Dagens frågor; Läsning för politiker – Sverige i utlandet
1982
Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.
Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.
Öppna PDF
Öppna text
Dagens frågor
Läsning för politiker: Sverige i utlandet
Ett av LO ordnat möte på Sergels torg
till förmån för det polska solidaritet utnyttjades nyligen av socialdemokraternas partisekreterare Sten Andersson för
ett ovanligt fult angrepp mot statsminister Fälldin personligen. TV var naturligtvis där och gav Sten Andersson all tid
han önskade. Diskretion var om inte en
hederssak så dock iakttagen: hur få åhö-
rare som ställt upp visades inte.
Hr Fälldins stillsamma varningar för
LO-fonderna och för en politiserad fackföreningsrörelse och därmed för en polsk
utveckling i Sverig~ var på intet sätt
överdrivna. Samtidigt lästes i Neue
Ziircher Zeitung en översikt av dagens
Sverige under hotet från LO-fonderna i
en artikel, som föreJömligt återgivits i
Tempus nr 4. Något skarpare har knappast skrivits om svenska förhållanden på
många år. Eftersom det tryckts i en av
världens erkänt mest välbalanserade tidningar, blir det läst överallt. Sten Andersson må hålla händerna för öronen,
men här några citat:
Om socialdemokraterna: ”l ett nästan
spöklikt hyperorganiserat och hyperreglerat samhälle av korporationer, fackföreningar och intressegrupper har de alltid
behållit sitt grepp om betydande maktsfärer och beslutscentra tack vare en
vidlyftig, spindelvävsliknande supportapparat.”
Om LO-fonderna: ”Dessa o
ka fonder kommer att koncentrera
tastiska summor och geometriskt
ekonomisk makt i händerna på
eningstjänstemän. . . I själva
detta detsamma som en ·
hela den svenska ekonomin via en
kapitalöverföring till den svenska
föreningsrörelsen.”
Om Polen och Sverige: ”Under
ruttförklaring av ungefår tre
monopolistisk statskapitalism har
spontant organiserade
börjat kräva oberoende och frihet.
centralisering, demokratisering, en
la av ansvar på varje nivå i den
toriska hierarkin – det är vad som
kas och vad som söks där. ..,a,uuu’lllll
nar, vid en annan Östersjökust,
mens ritual och ideologi redan
rade fossil från marxismens
Om socialdemokraterna igen:
den socialdemokratiska
antogs kravet på löntagarfonder
acklamation, samtidigt som man
Internationalen. I kontrast till
under ständigt hot om sovjetisk i
tion, går polska arbetare till
och bär Jungfru Maria-knappar
korna.”
Hör du som har öron, står det
nya bibelöversättningen. Det kan
fördel också stå här.
!llbetsa,npllSS~ld u-hjälp
sa Ullsten om moderaternas förnästa budgetår spara 800 mkr på
är vad svenska folket tycker.
gemene man att det är rimligt att
rUia•IJ”” med en halv miljard, som
IIII’PI~PronoP•n föreslår, i ett läge när
borgerliga majoritet beställt
på 12 miljarder och dessa
över sjukförsäkring, bostads- och
subventioner? Gillar svenska
att vi lånar pengar utomlands för
finansiera u-hjälpen? Borde inte
uppmärksamma att de
reservationerna på ubelöper sig på över en miiSIDA klarar helt enkelt inte att få ut
till mottagarländerna snabbt
De moderata besparingarna komsåledes inte att drabba någon på-
verksamhet i u-länderna.
är en av folkpartiets hjärteoch det är vackert så. solidaritemed de fattiga människorna får inte
bort därför att välfårdslandet
fått ekonomiska bekymmer. All
måste emellertid vara förankrad i
rtlighet<:n. U-hjälp bedriven med ian·-’””””u” av andra nationers bespaär ingen solid solidaritetshandling.
kan vi inte hålla på med i längden.
är de partier som är beredda att förtida en sådan ekonomisk politik och
lldgetpolitik, som så fort som möjligt
•rar Sveriges ekonomi, som är en
16Allig u-hjälps bästa vänner.
Mlftonsdemokrati
Bil års TCO-kongress står för dörren.
Ila antal rapporter har lämnat TCOs
basli. En gäller ”Offensiv industripoli- 11 5
tik – ett måste för 80-talet”, en annan
löntagarfondfrågan klädd i kapprock,
”Fackliga krav på kapitalbildningen” .
Som nummer åtta i raden presenterades
”Demokratin i facket”. Denna får ses
som en direkt fortsättning på den debatt
om den interna demokratin som kom till
kraftiga uttryck vid förra kongressen
1979.
