Ann-Catherine Haglund; Valfrihet för eleverna
1982
Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.
Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.
Öppna PDF
Öppna text
ANN-CATHRINE HAGLUND:
Valfrihet för eleverna
Riksdagsledamoten Ann-Cathrine Haglund
– med många års erfarenhet som adjunkt i
språk – redogörfår den individualiserade
undervisning som bedrivs i USA inom den
offentliga ”statliga” skolan. De beslut som
riksdagen tagit de senaste åren beträffande
skolan och inte minst den nya läroplanen ger
också möjligheter att öka valfriheten inom det
svenska skolväsendet. I USA är det däremot
föräldrarna som har möjlighet att välja
vilken inriktning på undervisningen de vill ha
får sina barn. Ett ökat foräldraengagemang är enforutsättningfor att vi skallfå en
bättre skola och en tryggare uppväxtmiljö får
barnen.
Alla barn och ungdomar har rätt a
utbildning efter sina anlag och intre
Skolan har också bättre forutsättning
ge goda kunskaper och fårdigheter om
dervisningen tar hänsyn till varje
egenart och tränar och undervisar m
stora individuella hänsynstaganden
möjligt. Valfriheten och flexibilitet
skolan måste alltså vara stor. Om
elev får välja så mycket som möjligt
om undervisningen kan anpassas efter
vcr, får han eller hon större möjlighet
känna att undervisningen är menin
och viktig.
Föräldrarna har och måste ha huv
svaret för sina barns fostran och u
ning. Till föräldrarätten hör att kunn
ja skola for sina barn. Till förätdra
och föräldraansvaret hör att sam
med skolan.
Med de beslut som tagits under
år i riksdagen och inte minst med d
läroplanen for grundskolan, finns
möjligheter att öka valfriheten i skol
att utveckla och fördjupa samverkan
lan hem och skola.
Men man kan gå ännu längre n·
gäller valfrihet och foräldramedve
skolan. Några veckors studieresa i
for att studera individualisering i
visningen och då speciellt IGE, l
dually Guided Education, som det
mats i det så kallade Madison-pr m
vid University of Wisconsin, har gi e,
starka intryck. Även om man u ta
kort tid endast kan få en mycket Ii
blick i hur amerikanska skolor fu
var intrycken intressanta och lärori
även i statliga skolor
och främst blev jag imponerad av
skolan och en rad enskilda skoinom den offentliga ”statliga”
finns en betydande valfrihet mellan
uppläggning av undervisningen
rarna kan välja den typ av unden pedagogik, de tror på.
kan även välja skola.
de olika platser där jag mötte lärare
med erfarenhet från skolor
olika undervisningssätt, var man helt
om att det är nödvändigt att fårmöta barns och ungdomars skilda
med variation i utbudet. Det ger
möjlighet får lärarna att söka sig till
att undervisa som passar den enläraren bäst. Lärarna får på så sätt
och stimulans att utveckla sitt
undervisa. Detta bidrar naturligtatt lärarna finner arbetet mer inoch får större möjlighet att bli s k
lärare.
” undervisning, en lärare
undervisning” men med
gruppindelning och nivågruppeundervisning i grupper eller
där eleverna får arbeta i
75
– undervisning enligt Montessari-pedagogik
Flera av dessa inriktningar kan finnas
inom samma skola, som till exempel i
Hans Christian Andersen School i Minneapolis. Det underlättar naturligtvis byten om man finner att eleven inte passar i
den undervisningsform fåräldrarna valt.
Individualiserad undervisning
Mest entusiasm möttejag infår den individualiserade undervisningen, där eleverna
arbetar i grupper eller individuellt i egen
takt och efter egna anlag och intressen.
Grupperna är då årskurslösa, men man
har i regel inte större åldersskillnad per
grupp än två till tre år. Eleverna grupperas av lärarlaget efter behov, formåga och
intresse, men även andra kriterier än kunskaper och fårdigheter spelar roll vid placering i grupper. Detta sätt att bedriva
undervisning fårefaller mig vara det mest
humana och verklighetsnära.
Det finns i Sverige stora möjligheter att
undervisa på olika sätt men fåräldrarna
har mycket små möjligheter att välja den
undervisning och den skola man tror skulle passa bäst får sina barn.
Valfrihet får fåräldrarna kräver att fåräldrarna får information och så mycket
kunskap om skolan att de vet vad de bör
välja. Så är också kontakterna hem-skola
mycket bättre utvecklade i USA, och fåräldrarnas engagemang i skolan är av tradition mycket stort. Här har vi mycket att
lära och ta efter.
