Gunnar Hökmark; Realistisk nedrustning
1982
Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.
Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.
Öppna PDF
Öppna text
GUNNAR HÖKMARK:
Realistisk nedrustning
Fredsrörelserna ochfrågan om en
kärnvapenfri zon i Norden har åter blivit
aktuella i samband med Folkriksdagen
för nedrustning. Dess beslut blev denna
gång en besvikelse för den s k
fredsrörelsen då man uttalade sig mot en
ensidig nedrustning ochför ganska
vittgående åtaganden från östblockets
sida ifråga om en kärnvapenfri zon.
Detta borde vara ett memento för det
socialdemokratiska partiet som är djupt
splittrat iförsvarsfrågan, skriver MUFordföranden, civilekonom Gunnar
Hökmark.
Nyligen avhölls något som av
rerna pretentiöst och missvisande
lades för Svensk Folkriksdag för
rustning. Arrangemanget var inte –
namnet vill ge sken av – någon
eller för svenska folket
stitution. Tvärtom var det en
överdominans av klart pacifistiska
peringar, kommunistiska ·
och ideellt anti-militaristiska
ner.
Folkriksdagen skulle behandla
rustningsfrågor med sikte på den
ka regeringens agerande vid
förhandlingar. Därvidlag förtjänar
understrykas att man inte var
tativ vare sig för svenska folket
svenskt organisationsliv. Möj
man representativ för de nr<Y<lni<On
som deltog. Möjligtvis, med tanke
ett flertal organisationer tnr·<>tr·>titt.o
personer som i sak mer hävdade
åsikter än organisationens, helt
eftersom de flesta opolitiska
ner inte har någon
grundsyn.
Folkriksdagen var i mångt och
ett initiativ från den så kallade
relsen, just de olika typer av
som angavs ovan och som
mötet. Folkriksdagen ger dessa
en aktualitet i debatten som gör
läget med några kommentarer
fredsrörelsen som sådan,
resultat och socialdemokratins
med anledning av fredsrörelsen.
Fredsrörelsen har fel
Till att bölja med vill jag därför
en sak. Fredsrörelsen har fel.
med själva namnet man har tagit
antyder nämligen att man skulle
monopol på viljan till fred och
för fred. Så är det inte. Alla mänvill ha fred. Och i alla demokratier
denna fredsvilja till uttryck.
är i själva verket ”De
nedrustningarnas rörelse” . Man
,…””’”’”’” att fred bäst uppnås genom
nationer i Väst – alliansfria som
eller Nato-anslutna som Danoch Norge – går före i nedrustDenna tro är också den i grunden
Den bygger på tre avgörande
det första vilar freden i Europa på
mellan öst och väst och en
kring alliansfria och neutrala
Den balansen omfattar såväl
ett alliansfritt land som Sverige
balansen och stabiliteten att
hävda våra gränser i fredstid och i
Oförmåga att hävda våra gränatt någon stormakt i fred kan
sina positioner, träna och öva
och uppnå fördelar som inte
stormakten kan uppnå. Det
för konfrontation och för att
IOR:KoJmrrter kärnvapen inom våra
-lllibililtete:n förutsätter också att vi insidor framstår som kompetenta
vårt land om någon stormakt
av sina styrkor angriper oss.
den trovärdigheten finns ökar
för att någon av stormakterna vill
143
ersätta osäkerhet med den visshet som
följer av framflyttade positioner. Det
ökar risken för krig. Därmed ökar risken
för användande av kärnvapen.
Eftersom fredsrörelsen bara får verka
i fria nationer, kan man bara, om man är
som mest framgångsrik, uppnå nedrustning i väst. Det försämrar balansen idag
och ökar risken för krig. Fredsrörelsen
är i själva verket ett hot mot sina egna
syften.
För det andra är det inte egalt vad man
försvarar. Fria nationer har sitt försvar
just för att skydda sina medborgare mot
det förtryck som råder i Östeuropa. Förföljelse av oliktänkande, hets mot folkgrupper, våld och förtryck hör till diktaturens skepnad. Därför är det skillnad
mellan att försvara fria nationer och att
försvara diktaturer. Faktum är att det är
inte bara en nödvändighet och en moralisk rätt att försvara friheten. Både gentemot invånarna i fria nationer och gentemot alla dem som längtar efter friheten i
diktaturer är det en moralisk plikt att
försvara friheten.