Den gången hade TCO bakom sig den
uppmärksammade diskussionen om
TCOs politisering. Den irriterade för att
inte säga inflammerade stämningen
bland medlemmarna ledde till ett stort
antal motioner till 1979 års kongress på
temat facklig demokrati. Styrelsen erhöll
i uppdrag att utreda och lämna förslag
som kunde öka medlemmarnas inflytande och möjlighet att påverka arbetet
inom TCO. En arbetsgrupp under namnet TCOs demokratiutredning tillsattes.
Ett av huvudförslagen i de motioner
som lämnades vid förra kongressen var
införandet av medlemsomröstningar i
samhällsfrågor. Utredningen avvisar
denna tanke och förordar i stället rådslag. Argumenten för rådslag och mot
medlemsomröstningar upptar inte något
större utrymme i utredningen. Rådslagsiden ligger, menar utredarna, ”i linje
med vår demokratisyn som betonar deltagandet och engagemanget i det fackliga
arbetet”. Huruvida uttrycket ”vår
demokratisyn” är utredarnas syn eller
skall fattas som en av TCO fastställd tes
framgår ej.
På samma korthuggna och analysfattiga sätt fastslår utredningen att endast
den representativa demokratin samtidigt
uppfyller kravet på demokrati och effektivitet i det fackliga arbetet.
När utredningen väl fastslagit dessa
116
teser går det hela lättare. En rad förslag
presenteras som – om de kommer tiJI
praktisk tillämpning – bör stärka medlemmarnas möjligheter till såväl påverkan som medverkan. Kritiken mot de
korta remisstiderna för kongressrapporterna utmynnar i ett förslag om förlängning från sex till åtta månader. Det starka inslaget av förbundsanställda kongressombud uppmärksammas och utredningen önskar se ett ökat antal förtroendevalda bland ombuden. Genom ett utökat antal arbetsuppgifter för
tantskap, ordförandekonferenser
sist – men inte minst – för
ten ser demokratiutredningen
möjligheter till större bredd och ett
medlemsinflytande.
Om ”Demokratin i facket” kan i
rigt sägas att den sändes på remiss
23 december 1981 och att remi
utgick den 28 samma månad och
Medlemsopinionen kan på denna
förväntas bli både hörbar och
Läsning för politiker: Sverige i utlandet
Ett av LO ordnat möte på Sergels torg
till förmån för det polska solidaritet utnyttjades nyligen av socialdemokraternas partisekreterare Sten Andersson för
ett ovanligt fult angrepp mot statsminister Fälldin personligen. TV var naturligtvis där och gav Sten Andersson all tid
han önskade. Diskretion var om inte en
hederssak så dock iakttagen: hur få åhö-
rare som ställt upp visades inte.
Hr Fälldins stillsamma varningar för
LO-fonderna och för en politiserad fackföreningsrörelse och därmed för en polsk
utveckling i Sverig~ var på intet sätt
överdrivna. Samtidigt lästes i Neue
Ziircher Zeitung en översikt av dagens
Sverige under hotet från LO-fonderna i
en artikel, som föreJömligt återgivits i
Tempus nr 4. Något skarpare har knappast skrivits om svenska förhållanden på
många år. Eftersom det tryckts i en av
världens erkänt mest välbalanserade tidningar, blir det läst överallt. Sten Andersson må hålla händerna för öronen,
men här några citat:
Om socialdemokraterna: ”l ett nästan
spöklikt hyperorganiserat och hyperreglerat samhälle av korporationer, fackföreningar och intressegrupper har de alltid
behållit sitt grepp om betydande maktsfärer och beslutscentra tack vare en
vidlyftig, spindelvävsliknande supportapparat.”
Om LO-fonderna: ”Dessa o
ka fonder kommer att koncentrera
tastiska summor och geometriskt
ekonomisk makt i händerna på
eningstjänstemän. . . I själva
detta detsamma som en ·
hela den svenska ekonomin via en
kapitalöverföring till den svenska
föreningsrörelsen.”
Om Polen och Sverige: ”Under
ruttförklaring av ungefår tre
monopolistisk statskapitalism har
spontant organiserade
börjat kräva oberoende och frihet.
centralisering, demokratisering, en
la av ansvar på varje nivå i den
toriska hierarkin – det är vad som
kas och vad som söks där. ..,a,uuu’lllll
nar, vid en annan Östersjökust,
mens ritual och ideologi redan
rade fossil från marxismens
Om socialdemokraterna igen:
den socialdemokratiska
antogs kravet på löntagarfonder
acklamation, samtidigt som man
Internationalen. I kontrast till
under ständigt hot om sovjetisk i
tion, går polska arbetare till
och bär Jungfru Maria-knappar
korna.”
