Lars Luttropp; Secure – Future

Debatt
LARS LUTTROPP:
Secure – Future
Rådgivande folkomröstningar är ett bra
komplement till de allmänna valen. Vissa
frågor skär genom alla partier. Andra är
av stor principiell betydelse. En folkomröstning kan i dessa fall ge väljarna en
chans att säga sin mening utan någon partipolitisk låsning. Lokala folkomröstningar
i en enskild kommun är numera också
möjliga enligt den nya kommunallagen
från 1977. Tyvärr måste jag samtidigt
konstatera att erfarenheterna från de rikstäckande folkomröstningarna hitintills
inte är speciellt goda.
I folkomröstningen om högertrafiken sa
en klar majoritet av de röstande nej. Några år senare beslöt riksdagen att gå över
till högertrafik, tvärt emot folkviljan. Inte
ökar ett sådant agerande respekten for
riksdagspolitikerna.
När det gällde ATP-omröstningen blev
det tre alternativ, en styggelse i en folkomröstning. Enligt min mening skall det bara
ges två alternativ. Medborgarna skall ha
att säga ja eller nej till ett fårs!ag. Vid fler
än två alternativ blir folkomröstningsresultatet foremål for tolkning av riksdagsledamöterna och det hela blir ett partitaktiskt spel som bara ökar politikerforaktet.
Folkomröstningen om kärnkraftsaggregaten slår alla rekord av partitaktik och
manipulerande av folkviljan. Alla fel
gjordes for att misskreditera folkomröstningen. Det blev tre alternativ. Alternativen var oklara. Man kan likaväl påstå att
alla tre alternativen innebär ett ja till
kärnkraft, som att de betyder ett nej till
kärnkraft. Två av alternativen var orena
och upptog andra krav än huvudfrågan.
Frågan om kärnvärmeverk typ SECURE
(Safe and Environmentally Clean Urban
REactor) fanns inte med på någon av valsedlarna, så i den frågan vet vi inte vad
folkviljan innebär. Trots detta har nä-
ringsutskottet i riksdagen konstaterat att
”resultatet av folkomröstningen innebär
att byggande av SECURE inte skall
komma i Sverige”. En sådan tolkni
felaktig och ohederlig gentemot välj
Varfor gör inte näringsutskottet sa
tolkning nar det gäller forsknings
torer?
Ingen lag forbjuder kärnvärme
kommunerna har således full frihet att
nera in kärnvärme i sin energifårsörj
I själva verket har riksdagen sagt att
munerna har ansvaret for sin egen en
forsörjning. Och riksdagen har i lag •
rikets kommunfullmäktigeforsamling
senast den l juli 1982 antaga en pi
att minska oljekonsumtionen. Riksd
lagstiftar alltså om att kommunerna
minska sin oljeforbrukning samtidigt
man uttalar att kommunerna inte kan
vända kärnvärme som är det i sä
bästa alternativet till olja i landets~
fem största kommuner.
Sveriges kommuner skall inte be
lida for att riksdagen gjort en felaktig
ning av folkomröstningen.
Med den kommunala självbestäm
derätt som vi har i Sverige anser ja
de kommuner som vill ha kärnvärme
fatta beslut om att satsa på kärnvSådana beslut måste komma re
snabbt eftersom myndigheternas prö
av ett kärnvärmeverk kan tänkas ta
tid. Och vi kan inte behålla en s
kompetens att bygga kärnvärmeverk
der så många år till.
Rikspolitikerna har således trassl
det for sig när det gäller möjlighete
satsa på kärnvärme. För att rädda an
på dem, for att göra det som de anser
”politiskt omöjligt” kan en utväg va
anordna lokala kommunala folka
ningar om kärnvärme. Säger komm
vånarna ja, får rikspolitikerna en
ning att göra det ”politiskt omöjliga”
ligt igen.
Den moderata fullmäktigegrup
Visterås har i en motion från i mars 1981
ävtatt västeråsarna i en kommunal folk- .nistning får en chans att säga ja eller
till en satsning på kärnvärme. Den
lllununala folkomröstningen bör lämplihållas vid samma tillfälle som de all- -.na valen i år. Jag är fullkomligt överom att en majoritet av västeråsarna
att säga ja till en satsning på
Vid fullmäktiges sammanträ-
augusti 1981 inlämnades en lista med
namn som kräver en satsning på
·•””••·mp i Västerås. Sedan i juni driver
kampanjen SE- – FUTURE får kärnvärme. KamIISYinocucn, en blå-gul livboj, symbolidet är med det svenska fjärrvärSECURE och med svensk enersom vi i framtiden kan rädda oss
vårt alltfår stora oljeberoende. Med
till kärnvärme i en eller flera komfolkomröstningar blir det sedan
att påstå att folket sagt nej till kärnskall vi då satsa på kärnvärme
kunna ersätta olja och kol med uran
kommunerna?
fårdubblats
den senaste två-årsperioden och vår
kostade oss 1980 netto 28 milkronor.