Skillnaden mellan frihet och diktaturer
är för många av fredsrörelsens företrädare inte så viktig. De är ju till den allra
största delen hemmahöriga i broderpartier till dem som svarar för förtrycket i
öst. Maj-Britt Theorin och den övriga
socialdemokratin borde ägna detta en
tanke när man oförbehållsamt kastar sig i
armarna på fredsrörelsen och framför
krav som med applåder och förtjusning
citeras i sovjetiska massmedia.
Det förakt för människolivet som nazismen representerade stoppades inte av
någon dåtida föredsrörelse. Tvärtom
möjliggjordes andra världskriget genom
uppgivenhet från demokratiska na- – – —
144
tioners sida. Det som sedan stoppade
Hitler var inte plakat utan människor
som vågade stå för sina ideal och som
var beredda att göra de uppoffringar som
krävdes.
Fred för människor och nationer uppnås inte genom att frihetens försvar nedrustar. De förföljda har ingen fred om
ofriheten styr. Det visar Nazi-Tysklands’
koncentrationsläger och det visar östblockets mentalsjukhus. Det är fredsrö-
relsens andra viktiga förbiseende.
Fredsrörelsens tredje förbiseende är
att man glömmer att demokratier ger
människornas fredsvilja ett konkret uttryck i nationernas försvars- och säkerhetspolitik. I diktaturer däremot förtrycks människornas naturliga fredsvilja
till förmån för partiapparater, dogmer
och krav.
Det svenska försvaret är ett uttryck
för vår fredsvilja. Hemvärnet är en betydligt mer konkret fredsrörelse än
fredsmarscher till Paris.
Det är därför inte i Västeuropa det
behövs en opinionsbildning för fred. Det
är i Östeuropas stater som det behövs en
opinionsbildning för den frihet som kan
tillåta människornas fredsvilja att slå igenom. Fredsrörelsens viktigaste budskap
borde alltså inte vara nedrustning i väst
utan frihet i öst. Men nu är man en nedrustningsrörelse och inte en fredsrörelse.
Den kärnvapenfria zonen
En kärnvapenfri zon i Norden har kommit att bli fredsrörelsens stora krav för
fred. Likväl är även detta krav i isolerat
sammanhang fel om det är fred man vill
uppnå.
Norden är kärnvapenfritt idag. Vad
det gäller är att Nato i krig skall
tillföra Norge och Danmark
Det vill givetvis Sovjet inte att man
kunna. Därför applåderas
Theorin i Sovjet. Det borde inge
Maj-Britt Theorin misstankar
verkligen är freden hon gagnar.
Om fredsrörelsen är
denna fråga tar man ifrån Nato en
tighet som Sovjet redan har. Det
balansen och därmed risken för
nens användande.
Sverige är alliansfritt. Det
vi inte avser att upplåta vårt
för kärnvapen. Någon bättre
vi inte ge.
Det är däremot ingen garanti för
själva inte blir angripna. En
zon förändrar inget därvidlag.
innebär ett sådant avtal att
anser sig kunna kräva vissa saker
i fredstid. Det är milt talat ett hot
förmåga att föra en ne
ter egna förutsättningar.
I krig finns det liten anledning
att någon krigförande part
respektera ingångna avtal. U
tyder till exempel inte på någon
för svenskt territorialvatten. Det
santa är därför inte vad som
händelse av krig, ej heller vad
fred utan vad som gör i fred.
Eftersom Norden i fred är
fritt ställer en kärnvapenfri zon i
inget krav på de nordiska
är stormakterna som skall
telser omsättas i konkret
dan fred ännu råder.
