Matti Häggström; Om sofflocksideologin
1982
Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.
Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.
Öppna PDF
Öppna text
soffiocksideologin
.Målet för socialdemokratin i regeri
ställning bör vara att ta det första st
mot sextimmarsdag för alla under l
talet, framhåller man.
Jojo!
Så låter det från ett parti som hävdar
vi måste jobba oss ur den samhällsek
miska krisen. Hur mycket djupare sk
den inte ha varit i dag om vi utöver
annat överflöd också haft sextimmar
sextimmarsdag för småbarnsfciräl
är en sak för sig. Men kravet på sex
marsdag för alla vittnar om en i gru
negativ syn på arbetet som sådant.
om jobbet bara skulle vara en födkro
nödvändigt ont som det gäller att ko
undan så snabbt och lindrigt som mö’
Som om det bara är på fritiden som
niskan kan ha en meningsfull tillvaro.
om inte arbetet ofta ger utövaren m
om han är villig att bjuda lite på sig ·
Inte bara utföra sysslorna för att dän
man nödd och tvungen utan för att s
man sitt engagemang på en uppgift
man många gånger igen det med råge
Visst är det motiverat att vi under
sekel successivt sänkt arbetstiden.
någonstans bör vi sätta gränsen. Äv
arbetstidens område finns rimligt1·
Laffer-kurva, som säger att fortsatt
kortning förr eller senare inte längre
nar den enskildes välstånd och väl
nande utan rar rakt motsatt effekt.
sextimmarsdagen framstår som en
manande lyx, framför allt i globah
spektiv. Den skulle också stå folkhus
dyrt. Hur mycket mindre kan vi då
utnyttja investeringarna i byggnader
Hur mycket effektivare och
måste vi inte bli om vi skall
hävda oss i den allt hårdare internär vi samtidigt
kretsar anses det inte fint att
hårt. Där är snobberiets attribut de
Där betraktas arbetsglädje som
känslopjunk. Där är arbetets
uppgift att spotta fram förmåner och
i en aldrig sinande ström.
minsta krämpa till intäkt får sjukmenar anhängarna av sextimmarsatt fortsatt arbetstidsfårkortning ger
tid for den enskilde till berikande
. De hänvisar till kulturkonsumt facklig och politisk verksamhet
man ju kan få ” kaffe med sociasom Arbetet (s) nyligen uttryckte
skulle alltså bli ett folk av sammanr. Men aldrig har möjlighetersådana forlustelser varit större än i
Likafullt är det inte många som
på möten på kvällarna. De sitter i
nedsjunkna framfår TV:n. Det är
tillbringar så långt ifrån obetydliga
Och det skulle de nog göra i ännu
grad om arbetstiden krymptes yttersom kommer att bli än mera mar- 67
kant den dag sextimmarsdagen fårverkligas är skillnaden mellan två arbetstagarkategorier.
Där skulle finnas de somjobbar sina sex
timmar under fem veckodagar. De ägnar
inte många tankar åt sitt arbete däremellan – i den mån det inte råkar aktualiseras
i något TV-program. Och där kommer att
finnas den grupp som vill ta ett större
ansvar, som betraktar sina arbetsuppgifter
med åtminstone något mått av idealitet.
Och som därfår jobbar i stort sett så länge
det behövs, oavsett om arbetstiden är ute
eller inte. Det är de som genom sina tidskrävande insatser mer än andra möjliggör
kortare arbetstid får de övriga – om det
nu över huvud taget är genomförbart.
Det finns en grupp som verkligen kan se
framtiden an med tillfårsikt om sextimmarsdagen införs. Det är soffiocksproducenterna. Där kan vi vänta en högkonjunktur av sällan skådat slag. Möbelindustrins alla problem skulle vara borta med
vinden, och kruxet blev väl bara att de
anställda måste öka sin arbetstid med flera
timmar per dygn.
Men dc kan ju säga med Hjalmar Gullberg:
På släktets färd krävs offer. Vi blev
valda. Framtidens hjul går över söndermalda.
