Ledare; Den politiska demokratin
1982
Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.
Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.
Öppna PDF
Öppna text
Den politiska demokratin
Den politiska demokrati som utmärker
västvärldens samhällen tar vi i vårt land
för given. Nu kanske mer än någonsin.
Samtidigt ser vi hur utvecklingen mot en
sådan demokrati just brutalt har omintetgjorts i ett av våra grannländer. Motivet har varit det som vi känner från andra
håll. Landets ekonomiska svårigheter tål
inte den anarkistiska demokratin. De krä-
ver den militära ordningens disciplin för
att kunna redas ut. Som så många gånger
tidigare ser vi hur ekonomiska problem
ger motivet för hotade makthavare att slå
mot demokratin för att försvara sin egen
makt.
Vi här i Sverige har ingen anledning att
ta varning av Polen. Skillnaderna mellan
länderna och deras respektive situation är
mångfaldigt flera än likheterna. Däremot
påminner oss händelserna i Polen om kanske den enda erfarenhet som vi kan dra av
demokratins hittills korta historia. När en
demokratisk nation möter djupa ekonomiska problem är alltid demokratin hotad.
Det gällde Tyskland på 30-talet. Det gällde Chile på 70-talet. Och det har gällt ett
antal nationer därutöver. I den ekonomiska krisen hotas alltid demokratin inifrån.
I Sverige kommer inte demokratin att
kastas över ända genom kupper eller plöts·liga maktövertaganden. Sverige förändras
inte så. I vårt land ändrar vi försiktigt
genom små steg. Detta gäller också demokratin och dess förutsättningar.
Vi vet att demokratin förutsätter tryckfrihet. Därför föreslår ingen att vi avskaffar tryckfrihetsförordningen.
Vi vet att demokrati aldrig har gått att
förena med kollektivisering av produktionsmedlen. Därför är vi vaksamma mot
alltför storslagna socialiseringsexperiment.
Men vi har börjat tumma på tryckfriheten. Ideligen har vi skärmytslingar vid
tryckfrihetens gränser. Det gäller meddelarskydd, våldsskildringar, invandrarfrå-
gor och reklam än så länge. Men opinionsstormarna blåser snålt, och alltid i samma
riktning. Och politikerna, liksom opinionsbildarna, tumlar med. Det är ideligen nya samhällsintressen som motiverar
tryckfrihetsinskränkningar.
Vi har också börjat dagtinga med det
ekonomiska system, som vi vet är förutsättningen för en liberal demokrati. Det
statsbärande partiet begär mandat att beträda vägen mot kollektivisering av alla
större företag, och därmed indirekt mot att
skapa beroende hos alla de mindre företag
som är underleverantörer eller entreprenö-
rer.
Mot slutet av 80-talet kommer vi i Sverige att ha nått långt på vägen mot integration av ekonomisk makt, politisk makt,
facklig makt och förvaltningens byråkratiska makt. Den integrerade maktapparaten kommer här, liksom överallt annars,
att i ekonomisk kris vända sina åtgärder
mot demokratin och dess förutsättningar.
Den breda opinionen kommer länge att ge
överheten sitt stöd. Oppositionen mot
”samhällets” ansträngningar att rädda
ekonomin kommer inte att vinna opinionens stöd. Kampen mot ”nolltaxerare”
och ekonomiska brottslingar kommer att
ideligen definiera nya och snävare gränser
fOr tryckfrihet liksom fcir all oberoende
verksamhet i samhället. Ser vi inte farorna
idag kommer denna verklighet att bli vår i
morgon.
För några år sedan tog vi fcir givet att
det ekonomiska välståndet var vårt fcir alltid. Vi insåg inte att vi endast behåller det
genom att vinna det åter.
Demokratin är oss lika litet given som
det ekonomiska välståndet. Avstannar
kampen får den politiska demokratin fårlorar vi den. Vi har starka skäl att söka
3
vinna demokratin åter när vi går mot ett
krisernas 80-tal, där opinionen inte tåler
yttrandefriheten och överheten kräver
makten i en hand.
Svensk Tidskrift kommer under våren
att vända sig till dem som i sitt politiska
ställningstagande inte sätter något värde
högre än den politiska demokratin. Vi vill
ta upp ett samtal om den politiska demokratins skydd och medverka till klargö-
rande av vad demokratin kräver fcir sin
överlevnad.