Krav på en isolerad l(::tt·nv::tnPm
Norden – som inte förutsätter
tande åtaganden från
sida vad gäller förflyttning av
mer en
r101a21!n en besvikelse
blev inte den framgång
den hade hoppats på.
tidigare avhållen folkriksdag uttasig exempelvis för ensidig nedEtt sådant förslag avvisades
gång.
kärnvapenfri zon i Norden gavs ett
vidare innehåll, framförallt vad
åtaganden från östblockets sida.
n var – som tidigare
– inte någon representativ
. Likväl är det värt att konstaav organisationer med en breförankring så vinner realismen. Det
att till och med en sådan institusom Svensk Folkriksdag för nedavvisar en ensidig svensk nedkan ha en viss betydelse för den
försvarsdebatten.
dilemma
visar den tydligt på det disom en i försvarsfrågan djupt
socialdemokrati står inför.
gäller för övrigt fler områ-
men har i opposition inte varit så
~11\Ji:IIIIJI;. Enigheten i att säga nej
regeringsförslag har varit god.
god är enigheten när man skall
vilken ekonomisk politik man
skulle vilja föra, vilken energipolivill driva, hur pass vettigt det
är med löntagarfonder. I desliksom i försvarsfrågan står en
145
traditionell ” grå” socialdemokrati mot
en mer ”rödgrön” och yngre. Samma
fenomen drabbar idag hela den Väst-europeiska socialdemokratin, hårdast har
man som bekant drabbats i England.
Nu skulle detta kunna vara ett internt
socialdemokratiskt bekymmer, men eftersom försvarspolitiken av tradition har
präglats av enighet mellan de demokratiska partierna påverkar den socialdemokratiska splittringen förutsättningarna
för att föra en enig försvarspolitik.
I viljan att fånga opinionen bakom
fredsrörelsen och tillfredsställa såväl en
anti-militaristisk fraktion som de mer
traditionellt försvarsvänliga grupperingarna inom socialdemokratin, kombinerat
med en uttalad brist på politiskt ledarskap i försvarsfrågan , har man gjort sig
själv försvarspolitiskt otillräknelig.
Detta yttrar sig i oförmågan att ta ställning i flygplansfrågan. I valet mellan att
tillfredsställa de försvarsvänliga grupperingarna genom att säga ja till JAS och
nedrustningsivrarna genom att säga nej ,
säger man ingenting utan föreslår ytterligare utredande.
Lika mycket yttrar det sig i de anslagsramar som socialdemokratin verkar för
inför försvarsbeslutet. De innebär en
gradvis svensk nedrustning, något som
också framhållits av socialdemokratiska
försvarspolitiker. Även detta är mer ett
försök att stilla interna partiopinioner än
att genom säkerhetspolitisk analys föreslå försvaret tillräckliga anslag. För hur
kan man motivera, att Sverige i en värld
av ökade spänningar och ökade förutsättningar för krig, genom nedrustning
skall öka risken för angrepp? När till och
med Folkriksdagen avvisar ensidig
svensk nedrustning?
146
Socialdemokratisk försvarspolitik hade vunnit på en mer kritisk attityd till
fredsrörelsen. Enigheten i svensk försvarspolitik hade också vunnit på detta.
Till och med Folkriksdagen visade
vaksamhet mot nedru ·
vad socialdemokratin
handling.
aModeraterna
Udanelsvalbyrån
Baggensgalan 25, S-111 31 Slockholm
Telefon 08 – 2361 80
OBS!
Utlandssvenskar!
Som utlandssvensk har Ni rösträtt i 1982
års riksdagsval. Vi moderater drev igenom
den fullständiga rösträtten för utlandssvenskarna, därför att även Ni skall ha
möjlighet att påverka utvecklingen i
Sverige .
Registreringsblankett kan rekvireras från
l’mbassader och Konsulat i utlandet, från
RSV, 171 94 Solna och från Moderaternas
Utlandsval byrå.
Blanketten måste vara RSV till handa före
den l juni 1982.
Varje persons röst kan vara avgörande.
Utnyttja rösträtten!
Tveka ej att ta kontakt med oss om Ni vill
fråga om något.
