Ledare; Vem betalar pensionen


1982


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

Vem betalar pensionen?
Vi införde ATP, har socialdemokraterna
brukat säga med stolthet i rösten, och tvivelsutan har de också under många år fått
politisk reveny av detta. Men nu börjar
inställningen svänga. Allt fler människor
börjar bli alltmer osäkra på om de kommer att få den ATP-pension de har blivit
utlovade. I takt med att osäkerheten om
de framtida pensionerna växer, forsvagas
socialdemokraternas fordel av att ha stått
fadder till denna reform. Bara det är politiskt intressant.
Skälet till att allt fler undrar om dc får
sin utlovade ATP-pension är att det allmänna ekonomiska läget, med svag tillväxt i ekonomin och urusla statsfinanser,
gör att den aktiva generationen kommer
att, som det brukar heta, få det svårare att
betala pensionerna for ett växande antal
pensionärer. Den avgift som arbetsgivaren
betalar, som det också brukade heta, uppgår nu till cirka 13% av den pensionsgrundande inkomsten. För att klara dc nu
snabbt växande betalningarna skulle avgiften behöva höjas till cirka 25%, räknade Riksförsäkringsverket ut for några år
sedan, en uppgift som då inte väckte något
större uppseende. Det är en stor höjning,
som inkräktar på utrymmet for standardökning eller en skattehöjning for att sanera
statsfinanserna.
Det dyker nu upp allt fler röster i samhällsdebatten som säger ungefår som så
att den aktiva generationen kommer inte
att vilja eller kunna betala så stora avgifter
och att pensionärerna därfor får räkna
med att deras pensioner kommer att reduceras. Det sättet att resonera bygger på
föreställningen att pensioner är nägot s
den aktiva generationen av hygglighet
står till pensionärerna och att pensionä
na skall stå med hatten i handen och\’
tacksamma for det som de trots allt
Detta är något som är förnedrande
pensionärerna och det är dessutom ett
felaktigt synsätt.
Ingen skulle komma på tanken alt
ifrån pensionärerna deras banktillgod
vanden. Den äganderätten respekt
som självklar. Ingen föreslår heller att
säkringsbolagen skall skära ner utb
ningarna av dc pensionsforsäkringar
deras kunder har betalat in till under
yrkesaktiva tid. Även där respekteras
de utgående pensionerna är något
pensionären har rätt till, en rätt som·
på något vis påverkas av om den ak
generationen har större eller mindre
svär med sin egen levnadsstandard.
Vid bank- och forsäkringssparande
det nämligen uppenbart, att det som
sionären får ut är något som han tidi
har sparat ihop. Med ATP-pensionen
det annorlunda. Den bygger på den
fördelningsmetoden, där de inflytande
gifterna i princip skall vara lika stora \’
år som de utbetalda pensionerna.
finns inte, som vid den s k premierc
metoden, något direkt samband me
vad den enskilde har betalat in och
han får i pension.
Männen missgynnas av ATP-syste
De dör nämligen i genomsnitt tidigare
kvinnorna och får således pension i fi
antal år. Dessutom betalar dc sann
avgifter i flera år än kvinnorna. Det
som bygger på något som
kedjebrevet, till ett premiereservDe som idag har tjänat in ATPskulle få fribrev som garanterar
pensioner i relation till hur mycket de
in. I fortsättningen skulle var
en få betala in sina avgifter och få
61
pension i forhållande till det. Det börjar
nu bli dags att på allvar ta upp Ingemar
Ståhls fårslag till seriös politisk prövning.
ATP-systemet har, åtminstone i teorin,
en fordeL Det är inflationssäkert. Detta är
en viktig fårutsättning får ett pensionssystem i inflationstider. För att ett premiereservsystem skall kunna ge inflationsskydd, måste fårsäkringsinrättningarna
ges möjlighet att placera sina medel på ett
sätt som skyddar dem från att urholkas av
inflationen. Det är ett problem som inte är
olösligt om bara viljan finns.