Den politiska demokrati som utmärker
västvärldens samhällen tar vi i vårt land
för given. Nu kanske mer än någonsin.
Samtidigt ser vi hur utvecklingen mot en
sådan demokrati just brutalt har omintetgjorts i ett av våra grannländer. Motivet har varit det som vi känner från andra
håll. Landets ekonomiska svårigheter tål
inte den anarkistiska demokratin. De krä-
ver den militära ordningens disciplin för
att kunna redas ut. Som så många gånger
tidigare ser vi hur ekonomiska problem
ger motivet för hotade makthavare att slå
mot demokratin för att försvara sin egen
makt.
Vi här i Sverige har ingen anledning att
ta varning av Polen. Skillnaderna mellan
länderna och deras respektive situation är
mångfaldigt flera än likheterna. Däremot
påminner oss händelserna i Polen om kanske den enda erfarenhet som vi kan dra av
demokratins hittills korta historia. När en
demokratisk nation möter djupa ekonomiska problem är alltid demokratin hotad.
Det gällde Tyskland på 30-talet. Det gällde Chile på 70-talet. Och det har gällt ett
antal nationer därutöver. I den ekonomiska krisen hotas alltid demokratin inifrån.
I Sverige kommer inte demokratin att
kastas över ända genom kupper eller plöts·liga maktövertaganden. Sverige förändras
inte så. I vårt land ändrar vi försiktigt
genom små steg. Detta gäller också demokratin och dess förutsättningar.
Vi vet att demokratin förutsätter tryckfrihet. Därför föreslår ingen att vi avskaffar tryckfrihetsförordningen.
Vi vet att demokrati aldrig har gått att
förena med kollektivisering av produktionsmedlen. Därför är vi vaksamma mot
alltför storslagna socialiseringsexperiment.
Men vi har börjat tumma på tryckfriheten. Ideligen har vi skärmytslingar vid
tryckfrihetens gränser. Det gäller meddelarskydd, våldsskildringar, invandrarfrå-
gor och reklam än så länge. Men opinionsstormarna blåser snålt, och alltid i samma
riktning. Och politikerna, liksom opinionsbildarna, tumlar med. Det är ideligen nya samhällsintressen som motiverar
tryckfrihetsinskränkningar.
Vi har också börjat dagtinga med det
ekonomiska system, som vi vet är förutsättningen för en liberal demokrati. Det
statsbärande partiet begär mandat att beträda vägen mot kollektivisering av alla
större företag, och därmed indirekt mot att
skapa beroende hos alla de mindre företag
som är underleverantörer eller entreprenö-
rer.
Mot slutet av 80-talet kommer vi i Sverige att ha nått långt på vägen mot integration av ekonomisk makt, politisk makt,
facklig makt och förvaltningens byråkratiska makt. Den integrerade maktapparaten kommer här, liksom överallt annars,
att i ekonomisk kris vända sina åtgärder
mot demokratin och dess förutsättningar.
Den breda opinionen kommer länge att ge
överheten sitt stöd. Oppositionen mot
”samhällets” ansträngningar att rädda
ekonomin kommer inte att vinna opinionens stöd. Kampen mot ”nolltaxerare”
och ekonomiska brottslingar kommer att
ideligen definiera nya och snävare gränser
fOr tryckfrihet liksom fcir all oberoende
verksamhet i samhället. Ser vi inte farorna
idag kommer denna verklighet att bli vår i
morgon.
För några år sedan tog vi fcir givet att
det ekonomiska välståndet var vårt fcir alltid. Vi insåg inte att vi endast behåller det
genom att vinna det åter.
Demokratin är oss lika litet given som
det ekonomiska välståndet. Avstannar
kampen får den politiska demokratin fårlorar vi den. Vi har starka skäl att söka
3
vinna demokratin åter när vi går mot ett
krisernas 80-tal, där opinionen inte tåler
yttrandefriheten och överheten kräver
makten i en hand.
Svensk Tidskrift kommer under våren
att vända sig till dem som i sitt politiska
ställningstagande inte sätter något värde
högre än den politiska demokratin. Vi vill
ta upp ett samtal om den politiska demokratins skydd och medverka till klargö-
rande av vad demokratin kräver fcir sin
överlevnad.