Anders Björck; Yttrandefriheten och demokratin
1982
Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.
Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.
Öppna PDF
Öppna text
ANDERS BJÖRCK:
Yttrandefriheten och demokratin
6gger ett hot mot demokratin i att vi
81idigt har ett radio/TV-monopol och
tsstödssystem utan någon
arighet, skriver riksdagsman
rs Björck. Radions och framför allt
iltrisionens genomslagskraft är stor
programutbudet påverkar hela
illllällsdebatten och politikens
•m·illkor. Tillkomsten av nya medier
utvecklingen av de gamla möjliggör
t11 rejäl mångfald och konkurrens.
l’titlcipiellt måste alla medier jämställas
yttrandefrihetssynpunkt. Detta
llrte också gälla etablering och
Wattning.
Ingen fri och rättighet är så grundläggande för demokratin som yttrandefriheten.
I ett demokratiskt samhälle måste yttrandefriheten därför ges ett starkt författningsmässigt skydd. Men detta
räcker inte. Samhället har ett stort ansvar för att yttrandefriheten fungerar
också i praktiken.
Det sistnämnda är viktigt. Knappast
någon talar i Sverige mot yttrandefriheten som ide. Däremot finns, som strax
skall visas, det gott om både individer
och grupper, t ex politiska partier, som i
praktiken är med på starka faktiska inskränkningar i yttrandefriheten.
Den nya svenska grundlagen säger i
regeringsformens 2 kap § l att med yttrandefrihet förstås ”frihet att i tal, skrift
eller bild eller på något annat ätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar,
åsikter eller känslor”. Vidare definieras
informationsfrihet som ” frihet att inhämta och mottaga upplysningar samt
att taga del av andras yttranden”.
Så långt är allt gott och väl. Intressant
blir det när verkligheten möter grundlagstexten. På något sätt måste yttrandeoch informationsfriheterna ofta avgränsas. Vi tillåter inte förtal , vi önskar ett
visst skydd för privatlivet, kommersiella
hemligheter måste kunna beläggas med
sekretess liksom naturligtvis saker som
rör rikets säkerhet. Uppräkningen av avvikelserna skulle kunna göras lång.
Radio/TV
Medan intresset att skydda den enskildes integritet varit måttligt har viljan att
reglera och begränsa tillgången till medierna varit desto större. Den svenska
situationen är speciell i västvärlden. Vi
188
har ett presstödssystem utan någon motsvarighet samtidigt som vi har ett radio/
TV-monopol.
Därtill kommer att kraven på inskränkningar i de nya mediernas rätt att
existera är stora. Förbud mot parabolantenner, beskattning av nya medier, reklamförbud, begränsningar i närradions
verksamhet etc är delar i ett större mönster. Samtidigt söker förbudsivrarna stärka monopolföretaget Sveriges Radio.
Detta företag har existerat i över 50 år.
Radions och särskilt televisionens genomslagskraft är stor. Inte bara människornas vardag påverkas av programutbudet utan hela samhällsdebatten och
politikens arbetsvillkor. En snedvridning
i radio/TV-utbudet kan därigenom på-
verka hela vårt demokratiska system.
saklighet – opartiskhet
Eftersom vi har ett monopol på radio/
TV-området har samhället satt upp vissa
regler för verksamheten. Dessa stadgar
att utbudet skall präglas av saklighet och
opartiskhet. Det finns också en rad mera
detaljerade bestämmelser om hur programmen skall utformas.
Monopolets tillskyndare menar att
detta ger en garanti för att inga större
olyckor kan inträffa. De som följde den
stora vänstervågen i slutet av 1960- och
början av 1970-talet har säkert en annan
uppfattning. Trots ”garantierna” i radiolag och avtal blev det onekligen en rejäl
vridning åt vänster.
Kritiken mot företaget blev massiv
men det hjälpte inte mycket. Några möjligheter att ge väljarna ett alternativ till
Sveriges Radio fanns inte. Monopolet
lade hinder i vägen.
Möjligheterna att konkurrera
Sveriges Radio existerar alltså i
begränsad omfattning hos oss. De
som gjorts, Radio Nord och Radio
stoppades med hjälp av en hastigt
kommen lagstiftning. I debatten
des att det bara handlade om att
skvalmusik. I själva verket stonm1des1
lång tid framåt rimlig konkurren
svenska etern.
På papperet kan naturligtvis
för programverksamheten ge
att all rimlig hänsyn är tagen till att
gramutbudet skall bli korrekt. Så
ett monopol existerar måste
regler också finnas och deras ..n •••~…-
noga kontrolleras. Men detta lö er
det grundläggande problemet.