Bränslet är väsentligt billigare. Oljan
idag cirka Il öre per KWh men
kostar mindre än 2 öre per
Om man bara ser till själva bränsså skulle t ex västeråsarna
cirka 200 miljoner per år om man
från olja till uran. Det är den
största besparing man kan göra i
finns gott om uranmalm i Sverige
kan uranbränslet alltifrån urantill färdigt bränsle på sikt helt
i vårt eget land. På så sätt
lO l
skapas också många nya arbetstillfållen
här hemma och dessutom kan en ny exportmarknad öppnas.
4 Oljeimporten kan minskas. 40 procent av oljeimporten används i dag till
uppvärmning. Med en realistisk utbyggnad av kärnvärme skulle vi så småningom
kunna spara cirka fyra miljoner ton olja
per år. Det motsvarar i dagens penningvärde drygt fyra miljarder kronor årligen.
En summa som kommer väl till pass for att
minska vår utlandsupplåning.
5 Uranbränslet ger en tryggare energiförsörjning än vad som är möjligt med
oljan. I det kärnvärmeverk kan finnas
bränsle som klarar 2-4 års drift. För ett
oljevärmeverk i motsvarande storlek är det
praktiskt-ekonomiskt omöjligt att klara
mer än ett halvår. För ett värmeverk på
200 MW kostar ett års bränslereserv med
uran cirka 6 miljoner kronor. Motsvarande kostnad for oljan är cirka 175 miljoner
kronor.
6 Uranbränslet släpper inte ut några
föroreningar i luften och det fasta radioaktiva avfallet på cirka en halv kubikmeter
per år tas om hand på samma betryggande
sätt som KBS-rapporterna anvisar fOr
våra stora kärnkraftverk. Ett oljevärmeverk släpper däremot ut l 000-tals ton svavel och kväveoxider per år som i sin tur
kraftigt bidrager till att fårsura och döda
livet i allt fler av våra värdefulla sjöar.
7 Sist men inte minst så finns kärnvärmetekniken redan utvecklad i Sverige.
ASEA-ATOM har konstruerat ett kärnvärmeverk som är konkurrenskraftigt ned
till en storlek på cirka 150 MW. Eftersom
företaget till hälften ägs av staten ter det
sig naturligt att här göra en offensiv satsning i stället får att pumpa in pengar i
olönsamma företag. Eller är det bara i en
hårt planstyrd ekonomi som t ex Sovjet
som detta är möjligt? I Sovjet byggs nämligen nu två stora kärnvärmeverk på var- 102
dera l 000 MW. En prototyp på 5 MW är
också på gång.
En satsning på SECURE bidrar till att
lösa många av dagens energiproblem och
ger dessutom flera nya jobb i Sverige och
på sikt goda exportmöjligheter.
Satsa på kärnvärme, det är en av många
offensiva satsningar som behövs for att få
fart på Sverige igen.
Oron for kärnenergin tror jag klingar av
allteftersom folk år efter år ser att våra
stora kärnkraftaggregat fungerar på ett betryggande sätt. De producerar billig elenergi som vi så väl behöver for att hålla
nere vårt höga kostnadsläge. I våras, under vårfloden, kostade nattelen bara 4,5
öre KWh, och därav var 4 öre energiskatt!
Det svenska systemet for elproduktion
Pizzans rätta sida
Svar från forskare vid Växtbiologen i Uppsala
till Anders Martinssons ”Vår akademiska pizzeria”.
I en artikel i Svensk Tidskrift nr 8, 1981
har Anders Martinsson (AM) gått till hårt
angrepp mot vad han betraktar som ”internationalismens baksida vid universiteten”. Vi önskar inte diskutera AMs allmänna slutsatser. Däremot reagerar vi
som anställda och forskare vid Växtbiologiska institutionm i Uppsala kraftigt mot
AMs äreröriga angrepp på den nye professorn vid vår institution, Eddy van der
Maarel (vdM) från Holland. AM är uppenbarligen mycket okunnig om forhållandena på Växtbiologen.
U nder det forsta året efter tillträdet arbetade vdM endast en mindre del av sin
tid i Uppsala. De perioder han var här,
ägnade han sig dock helt och fullt åt institutionen och dess intressen. Efter det forsmed kärnkraft for basproduktion och
tenkraft for toppbelastningar fungerar
märkt och bör behållas och utvecklas
framtiden.
Under folkomröstningsdebatten om
gertrafiken piskades också oron bland
upp på ett onyanserat sätt. Det var
ingen hejd på alla olyckor som skulle d
ba svenska folket om vi gick över till
gertrafik. Men hur gick det? Utomor
ligt bra! Domedagsprofeterna från
folkomröstningen hör vi inte av längr
kommer det också att bli med dome
profeterna från kärnkraftomröstni
Nu gäller det bara att rädda kärnvä
forbi den krympande opinionen mot
energin, innan det är for sent.
ta året har han helt ägnat sina kraft
Växtbiologen. Han har häpnadsväck
snabbt satt sig in i svenska språket
svensk forskningspolitik och univcrsi
administration.
