Matti Häggström; Om skolbetygen
1982
Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.
Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.
Öppna PDF
Öppna text
skolbetygen
Skolbetygen kom oförmodat in i valrö-
relsen och ställde till trassel för strategerna på vissa partikanslier.
Skälet till att de aktualiserades var att
det fr o m i höst ges sammanfattande betyg, s k blockbetyg, i de samhällsorienterande och naturorienterande ämnena på
grundskolans högstadium. I stället för
betyg i vart och ett av ämnena historia,
geografi, samhällskunskap och religionskunskap respektive fysik, kemi, biologi
och teknik blir det bara ett betyg i valje
ämnesblock.
Avsikten från böljan var att dessa betygs meritvärde inte skulle vara större än
betyget i exempelvis barnkunskap. skolöverstyrelsen tvingades dock ingripa och
se till att blockbetygen multipliceras med
fyra. Efter talrika elevstrejker i september beslöt dessutom skolministern Ulla
TilJander att valje lokal skolstyrelse
skall få välja om man förutom blockbetygen skall ge betyg i vart och ett av de
enskilda ämnena.
Under valrörelsen pågick också en
animerad debatt mellan Ulla Tillander
och hennes företrädare Britt Mogård om
vem som verkligen hade ansvar för stolligheterna.
Olof Palme sökte skära pipor i vassen.
Han hade, förklarade han i en TV-utfrågning, i och för sig inte mycket att
invända mot blockbetygen. Han ville
dock att ämnesintegreringen först skulle
genomföras. Därefter skulle det vara fritt
fram för blockbetyg. För honom var det
alltså huvudsakligen en turordningsfråga.
Betygsfrågan är inte pacificerad. Det
kan den inte bli så länge den utgör ett
skolexempel på politiskt självsvåld. De
som syndat mest är socialdemokraterna,
394
men inte heller mittenpartierna är oskyldiga.
Fro m nu är antalet betygstillfällen på
grundskolan kraftigt beskuret. Betyg ges
enbart på högstadiet. Bakom den beklagliga åtgärden står socialdemokraterna,
folkpartiet och centerpartiet.
För socialdemokraterna är betygsfrå-
gan ideologisk. skolbetygen visar ju –
ve och fasa – att en del elever är bättre
än andra. Som om det inte vore tillräckligt avslöjar de också att somliga är sämre än sina kamrater. Betygen är därför
ett dödligt hot mot alla nivellerings- och
jämlikhetssträvanden.
Socialdemokraterna har uppenbarligen läst sin Strindberg, som säger: ” Sanningen är alltid oförsynt. ” Slutsatsen för
partiet blir då att sanningen till vaije pris
måste döljas. Det skall inte få framgå att
vissa ungdomar är duktigare än andra,
och framför allt inte att somliga är mindre framstående. Avskaffas en metod att
mäta skillnaderna kan de ju lättare glömmas eller t o m sopas under mattan. Så
får vi jämlikhet, simsalabim!
Ett viktigt steg i dessa strävanden är
att stödja sådana befängda påhitt som
blockbetyg. De misskrediterar även betygen i stort. Därmed skall marken bere·
das för deras definitiva avskaffande på
såväl grundskolan som gymnasiet, vilket
ju är socialdemokraternas klart uttalade
mål.
Det blir måhända inte så lätt ändå.
Var moderaterna står är det ingen som
tvekar om. Värt att notera är dock att
även Thorbjörn Fälldin och Ulla TiJ.
lander i valrörelsen framhöll att fler be·
tygstillfällen på grundskolan nog vore
motiverat. Kanske är det inte uteslutet
att vi så småningom – för elevernas
lärarnas och föräldrarnas skull – får ett
bättre betygssystem, fler betygstillfållen
på grundskolan och rättighet för elever
att i efterhand kunna höja sina betyg för
att komma in på en eftersökt utbildningslinje.
Vem vet – blir det rentav till sist en
betygspolitik som beaktar majoritetens
åsikter?