Matti Häggström
.Målet för socialdemokratin i regeri
ställning bör vara att ta det första st
mot sextimmarsdag för alla under l
talet, framhåller man.
Jojo!
Så låter det från ett parti som hävdar
vi måste jobba oss ur den samhällsek
miska krisen. Hur mycket djupare sk
den inte ha varit i dag om vi utöver
annat överflöd också haft sextimmar
sextimmarsdag för småbarnsfciräl
är en sak för sig. Men kravet på sex
marsdag för alla vittnar om en i gru
negativ syn på arbetet som sådant.
om jobbet bara skulle vara en födkro
nödvändigt ont som det gäller att ko
undan så snabbt och lindrigt som mö’
Som om det bara är på fritiden som
niskan kan ha en meningsfull tillvaro.
om inte arbetet ofta ger utövaren m
om han är villig att bjuda lite på sig ·
Inte bara utföra sysslorna för att dän
man nödd och tvungen utan för att s
man sitt engagemang på en uppgift
man många gånger igen det med råge
Visst är det motiverat att vi under
sekel successivt sänkt arbetstiden.
någonstans bör vi sätta gränsen. Äv
arbetstidens område finns rimligt1·
Laffer-kurva, som säger att fortsatt
kortning förr eller senare inte längre
nar den enskildes välstånd och väl
nande utan rar rakt motsatt effekt.
sextimmarsdagen framstår som en
manande lyx, framför allt i globah
spektiv. Den skulle också stå folkhus
dyrt. Hur mycket mindre kan vi då
utnyttja investeringarna i byggnader
Hur mycket effektivare och
måste vi inte bli om vi skall
hävda oss i den allt hårdare internär vi samtidigt
kretsar anses det inte fint att
hårt. Där är snobberiets attribut de
Där betraktas arbetsglädje som
känslopjunk. Där är arbetets
uppgift att spotta fram förmåner och
i en aldrig sinande ström.
minsta krämpa till intäkt får sjukmenar anhängarna av sextimmarsatt fortsatt arbetstidsfårkortning ger
tid for den enskilde till berikande
. De hänvisar till kulturkonsumt facklig och politisk verksamhet
man ju kan få ” kaffe med sociasom Arbetet (s) nyligen uttryckte
skulle alltså bli ett folk av sammanr. Men aldrig har möjlighetersådana forlustelser varit större än i
Likafullt är det inte många som
på möten på kvällarna. De sitter i
nedsjunkna framfår TV:n. Det är
tillbringar så långt ifrån obetydliga
Och det skulle de nog göra i ännu
grad om arbetstiden krymptes yttersom kommer att bli än mera mar- 67
kant den dag sextimmarsdagen fårverkligas är skillnaden mellan två arbetstagarkategorier.
Där skulle finnas de somjobbar sina sex
timmar under fem veckodagar. De ägnar
inte många tankar åt sitt arbete däremellan – i den mån det inte råkar aktualiseras
i något TV-program. Och där kommer att
finnas den grupp som vill ta ett större
ansvar, som betraktar sina arbetsuppgifter
med åtminstone något mått av idealitet.
Och som därfår jobbar i stort sett så länge
det behövs, oavsett om arbetstiden är ute
eller inte. Det är de som genom sina tidskrävande insatser mer än andra möjliggör
kortare arbetstid får de övriga – om det
nu över huvud taget är genomförbart.
Det finns en grupp som verkligen kan se
framtiden an med tillfårsikt om sextimmarsdagen införs. Det är soffiocksproducenterna. Där kan vi vänta en högkonjunktur av sällan skådat slag. Möbelindustrins alla problem skulle vara borta med
vinden, och kruxet blev väl bara att de
anställda måste öka sin arbetstid med flera
timmar per dygn.
Men dc kan ju säga med Hjalmar Gullberg:
På släktets färd krävs offer. Vi blev
valda. Framtidens hjul går över söndermalda.
Matti Häggström