Utlandsval byrån
}l! Il/t !)! 1’t .-..__
Maud de G/er
E
I
Ci
fr,
in
til
in
vii
a~
Bl
ak
at
e.\l
Realistisk nedrustning
Fredsrörelserna ochfrågan om en
kärnvapenfri zon i Norden har åter blivit
aktuella i samband med Folkriksdagen
för nedrustning. Dess beslut blev denna
gång en besvikelse för den s k
fredsrörelsen då man uttalade sig mot en
ensidig nedrustning ochför ganska
vittgående åtaganden från östblockets
sida ifråga om en kärnvapenfri zon.
Detta borde vara ett memento för det
socialdemokratiska partiet som är djupt
splittrat iförsvarsfrågan, skriver MUFordföranden, civilekonom Gunnar
Hökmark.
Nyligen avhölls något som av
rerna pretentiöst och missvisande
lades för Svensk Folkriksdag för
rustning. Arrangemanget var inte –
namnet vill ge sken av – någon
eller för svenska folket
stitution. Tvärtom var det en
överdominans av klart pacifistiska
peringar, kommunistiska ·
och ideellt anti-militaristiska
ner.
Folkriksdagen skulle behandla
rustningsfrågor med sikte på den
ka regeringens agerande vid
förhandlingar. Därvidlag förtjänar
understrykas att man inte var
tativ vare sig för svenska folket
svenskt organisationsliv. Möj
man representativ för de nr<Y<lni<On
som deltog. Möjligtvis, med tanke
ett flertal organisationer tnr·<>tr·>titt.o
personer som i sak mer hävdade
åsikter än organisationens, helt
eftersom de flesta opolitiska
ner inte har någon
grundsyn.
Folkriksdagen var i mångt och
ett initiativ från den så kallade
relsen, just de olika typer av
som angavs ovan och som
mötet. Folkriksdagen ger dessa
en aktualitet i debatten som gör
läget med några kommentarer
fredsrörelsen som sådan,
resultat och socialdemokratins
med anledning av fredsrörelsen.
Fredsrörelsen har fel
Till att bölja med vill jag därför
en sak. Fredsrörelsen har fel.
med själva namnet man har tagit
antyder nämligen att man skulle
monopol på viljan till fred och
för fred. Så är det inte. Alla mänvill ha fred. Och i alla demokratier
denna fredsvilja till uttryck.
är i själva verket ”De
nedrustningarnas rörelse” . Man
,…””’”’”’” att fred bäst uppnås genom
nationer i Väst – alliansfria som
eller Nato-anslutna som Danoch Norge – går före i nedrustDenna tro är också den i grunden
Den bygger på tre avgörande
det första vilar freden i Europa på
mellan öst och väst och en
kring alliansfria och neutrala
Den balansen omfattar såväl
ett alliansfritt land som Sverige
balansen och stabiliteten att
hävda våra gränser i fredstid och i
Oförmåga att hävda våra gränatt någon stormakt i fred kan
sina positioner, träna och öva
och uppnå fördelar som inte
stormakten kan uppnå. Det
för konfrontation och för att
IOR:KoJmrrter kärnvapen inom våra
-lllibililtete:n förutsätter också att vi insidor framstår som kompetenta
vårt land om någon stormakt
av sina styrkor angriper oss.
den trovärdigheten finns ökar
för att någon av stormakterna vill
143
ersätta osäkerhet med den visshet som
följer av framflyttade positioner. Det
ökar risken för krig. Därmed ökar risken
för användande av kärnvapen.
Eftersom fredsrörelsen bara får verka
i fria nationer, kan man bara, om man är
som mest framgångsrik, uppnå nedrustning i väst. Det försämrar balansen idag
och ökar risken för krig. Fredsrörelsen
är i själva verket ett hot mot sina egna
syften.
För det andra är det inte egalt vad man
försvarar. Fria nationer har sitt försvar
just för att skydda sina medborgare mot
det förtryck som råder i Östeuropa. Förföljelse av oliktänkande, hets mot folkgrupper, våld och förtryck hör till diktaturens skepnad. Därför är det skillnad
mellan att försvara fria nationer och att
försvara diktaturer. Faktum är att det är
inte bara en nödvändighet och en moralisk rätt att försvara friheten. Både gentemot invånarna i fria nationer och gentemot alla dem som längtar efter friheten i
diktaturer är det en moralisk plikt att
försvara friheten.
