Ledare; Ett borgerligt 80-tal
1981
Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.
Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.
Öppna PDF
Öppna text
Ett borgerligt 80-tal
Det borgerliga 80-talct har inletts med att
Moderata samlingspartiet har lämnat regeringen. Så fel men ändå så rätt.
Det sena 70-talct uppvisade den politiserade blandekonomins sammanbrott i
Sverige och i andra länder. Inga taktiska
bedömningar eller breda lösningar kan på
sikt fårdölja detta. Verkligheten kommer
under 80-talct att avvisa kompromissernas
politik. Vcrklighctcn kommer att kräva
klar samhällsanalys, medvetna åtgärder
och fullständig trohet mot en konsistent
ekonomisk politik på marknadsekonomisk
grund. Endast härigenom kan välfärdsdemokratierna i väst fåras åter till välfärdens
väg. Dc breda lösningarnas kompromisser
låter ofta dc politiska spekulationerna få
överhöghet över strävan efter rationella
ekonomiska beslut.
Demokratin är medlet får att skapa
samstämmighet om ett lands ledning.
Men demokratin är inte medlet att tysta
det rationella samtalet eller fårdölja
åsiktsskillnader. Demokratin kräver inte
kompromisser. Demokratin kan ge kompromisser om det rationella samtalet väl
fårs och får leda fram till resultat genom
konstruktiva motsättningar.
Mittenpartierna har satt makten i centrum. Maktutövningens innehåll har hamnat i periferin. Moderata samlingspartiet
har gjort tvärtom. Och hur skulle man
kunnat göra något annat. Visserligen kan
man inte åstadkomma resultat utan makt.
Men varfår skall man ha makt om den
leder till fel resultat. Det ankommer nu på
Moderata samlingspartiet att påverka skeendet med idcernas kraft. Vcrklighctcn
kommer att stå moderaterna bi. Men
framgången kräver slutligen att den borgerliga samverkan upprätthålls. Detta är
ett gemensamt ansvar får dc tre partierna.
De båda mittenpartierna i den nya
miniregeringen måste nu visa att man
verkligen fårmår bära ansvaret får landet
och inte faller till fåga får lockelsen att låta
”de breda lösningarna” bli en förevändning får lättvindighetens politiska väg. En
regering måste våga driva sin politik och
falla på sin politik. Blir det viktigare får
regeringen att driva en politik som man
kan fårvänta sig gehör får i riksdagen än
den politik man tror är riktig och nödvändig får landet har vi inte längre en regering
värd namnet.
Regeringsbildningen inger farhågor.
Thorbjörn Fälldin tycks målmedvetet ha
fåljt minsta motståndets lag. Anspråk från
de sittande statsråden om vidgade ansvarsområden har systematiskt tillgodosetts. De nya statsråden tillfredsställer
kraven på anciennitet och bevarad balans
mellan manliga och kvinnliga statsråd.
Men mer är det inte. Den politiska ambitionen lyser med sin frånvaro. Den strategiska ekonomiministerposten har inte ens
återbesatts. En redan överbelastad budgetminister skall foga ekonomiministeransvaret till sin redan övermäktiga arbetsuppgift.
Mittenpartierna kommer att under det
närmaste året få lära sig att en majoritetsregering är betydligt starkare än en minoritetsregering. Detta kommer att starkt på-
verka möjligheterna får moderaterna at
återkomma i regeringsställning.
Det borgerliga 80-talct har inletts med att
Moderata samlingspartiet har lämnat regeringen. Så fel men ändå så rätt.
Det sena 70-talct uppvisade den politiserade blandekonomins sammanbrott i
Sverige och i andra länder. Inga taktiska
bedömningar eller breda lösningar kan på
sikt fårdölja detta. Verkligheten kommer
under 80-talct att avvisa kompromissernas
politik. Vcrklighctcn kommer att kräva
klar samhällsanalys, medvetna åtgärder
och fullständig trohet mot en konsistent
ekonomisk politik på marknadsekonomisk
grund. Endast härigenom kan välfärdsdemokratierna i väst fåras åter till välfärdens
väg. Dc breda lösningarnas kompromisser
låter ofta dc politiska spekulationerna få
överhöghet över strävan efter rationella
ekonomiska beslut.
Demokratin är medlet får att skapa
samstämmighet om ett lands ledning.
Men demokratin är inte medlet att tysta
det rationella samtalet eller fårdölja
åsiktsskillnader. Demokratin kräver inte
kompromisser. Demokratin kan ge kompromisser om det rationella samtalet väl
fårs och får leda fram till resultat genom
konstruktiva motsättningar.
Mittenpartierna har satt makten i centrum. Maktutövningens innehåll har hamnat i periferin. Moderata samlingspartiet
har gjort tvärtom. Och hur skulle man
kunnat göra något annat. Visserligen kan
man inte åstadkomma resultat utan makt.
Men varfår skall man ha makt om den
leder till fel resultat. Det ankommer nu på
Moderata samlingspartiet att påverka skeendet med idcernas kraft. Vcrklighctcn
kommer att stå moderaterna bi. Men
framgången kräver slutligen att den borgerliga samverkan upprätthålls. Detta är
ett gemensamt ansvar får dc tre partierna.
De båda mittenpartierna i den nya
miniregeringen måste nu visa att man
verkligen fårmår bära ansvaret får landet
och inte faller till fåga får lockelsen att låta
”de breda lösningarna” bli en förevändning får lättvindighetens politiska väg. En
regering måste våga driva sin politik och
falla på sin politik. Blir det viktigare får
regeringen att driva en politik som man
kan fårvänta sig gehör får i riksdagen än
den politik man tror är riktig och nödvändig får landet har vi inte längre en regering
värd namnet.
Regeringsbildningen inger farhågor.
Thorbjörn Fälldin tycks målmedvetet ha
fåljt minsta motståndets lag. Anspråk från
de sittande statsråden om vidgade ansvarsområden har systematiskt tillgodosetts. De nya statsråden tillfredsställer
kraven på anciennitet och bevarad balans
mellan manliga och kvinnliga statsråd.
Men mer är det inte. Den politiska ambitionen lyser med sin frånvaro. Den strategiska ekonomiministerposten har inte ens
återbesatts. En redan överbelastad budgetminister skall foga ekonomiministeransvaret till sin redan övermäktiga arbetsuppgift.
Mittenpartierna kommer att under det
närmaste året få lära sig att en majoritetsregering är betydligt starkare än en minoritetsregering. Detta kommer att starkt på-
verka möjligheterna får moderaterna at
återkomma i regeringsställning.