76
Ökad samverkan med föräldrarna
Ett ökat fåräldracngagemang är en av de
viktigaste vägarna till en bättre skola och
en tryggare uppväxtmiljö. Varfår kan vi
inte i den svenska skolan systematiskt utnyttja och bygga vidare på det intresse
som fOräldrarna visar när barnen börjar
lågstadiet? Skulle vi inte kunna be dem om
och organisera ett aktivare deltagande till
skolans och barnens bästa?
I USA gör många föräldrar och andra
stora insatser i skolan som frivilliga – ”voluntcers”. Insatserna kan bestå av hjälp i
själva undervisningen mer eller mindre regelbundet, att man berättar om sitt yrke
eller om andra erfarenheter, att man tillverkar saker som behövs i skolan, vaktar,
hjälper till på utflykter, hjälper eleverna
till rätta på olika sätt osv, allt efter intresse
och förmåga. Volunteers får ej betalt får
sina insatser, men dc kan få sitt arbete
räknat som praktik och merit. Det är inte
endast föräldrar som engagerar sig som
voluntccrs utan många andra. På vissa
orter finns ett väl etablerat samarbete mellan skolan och ortens företag, som uppmuntrar sina anställda att engagera sig i
skolan även under arbetstid.
Många skolledare berättade att man är
mycket beroende av dc frivilliga som gör
en regelbunden och värdefull insats, var
och en efter läggning och fqrmåga. De instämde i behovet av normer och fostran
och kunde inte nog betona vikten av att
föräldrar engagerar sig i sina barn och att
hem och skola samarbetar. Dessutom innebär volunteers en resurs i åtstramningstider.
Behovet av fårbättrade kontakter
lan hem, skola och samhälle är uppen
i den svenska skolan. Ett sätt att nå d
kan vara att uppmuntra och utveckla
satser av frivilliga – föräldrar och a
– i skolans arbete. Frivilligas insa
måste självfallet anpassas efter mål
riktlinjer i läroplanen och även i Ö1
efter skolans och elevernas behov och
den frivilliges intresse och förmåga.
Förutom att fårbättra kontakterna
lan hem, skola och samhälle och göra
arbetet fastare och naturligare, kan i
ser av frivilliga underlätta ett ökat
svarstagande från eleverna får miljö
fårhållanden på den enskilda skolan.
Den individualiserade undcrvi ni
där eleverna får arbeta i grupper i
takt kan vara personalkrävande. Friv”
kan här göra en stor insats, något som
fick flera bevis på i USA. Sådana ins
måste naturligtvis vara styrda av lär
Frivilligas insatser bör kunna r·
som merit och praktik.
Tag vara på amerikanska erfaren
I USA har man på många håll so
skola. Många barn får inte tillräcklig
syn under sommarlovet och kan fa
när skolan är stängd. Detta i kombi
med att många barn med svåri
glömmer får mycket under lovet, är
ningen till att man har vissa skolor·
under sommaren får undervisning
lättare former. Kontinuiteten i särsk”
ningcn av basfärdigheter kan då up
h
r
p
p
so
k
di
lö
sj”
va
he
sti
te
oc
gå
1- IIIIlas samtidigt som barnen får tillsyn och
·t IIIIiga aktiviteter.
Visst fick jag många redogörelser för
1- fi’lblemen i amerikanska skolor – samma
flablemsom i de svenska men större efter- :r USAär en så stor nation med så stora
h
:r
1-
1- , arbete i lärarlag, försök med extra
t- ulans åt särskilt begåvade barn, indi- 1- jlanpassat stöd åt elever med svårighe- :h Man hade inställningen att olikheter
mångfald skall utnyt~as som en till·n ~och styrka.
:n
tg
er
as
:r!
trlilla
on Pärmarfor årgång 1981
ter
:dna
77
I vissa städer, som exempelvis i Tulsa,
Oklahoma, där man haft oerhörda svårigheter i vissa områden, har man satsat stora extra resurser på skolorna i dessa områ-
den för att skapa bra skolor – magnet
skolor. Detta är ju också avsikten med den
friare resursanvändningen i Sverige. Men
skillnaden i exempelvis Tulsa är, att dessa
Magnet Schools ges en speciell inriktning
genom att viss pedagogik och vissa ämnen
eller ämnesområden betonas. Magnet skolorna drar sedan till sig elever från alla
områden och raser på grund av sina goda
undervisningsförhållanden och sitt goda
rykte. På så sätt kan också den påbjudna
rasintegreringen åstadkommas på ett positivt sätt.
kan rekvireras från Svensk Tidskrifts
expedition, te! 08-67 59 55, eller genom
insättning av kronor 30:- på postgiro
7 27 44-6.
