, att gruppen kunde inte enas. Det fanns får många viljor, får mycket av skiftande bakgrunder, för
mycket av ensidigt politiskt patos får att vi
inom överskådlig tid skulle komma fram till
vad som skulle kunna bli en kurslitteratur. l
vår barnsliga enfald hade några av oss trott, att
barnets, elevens olika åldrar, utvecklingspsykologi skulle vara något väsentligt i utbildningen
får yrket. Men långt därifrån … De pedagogiktimmar, som inte användes till att lära känna
oss själva och att söka konflikter inom oss
själva och i relationen till varandra, ägnade
stor uppmärksamhet åt artiklar i tidskriften
Krut, pockettidningen R och litteratur av typen Fromm: Flykten från friheten, Kullberg:
Kris och utveckling, Börjeson: Samtal med K.
SOL-projektet (socialistiska lärare) var också
ett inslag.
för diskussionens egen skull, konflikter i gruppen som hade bort kunna lösas, konflikter som
aldrig hade behövt uppstå. Det fanns ju till och
med några av oss, som var reaktionära nog att
tycka att vi trivdes med tillvaron, hade funnit
en egen identitet och kände så pass mycket a1·
trygghet inom oss själva att vi fårväntade oss
en utbildning, som i hög grad skulle vara yrkesinriktad.
Dessvärre var detta inte något specifikt for
vår grupp. Går man ut och frågar kolleger av
samma eller näraliggande årgångar i utbildningen redovisar de likartade erfarenheter.
Söker man litteraturlistor i pedagogik i dagens
utbildning är de svåra att komma åt. Antingen
ska de växa fram under arbetets gång eller är
de integrerade i annat. Vi som trodde, vi som
hade hoppats mycket av ämnet pedagogik i en
elevinriktad lärarutbildning, vi blev ytterst besvikna. Men det finns många, alltfår många
menar vi, som inte delar den starkt vänsterstyrande riktningen, som ställer upp på de villkor,
som i många fall råder. Ett och annat undantag
bland pedagogiklärare finns också som sällsynta inslag.
Ett citat ur kårbladet Informatorn vid Högskolan får lärarutbildning i Stockholm kan vara
ägnat att väcka funderingar. Citatet är hämtat
Vinklad samhällsdebatt ur en artikel ”Om det svåraste av yrken.” –
En aktuell samhällsdebatt är givetvis något vi ”Skolarbetarens (är du så fritidspedagog.
alla bör gå in i. Men hur vinklad får den vara? klasslärare eller ämneslärare) yrke; det nödFår det stå och falla med den lärare eller de vändiga och samtidigt motstridiga. Och situalärare man samarbetar med under utbildning- tionen det ska utövas i: ett klassamhälle. Hur
en? Givetvis inte, säger varje rätt tänkande tar vi oss ur det här? Hur löser vi detta? –
människa. Men ändå blev det så här och man Kadaverdisciplinen i den gamla pluggskolan
står inför sin arbetsuppgift och känner sig i visade sig snabbt oduglig då alla i samhället
detta avseende dåligt rustad. Kvar står ännu så behövde utbildas (investering i utbildning är
länge ett minne av diskussioner i all oändlighet en lyckad affår) . Då förut några få piskades till
kunskap och befattning och gott liv kunde man
ju säga att dessa hundår visserligen var får
djädiga men behövliga då de dock ledde till
gott resultat. u, när många ska piskas fram,
av vilka alltjämt några få ska vaskas ut till
befattningarna, så att det stora flertalet inte
vunnit något alls på kuppen, då håller det inte
längre. Då krävs nya metoder.
Men disciplin behövs. Det måste sägas –
trots att det låter som Britt Mogård. Arbetarklassen behöver disciplin får att kunna ta makten. Arbetsdisciplin. För lika sant som att kunskap är makt är att ingen kunskap vinnes utan
arbete. – Skolan är ingen förvaringsanstalt –
enbart. Den har den sidan också. Men samtidigt som det sig fårändrande och alltmer utvecklade (invecklade?) samhället kräver arbetsfolk (arbetare och gänstemän) med alltmer
kunskap, så ger kunskap makt. Detta är får den
härskande klassen en olöslig och fårödande
motsättning. Det går inte att med hjälp av
kunskap hålla folket förtryckt. Därtill krävs
falska kunskaper och falsk demokrati. När vi
slåss fOr kunskap slåss vi alltså får makt, folkmakt. Eller demokrati – i dess verkliga mening”.
Artikeln är skriven av en mellanstadielärarekandidat sista terminen av utbildningen.
275
ningen är den, att denna uppfattning delas av
majoriteten studerande. Och eftersom vi har en
demokratisk skola så är den åsikten sann, eller
hur?”
Vad kan man då göra åt detta och vad görs
idag? är en följande frågeställning. Ja, att åtskilligt görs, det vet vi som har kämpat i stark
motvind i vänstervindarna. Den nyligen genomförda demonstrationen mot graderade betyg, där bl a vissa lärare agerar starkt, är det
att se som ett led i en fårbättringsåtgärd? Att de
som tar avstånd från aktionen i vissa grupper
bedöms omogna får diskussioner och sakskäl,
det är yttranden vi vant oss vid. Intressant i
anslutning till detta är inslaget i nummer Il av
Lärartidningen i år ” Mogård och facket.”
”Det blir inget fårsök med betygsfri intagning till gymnasieskolorna i Örebro län, säger
Britt Mogård till Svenska Dagbladet (6/ 3).
Lärarfacket ställer inte upp. ’Vi har hitills aldrig genomfört något som facket är emot.’
Såväl Sveriges lärarförbund som Svenska
facklärarförbundet har som bekant tillstyrkt
Örebroprojektet. Endast Lärarnas Riksförbund har satt sig på tvären. Men ’facket’ – det
är får Britt Mogård tydligen detsamma som
LR. Det var bra att vi fick veta det.”
Det blåser vindar i kårpress och fackpress.
Ett avslutningscitat ur nyss nämnda nummer
av Informatorn kan vara värt att avsluta de här
Demokrati? funderingarna ”Utan ideologi är den goda viiEtt annat nummer av tidskriften fastlår under jan blind, utan utopi är ideologin stum. Är
rubriken ”Demokrati.” Utbildningen på lärar- Marx död? Du lever: du är en handelsvara.
högskolan är dålig eller mycket dålig! Makthavarna bevarar samhället: Det är din
Detta påstående kommer kanske inte som sak att bevisa demokratin, dagligen, i praktisk
oågon större nyhet får dig. Men däremot har handling, på den plats där du befinner dig.”
du kanske trott att detta är något som bara du På vilkas villkor är det demokrati?
~älv eller några urbota pessimister tycker. San-