Skillnaden mellan frihet och diktaturer
är för många av fredsrörelsens företrädare inte så viktig. De är ju till den allra
största delen hemmahöriga i broderpartier till dem som svarar för förtrycket i
öst. Maj-Britt Theorin och den övriga
socialdemokratin borde ägna detta en
tanke när man oförbehållsamt kastar sig i
armarna på fredsrörelsen och framför
krav som med applåder och förtjusning
citeras i sovjetiska massmedia.
Det förakt för människolivet som nazismen representerade stoppades inte av
någon dåtida föredsrörelse. Tvärtom
möjliggjordes andra världskriget genom
uppgivenhet från demokratiska na- – – —
144
tioners sida. Det som sedan stoppade
Hitler var inte plakat utan människor
som vågade stå för sina ideal och som
var beredda att göra de uppoffringar som
krävdes.
Fred för människor och nationer uppnås inte genom att frihetens försvar nedrustar. De förföljda har ingen fred om
ofriheten styr. Det visar Nazi-Tysklands’
koncentrationsläger och det visar östblockets mentalsjukhus. Det är fredsrö-
relsens andra viktiga förbiseende.
Fredsrörelsens tredje förbiseende är
att man glömmer att demokratier ger
människornas fredsvilja ett konkret uttryck i nationernas försvars- och säkerhetspolitik. I diktaturer däremot förtrycks människornas naturliga fredsvilja
till förmån för partiapparater, dogmer
och krav.
Det svenska försvaret är ett uttryck
för vår fredsvilja. Hemvärnet är en betydligt mer konkret fredsrörelse än
fredsmarscher till Paris.
Det är därför inte i Västeuropa det
behövs en opinionsbildning för fred. Det
är i Östeuropas stater som det behövs en
opinionsbildning för den frihet som kan
tillåta människornas fredsvilja att slå igenom. Fredsrörelsens viktigaste budskap
borde alltså inte vara nedrustning i väst
utan frihet i öst. Men nu är man en nedrustningsrörelse och inte en fredsrörelse.
Den kärnvapenfria zonen
En kärnvapenfri zon i Norden har kommit att bli fredsrörelsens stora krav för
fred. Likväl är även detta krav i isolerat
sammanhang fel om det är fred man vill
uppnå.
Norden är kärnvapenfritt idag. Vad
det gäller är att Nato i krig skall
tillföra Norge och Danmark
Det vill givetvis Sovjet inte att man
kunna. Därför applåderas
Theorin i Sovjet. Det borde inge
Maj-Britt Theorin misstankar
verkligen är freden hon gagnar.
Om fredsrörelsen är
denna fråga tar man ifrån Nato en
tighet som Sovjet redan har. Det
balansen och därmed risken för
nens användande.
Sverige är alliansfritt. Det
vi inte avser att upplåta vårt
för kärnvapen. Någon bättre
vi inte ge.
Det är däremot ingen garanti för
själva inte blir angripna. En
zon förändrar inget därvidlag.
innebär ett sådant avtal att
anser sig kunna kräva vissa saker
i fredstid. Det är milt talat ett hot
förmåga att föra en ne
ter egna förutsättningar.
I krig finns det liten anledning
att någon krigförande part
respektera ingångna avtal. U
tyder till exempel inte på någon
för svenskt territorialvatten. Det
santa är därför inte vad som
händelse av krig, ej heller vad
fred utan vad som gör i fred.
Eftersom Norden i fred är
fritt ställer en kärnvapenfri zon i
inget krav på de nordiska
är stormakterna som skall
telser omsättas i konkret
dan fred ännu råder.