Hör du som har öron, står det
nya bibelöversättningen. Det kan
fördel också stå här.
!llbetsa,npllSS~ld u-hjälp
sa Ullsten om moderaternas förnästa budgetår spara 800 mkr på
är vad svenska folket tycker.
gemene man att det är rimligt att
rUia•IJ”” med en halv miljard, som
IIII’PI~PronoP•n föreslår, i ett läge när
borgerliga majoritet beställt
på 12 miljarder och dessa
över sjukförsäkring, bostads- och
subventioner? Gillar svenska
att vi lånar pengar utomlands för
finansiera u-hjälpen? Borde inte
uppmärksamma att de
reservationerna på ubelöper sig på över en miiSIDA klarar helt enkelt inte att få ut
till mottagarländerna snabbt
De moderata besparingarna komsåledes inte att drabba någon på-
verksamhet i u-länderna.
är en av folkpartiets hjärteoch det är vackert så. solidaritemed de fattiga människorna får inte
bort därför att välfårdslandet
fått ekonomiska bekymmer. All
måste emellertid vara förankrad i
rtlighet<:n. U-hjälp bedriven med ian·-’””””u” av andra nationers bespaär ingen solid solidaritetshandling.
kan vi inte hålla på med i längden.
är de partier som är beredda att förtida en sådan ekonomisk politik och
lldgetpolitik, som så fort som möjligt
•rar Sveriges ekonomi, som är en
16Allig u-hjälps bästa vänner.
Mlftonsdemokrati
Bil års TCO-kongress står för dörren.
Ila antal rapporter har lämnat TCOs
basli. En gäller ”Offensiv industripoli- 11 5
tik – ett måste för 80-talet”, en annan
löntagarfondfrågan klädd i kapprock,
”Fackliga krav på kapitalbildningen” .
Som nummer åtta i raden presenterades
”Demokratin i facket”. Denna får ses
som en direkt fortsättning på den debatt
om den interna demokratin som kom till
kraftiga uttryck vid förra kongressen
1979.
Den gången hade TCO bakom sig den
uppmärksammade diskussionen om
TCOs politisering. Den irriterade för att
inte säga inflammerade stämningen
bland medlemmarna ledde till ett stort
antal motioner till 1979 års kongress på
temat facklig demokrati. Styrelsen erhöll
i uppdrag att utreda och lämna förslag
som kunde öka medlemmarnas inflytande och möjlighet att påverka arbetet
inom TCO. En arbetsgrupp under namnet TCOs demokratiutredning tillsattes.
Ett av huvudförslagen i de motioner
som lämnades vid förra kongressen var
införandet av medlemsomröstningar i
samhällsfrågor. Utredningen avvisar
denna tanke och förordar i stället rådslag. Argumenten för rådslag och mot
medlemsomröstningar upptar inte något
större utrymme i utredningen. Rådslagsiden ligger, menar utredarna, ”i linje
med vår demokratisyn som betonar deltagandet och engagemanget i det fackliga
arbetet”. Huruvida uttrycket ”vår
demokratisyn” är utredarnas syn eller
skall fattas som en av TCO fastställd tes
framgår ej.
På samma korthuggna och analysfattiga sätt fastslår utredningen att endast
den representativa demokratin samtidigt
uppfyller kravet på demokrati och effektivitet i det fackliga arbetet.
När utredningen väl fastslagit dessa
116
teser går det hela lättare. En rad förslag
presenteras som – om de kommer tiJI
praktisk tillämpning – bör stärka medlemmarnas möjligheter till såväl påverkan som medverkan. Kritiken mot de
korta remisstiderna för kongressrapporterna utmynnar i ett förslag om förlängning från sex till åtta månader. Det starka inslaget av förbundsanställda kongressombud uppmärksammas och utredningen önskar se ett ökat antal förtroendevalda bland ombuden. Genom ett utökat antal arbetsuppgifter för
tantskap, ordförandekonferenser
sist – men inte minst – för
ten ser demokratiutredningen
möjligheter till större bredd och ett
medlemsinflytande.
Om ”Demokratin i facket” kan i
rigt sägas att den sändes på remiss
23 december 1981 och att remi
utgick den 28 samma månad och
Medlemsopinionen kan på denna
förväntas bli både hörbar och