Matti Häggström
Skolbetygen kom oförmodat in i valrö-
relsen och ställde till trassel för strategerna på vissa partikanslier.
Skälet till att de aktualiserades var att
det fr o m i höst ges sammanfattande betyg, s k blockbetyg, i de samhällsorienterande och naturorienterande ämnena på
grundskolans högstadium. I stället för
betyg i vart och ett av ämnena historia,
geografi, samhällskunskap och religionskunskap respektive fysik, kemi, biologi
och teknik blir det bara ett betyg i valje
ämnesblock.
Avsikten från böljan var att dessa betygs meritvärde inte skulle vara större än
betyget i exempelvis barnkunskap. skolöverstyrelsen tvingades dock ingripa och
se till att blockbetygen multipliceras med
fyra. Efter talrika elevstrejker i september beslöt dessutom skolministern Ulla
TilJander att valje lokal skolstyrelse
skall få välja om man förutom blockbetygen skall ge betyg i vart och ett av de
enskilda ämnena.
Under valrörelsen pågick också en
animerad debatt mellan Ulla Tillander
och hennes företrädare Britt Mogård om
vem som verkligen hade ansvar för stolligheterna.
Olof Palme sökte skära pipor i vassen.
Han hade, förklarade han i en TV-utfrågning, i och för sig inte mycket att
invända mot blockbetygen. Han ville
dock att ämnesintegreringen först skulle
genomföras. Därefter skulle det vara fritt
fram för blockbetyg. För honom var det
alltså huvudsakligen en turordningsfråga.
Betygsfrågan är inte pacificerad. Det
kan den inte bli så länge den utgör ett
skolexempel på politiskt självsvåld. De
som syndat mest är socialdemokraterna,
394
men inte heller mittenpartierna är oskyldiga.
Fro m nu är antalet betygstillfällen på
grundskolan kraftigt beskuret. Betyg ges
enbart på högstadiet. Bakom den beklagliga åtgärden står socialdemokraterna,
folkpartiet och centerpartiet.
För socialdemokraterna är betygsfrå-
gan ideologisk. skolbetygen visar ju –
ve och fasa – att en del elever är bättre
än andra. Som om det inte vore tillräckligt avslöjar de också att somliga är sämre än sina kamrater. Betygen är därför
ett dödligt hot mot alla nivellerings- och
jämlikhetssträvanden.
Socialdemokraterna har uppenbarligen läst sin Strindberg, som säger: ” Sanningen är alltid oförsynt. ” Slutsatsen för
partiet blir då att sanningen till vaije pris
måste döljas. Det skall inte få framgå att
vissa ungdomar är duktigare än andra,
och framför allt inte att somliga är mindre framstående. Avskaffas en metod att
mäta skillnaderna kan de ju lättare glömmas eller t o m sopas under mattan. Så
får vi jämlikhet, simsalabim!
Ett viktigt steg i dessa strävanden är
att stödja sådana befängda påhitt som
blockbetyg. De misskrediterar även betygen i stort. Därmed skall marken bere·
das för deras definitiva avskaffande på
såväl grundskolan som gymnasiet, vilket
ju är socialdemokraternas klart uttalade
mål.
Det blir måhända inte så lätt ändå.
Var moderaterna står är det ingen som
tvekar om. Värt att notera är dock att
även Thorbjörn Fälldin och Ulla TiJ.
lander i valrörelsen framhöll att fler be·
tygstillfällen på grundskolan nog vore
motiverat. Kanske är det inte uteslutet
att vi så småningom – för elevernas
lärarnas och föräldrarnas skull – får ett
bättre betygssystem, fler betygstillfållen
på grundskolan och rättighet för elever
att i efterhand kunna höja sina betyg för
att komma in på en eftersökt utbildningslinje.
Vem vet – blir det rentav till sist en
betygspolitik som beaktar majoritetens
åsikter?
Matti Häggström