Krav på en isolerad l(::tt·nv::tnPm
Norden – som inte förutsätter
tande åtaganden från
sida vad gäller förflyttning av
mer en
r101a21!n en besvikelse
blev inte den framgång
den hade hoppats på.
tidigare avhållen folkriksdag uttasig exempelvis för ensidig nedEtt sådant förslag avvisades
gång.
kärnvapenfri zon i Norden gavs ett
vidare innehåll, framförallt vad
åtaganden från östblockets sida.
n var – som tidigare
– inte någon representativ
. Likväl är det värt att konstaav organisationer med en breförankring så vinner realismen. Det
att till och med en sådan institusom Svensk Folkriksdag för nedavvisar en ensidig svensk nedkan ha en viss betydelse för den
försvarsdebatten.
dilemma
visar den tydligt på det disom en i försvarsfrågan djupt
socialdemokrati står inför.
gäller för övrigt fler områ-
men har i opposition inte varit så
~11\Ji:IIIIJI;. Enigheten i att säga nej
regeringsförslag har varit god.
god är enigheten när man skall
vilken ekonomisk politik man
skulle vilja föra, vilken energipolivill driva, hur pass vettigt det
är med löntagarfonder. I desliksom i försvarsfrågan står en
145
traditionell ” grå” socialdemokrati mot
en mer ”rödgrön” och yngre. Samma
fenomen drabbar idag hela den Väst-europeiska socialdemokratin, hårdast har
man som bekant drabbats i England.
Nu skulle detta kunna vara ett internt
socialdemokratiskt bekymmer, men eftersom försvarspolitiken av tradition har
präglats av enighet mellan de demokratiska partierna påverkar den socialdemokratiska splittringen förutsättningarna
för att föra en enig försvarspolitik.
I viljan att fånga opinionen bakom
fredsrörelsen och tillfredsställa såväl en
anti-militaristisk fraktion som de mer
traditionellt försvarsvänliga grupperingarna inom socialdemokratin, kombinerat
med en uttalad brist på politiskt ledarskap i försvarsfrågan , har man gjort sig
själv försvarspolitiskt otillräknelig.
Detta yttrar sig i oförmågan att ta ställning i flygplansfrågan. I valet mellan att
tillfredsställa de försvarsvänliga grupperingarna genom att säga ja till JAS och
nedrustningsivrarna genom att säga nej ,
säger man ingenting utan föreslår ytterligare utredande.
Lika mycket yttrar det sig i de anslagsramar som socialdemokratin verkar för
inför försvarsbeslutet. De innebär en
gradvis svensk nedrustning, något som
också framhållits av socialdemokratiska
försvarspolitiker. Även detta är mer ett
försök att stilla interna partiopinioner än
att genom säkerhetspolitisk analys föreslå försvaret tillräckliga anslag. För hur
kan man motivera, att Sverige i en värld
av ökade spänningar och ökade förutsättningar för krig, genom nedrustning
skall öka risken för angrepp? När till och
med Folkriksdagen avvisar ensidig
svensk nedrustning?
146
Socialdemokratisk försvarspolitik hade vunnit på en mer kritisk attityd till
fredsrörelsen. Enigheten i svensk försvarspolitik hade också vunnit på detta.
Till och med Folkriksdagen visade
vaksamhet mot nedru ·
vad socialdemokratin
handling.
aModeraterna
Udanelsvalbyrån
Baggensgalan 25, S-111 31 Slockholm
Telefon 08 – 2361 80
OBS!
Utlandssvenskar!
Som utlandssvensk har Ni rösträtt i 1982
års riksdagsval. Vi moderater drev igenom
den fullständiga rösträtten för utlandssvenskarna, därför att även Ni skall ha
möjlighet att påverka utvecklingen i
Sverige .
Registreringsblankett kan rekvireras från
l’mbassader och Konsulat i utlandet, från
RSV, 171 94 Solna och från Moderaternas
Utlandsval byrå.
Blanketten måste vara RSV till handa före
den l juni 1982.
Varje persons röst kan vara avgörande.
Utnyttja rösträtten!
Tveka ej att ta kontakt med oss om Ni vill
fråga om något.
Utlandsval byrån
}l! Il/t !)! 1’t .-..__
Maud de G/er
E
I
Ci
fr,
in
til
in
vii
a~
Bl
ak
at
e.\l