Att det uppstår ett visst interregnu
ett professorsskifte är mycket vanligt.
borde inte vara svårt att forstå att d
komplicerat att avveckla ett arbete av
slag vdM hade i Holland. Flyttningen
också forenad med andra praktiska
blem, av AM kallade ”fastighe
blem”. Det är riktigt att institutionss
sen fick ta del av dessa problem. l
verket var det just genom att vdM si
pet redogjorde for och diskuterade sin
ation, som vi snabbt blev övertygad
att han verkligen önskade ta itu m
nya arbete så fort som möjligt. lnfo
har självfallet möjligheten for profe
hustru att få ett arbete i Sverige di
rats. Att professorn skulle ha krävt
på institutionen for sin hustru är helt
sa
la
SV
dc
a
fUl
”r professuren skulle besättas var de
nniga oense. Valet stod främst meltvå personer, en holländare och en
. Bägge var högt meriterade. Trots
l\” AM beskrivna ”akademiska f1athegentcmot utlänningar fcireslog tjänstagsnämnden faktiskt svensken. vdM
professor efter att den utsedde svcna\”Sagt sig 0änsten. Negativa kamrer till utnämningen har varit praktaget obefintliga på Växtbiologen.
har nog en nybliven professor blivit
lydigt positivt välkomnad till sin intion som vdM.
fessor vdM är som bekant en stor
ritet inom den moderna vegetationsingen. Han fåreträder den central- .-peiska tradition inom denna veten- 103
skap, vilken i gångna tider låg i fejd med
den s k Uppsala-skolan med centrum på
Växtbiologen. Genom utnämningen av
vdM till professor i ppsala har nu slutligen de två riktningarna i vegetationsforskningen mötts i Uppsala och fått ökad möjlighet att berika varandra. vdM har också
ett stort intresse for dc nya riktningar
inom denna vetenskap som utvecklats på
senare år. Vi tror därfor att Växtbiologen
med sin nye professor har möjlighet att
stärka sin position som ett viktigt kraftcentrum for vegetationsforskning och annan växtekologisk forskning. Här på
”Växtbio” har vi naturligtvis många problem av olika slag, men vår professor är
inte ett av dem.
Uppsala den 18januari 1982
Ingvar Backtus
Calarina Johansson
Sten Dahlskog
Christina Skarpe
Håkan Hyttebom
Francesco Spada
ERS MARTINSSON:
Pizzan aldrig ifrågasatt
rr har dc sex växtbiologerna i U ppsatotalt missuppfattat vad min kritik
ig om, nämligen piz:.;::erian (det urarsystemet) och inte pi;::;::an (det enstaka
let i systemet). Den senare kan vara
så delikat och prisvärd, och det perliliangrepp som de sex nu vill konstruera
&. hade inte någon aktualitet ens i skrivande stund i april 1981. Ingen normalsvensk får exempelvis någon stämpel på
sig for att han ”utnyttjar” en artificiell
ekonomi eller en artificiell välfärd på den
plats han har kommit att inta i ett halvartificiellt samhälle, och motsvarande gäller
ifråga om den exempelmässiga underbyggnaden av min kritik. Däremot skall
104
varje detalj vara i grunden och nyansen
rätt, och i det senare fallet finner jag endast kritik på en punkt, nämligen lokaliscringen av arbetsplatsen i tredje styckets
sista mening. Med min korta replikfrist
lämnar jag gärna den for problemställningen oväsentliga detaljen öppen. Om
jag får ripostera med faktarättelscr, så
anses det avgörande mötet mellan ”upp alaskolan” och den ” kontinentala skolan”
ha skett långt tidigare, nämligen 1935 genom det berömda ” konkordatet i bussen”
– vilken forresten råkade rulla fram just
över nederländskt territorium.
I åsiktsfrågan ligger dock min mening
långt från dc sex ifråga om det segment
som deras inlägg berör: Inom det system
som jag metaforiskt kallat pizzeria hålls
forskarhand ledning, institu tionsadm’
tration och projektplanering i limbo u
otillständigt långa perioder. Dessa u
ibland fortsättning av ännu osäkrare i
regna, framkallade genom att sv t
med återbesättningsprövning plus tjä
tillsättning i god tid under den nya la
snabba procedur har mankerat. Hadr
hållit fram skylten for pizzerian nu ija
ri 1982, skulle jag göra det med nya
uppdaterade och än mer drastiska e
pcl, bland vilka mitt eget stackars u
sitctsämne skulle ha seglat fram so
stort flaggskepp med fåtalig och vill
besättning. Svensk normalprofessor a
ter inte pizzerians favörer, och sven
utiandsprofessur får inte upprätta
vidmakthålla något limbo.
E
ge
lig
Iig
ba
vid
ter
fåll
de
fah
fur
lät
häl
trr.