Valfrihet för eleverna
Riksdagsledamoten Ann-Cathrine Haglund
– med många års erfarenhet som adjunkt i
språk – redogörfår den individualiserade
undervisning som bedrivs i USA inom den
offentliga ”statliga” skolan. De beslut som
riksdagen tagit de senaste åren beträffande
skolan och inte minst den nya läroplanen ger
också möjligheter att öka valfriheten inom det
svenska skolväsendet. I USA är det däremot
föräldrarna som har möjlighet att välja
vilken inriktning på undervisningen de vill ha
får sina barn. Ett ökat foräldraengagemang är enforutsättningfor att vi skallfå en
bättre skola och en tryggare uppväxtmiljö får
barnen.
Alla barn och ungdomar har rätt a
utbildning efter sina anlag och intre
Skolan har också bättre forutsättning
ge goda kunskaper och fårdigheter om
dervisningen tar hänsyn till varje
egenart och tränar och undervisar m
stora individuella hänsynstaganden
möjligt. Valfriheten och flexibilitet
skolan måste alltså vara stor. Om
elev får välja så mycket som möjligt
om undervisningen kan anpassas efter
vcr, får han eller hon större möjlighet
känna att undervisningen är menin
och viktig.
Föräldrarna har och måste ha huv
svaret för sina barns fostran och u
ning. Till föräldrarätten hör att kunn
ja skola for sina barn. Till förätdra
och föräldraansvaret hör att sam
med skolan.
Med de beslut som tagits under
år i riksdagen och inte minst med d
läroplanen for grundskolan, finns
möjligheter att öka valfriheten i skol
att utveckla och fördjupa samverkan
lan hem och skola.
Men man kan gå ännu längre n·
gäller valfrihet och foräldramedve
skolan. Några veckors studieresa i
for att studera individualisering i
visningen och då speciellt IGE, l
dually Guided Education, som det
mats i det så kallade Madison-pr m
vid University of Wisconsin, har gi e,
starka intryck. Även om man u ta
kort tid endast kan få en mycket Ii
blick i hur amerikanska skolor fu
var intrycken intressanta och lärori
även i statliga skolor
och främst blev jag imponerad av
skolan och en rad enskilda skoinom den offentliga ”statliga”
finns en betydande valfrihet mellan
uppläggning av undervisningen
rarna kan välja den typ av unden pedagogik, de tror på.
kan även välja skola.
de olika platser där jag mötte lärare
med erfarenhet från skolor
olika undervisningssätt, var man helt
om att det är nödvändigt att fårmöta barns och ungdomars skilda
med variation i utbudet. Det ger
möjlighet får lärarna att söka sig till
att undervisa som passar den enläraren bäst. Lärarna får på så sätt
och stimulans att utveckla sitt
undervisa. Detta bidrar naturligtatt lärarna finner arbetet mer inoch får större möjlighet att bli s k
lärare.
” undervisning, en lärare
undervisning” men med
gruppindelning och nivågruppeundervisning i grupper eller
där eleverna får arbeta i
75
– undervisning enligt Montessari-pedagogik
Flera av dessa inriktningar kan finnas
inom samma skola, som till exempel i
Hans Christian Andersen School i Minneapolis. Det underlättar naturligtvis byten om man finner att eleven inte passar i
den undervisningsform fåräldrarna valt.
Individualiserad undervisning
Mest entusiasm möttejag infår den individualiserade undervisningen, där eleverna
arbetar i grupper eller individuellt i egen
takt och efter egna anlag och intressen.
Grupperna är då årskurslösa, men man
har i regel inte större åldersskillnad per
grupp än två till tre år. Eleverna grupperas av lärarlaget efter behov, formåga och
intresse, men även andra kriterier än kunskaper och fårdigheter spelar roll vid placering i grupper. Detta sätt att bedriva
undervisning fårefaller mig vara det mest
humana och verklighetsnära.
Det finns i Sverige stora möjligheter att
undervisa på olika sätt men fåräldrarna
har mycket små möjligheter att välja den
undervisning och den skola man tror skulle passa bäst får sina barn.
Valfrihet får fåräldrarna kräver att fåräldrarna får information och så mycket
kunskap om skolan att de vet vad de bör
välja. Så är också kontakterna hem-skola
mycket bättre utvecklade i USA, och fåräldrarnas engagemang i skolan är av tradition mycket stort. Här har vi mycket att
lära och ta efter.
76
Ökad samverkan med föräldrarna
Ett ökat fåräldracngagemang är en av de
viktigaste vägarna till en bättre skola och
en tryggare uppväxtmiljö. Varfår kan vi
inte i den svenska skolan systematiskt utnyttja och bygga vidare på det intresse
som fOräldrarna visar när barnen börjar
lågstadiet? Skulle vi inte kunna be dem om
och organisera ett aktivare deltagande till
skolans och barnens bästa?
I USA gör många föräldrar och andra
stora insatser i skolan som frivilliga – ”voluntcers”. Insatserna kan bestå av hjälp i
själva undervisningen mer eller mindre regelbundet, att man berättar om sitt yrke
eller om andra erfarenheter, att man tillverkar saker som behövs i skolan, vaktar,
hjälper till på utflykter, hjälper eleverna
till rätta på olika sätt osv, allt efter intresse
och förmåga. Volunteers får ej betalt får
sina insatser, men dc kan få sitt arbete
räknat som praktik och merit. Det är inte
endast föräldrar som engagerar sig som
voluntccrs utan många andra. På vissa
orter finns ett väl etablerat samarbete mellan skolan och ortens företag, som uppmuntrar sina anställda att engagera sig i
skolan även under arbetstid.
Många skolledare berättade att man är
mycket beroende av dc frivilliga som gör
en regelbunden och värdefull insats, var
och en efter läggning och fqrmåga. De instämde i behovet av normer och fostran
och kunde inte nog betona vikten av att
föräldrar engagerar sig i sina barn och att
hem och skola samarbetar. Dessutom innebär volunteers en resurs i åtstramningstider.
Behovet av fårbättrade kontakter
lan hem, skola och samhälle är uppen
i den svenska skolan. Ett sätt att nå d
kan vara att uppmuntra och utveckla
satser av frivilliga – föräldrar och a
– i skolans arbete. Frivilligas insa
måste självfallet anpassas efter mål
riktlinjer i läroplanen och även i Ö1
efter skolans och elevernas behov och
den frivilliges intresse och förmåga.
Förutom att fårbättra kontakterna
lan hem, skola och samhälle och göra
arbetet fastare och naturligare, kan i
ser av frivilliga underlätta ett ökat
svarstagande från eleverna får miljö
fårhållanden på den enskilda skolan.
Den individualiserade undcrvi ni
där eleverna får arbeta i grupper i
takt kan vara personalkrävande. Friv”
kan här göra en stor insats, något som
fick flera bevis på i USA. Sådana ins
måste naturligtvis vara styrda av lär
Frivilligas insatser bör kunna r·
som merit och praktik.
Tag vara på amerikanska erfaren
I USA har man på många håll so
skola. Många barn får inte tillräcklig
syn under sommarlovet och kan fa
när skolan är stängd. Detta i kombi
med att många barn med svåri
glömmer får mycket under lovet, är
ningen till att man har vissa skolor·
under sommaren får undervisning
lättare former. Kontinuiteten i särsk”
ningcn av basfärdigheter kan då up
h
r
p
p
so
k
di
lö
sj”
va
he
sti
te
oc
gå
1- IIIIlas samtidigt som barnen får tillsyn och
·t IIIIiga aktiviteter.
Visst fick jag många redogörelser för
1- fi’lblemen i amerikanska skolor – samma
flablemsom i de svenska men större efter- :r USAär en så stor nation med så stora
h
:r
1-
1- , arbete i lärarlag, försök med extra
t- ulans åt särskilt begåvade barn, indi- 1- jlanpassat stöd åt elever med svårighe- :h Man hade inställningen att olikheter
mångfald skall utnyt~as som en till·n ~och styrka.
:n
tg
er
as
:r!
trlilla
on Pärmarfor årgång 1981
ter
:dna
77
I vissa städer, som exempelvis i Tulsa,
Oklahoma, där man haft oerhörda svårigheter i vissa områden, har man satsat stora extra resurser på skolorna i dessa områ-
den för att skapa bra skolor – magnet
skolor. Detta är ju också avsikten med den
friare resursanvändningen i Sverige. Men
skillnaden i exempelvis Tulsa är, att dessa
Magnet Schools ges en speciell inriktning
genom att viss pedagogik och vissa ämnen
eller ämnesområden betonas. Magnet skolorna drar sedan till sig elever från alla
områden och raser på grund av sina goda
undervisningsförhållanden och sitt goda
rykte. På så sätt kan också den påbjudna
rasintegreringen åstadkommas på ett positivt sätt.
kan rekvireras från Svensk Tidskrifts
expedition, te! 08-67 59 55, eller genom
insättning av kronor 30:- på postgiro
7 27 44-6.