Konkurrens i åsiktsbildningen
Den mångfald som finns i pressen
på etermediaområdet. Förutom
piella skäl har också tekniska
angivits som orsak till att man inte
ha konkurrens inom etermedia.
nare har i de flesta fall inte varit
annat än ett svepskäl.
Det intressanta är att den
vecklingen nu möjliggör en rejäl
fald och konkurrens tack vare
ten av nya medier och
de gamla. Video, satelliter och
är bara några exempel på den
nerande utveckling som äger rum
och som kan beräknas fortgå under
talet.
Helt följdriktigt har oron
bland dem som inte önskar
utan vill ha en samhällelig
utbudet i etermedia och en styrd
politik. De önskar genom förbud
stoppa eller hårt styra utveckde nya medierna delvis komersätta eller komplettera de gamdet en intressant fråga vilket skydd
ges i grundlagen och i andra
Skall de nya medierna jämställas
gamla? Skall samma lagrum gälbeskattningen straffa re pekiimedierna och programvaran
samhällets önskemål?
är en av de centrala frågorna för
”het utredningen som nu är
i slutskedet i sitt arbete. Ett betänär av törsta vikt att utredningen
det skydd den vill ge olika meDetta förutsätter att etableringsfriiprincip görs likformig.
och etableringsfrihet
stöter vi onekligen på problem. Att
ha etableringsfrihet för tidningar
tid krifter råder det knappast några
meningar om. Av tekniska skäl är
inte lätt att tillämpa samma princip
det gäller etersändningar i radio och
När det däremot gäller televideo och kabel-TV är de tekniska
obetydliga eller obefintliga.
rimliga utgångspunkten för lagoch övriga politiska bemåste bli att principiellt jämställa
medier ur yttrandefrihetssynpunkt.
principiella utgångspunkt måste
gälla etablering och beskattning.
praktiska skäl kommer undantag
behöva göras från huvudprincipen.
•.lltvisbördan måste då ligga på dem som
göra inskränkningarna. Allt som inte
igen är förbjudet måste ur de här
189
nämnda aspekterna anses vara tillåtet.
Om inte denna princip fastslås och tilllämpas i en generös anda är det stor fara
för yttrandefriheten och därmed demokratin i framtidens Sverige. En ökande
del av informationen och debatten kommer att ske i de nya medierna. Om då
denna sektor inte har den form av konkurrens och etableringsfrihet som hittills
har gällt för pressen kommer riskerna för
en stark samhällelig styrning att vara uppenbara.
De nya medierna och demokratin
Att det inte bara handlar om principer
utan om praktiska och näraliggande problem framgår av de förslag som rests
från visst socialdemokratiskt håll att förbjuda de parabolantenner som behövs
för att ta in satellit-TV-mottagningar.
Från samma håll har krävts att endast
den skall få saluföra eller producera videogram som har en ”kulturpolitiskt
grundad licens” för detta – kort sagt,
samhället måste gilla det som produceras
eller säljs, annars blir det stopp.
På kabel-TV-sidan gör Sveriges Television och Televerket tappra försök att
få ett monopol på den kommande kabelTV-verksamhe!en i Sverige. Radiolagen
försöker man använda mot dem som vill
ta emot satellit-TV-mottagningarna och
sända dem vidare till ett större antal hushåll, så att inte alla behöver anskaffa parabolantenn.
Beskattning är ett populärt sätt att begränsa det man ogillar och skatt på både
bild- och ljudkasetter har aviserats. Vad
är det som säger att den inte kan komma
att graderas efter innehållet? Samtidigt
reses krav på att straffbeskatta all ny
190
mediateknik, bl a från LRF-håll. Det
statliga Televerket slår vakt om sitt monopol på en rad områden som är direkt
förknippade med de nya mediernas tillväxt.
Detta är bara några få exempel på
dagsläget och vad vi har att vänta. Den
nya tekniken kan stärka demokratin och
öka mångfalden i det offentliga meningsutbudet. Eftersom det är en billig teknik
jämfört med konventionella massmedia
är möjligheterna att nå ut även till ekonomiskt svaga grupper och t ex glesbygder
stora.
Men de nya medierna har i Sverige
mötts av ett motstånd från politikernas
sida som starkt kontrasterat mot den
vilja som de mottagits med av
menterna. Företrädarna för de
nella medierna har också haft en
eller avvaktande inställning.
En av 1980-talets stora
gor kommer att handla om att ge
fektivt skydd för de nya medierna.
svenska inställningen hittills bådar
gott. Internationellt sett är Sverige i
ta avseende ett förbuds- och ·
land. De vackra orden om yttrande·
informationsfriheten i den nya
gen är hittills något som vi dåligt levt
till.
Stöd Svensk Tidskrift
genom att bli medlem i
Föreningen Svensk Tidskrifts Vänner
Föreningen har till ändamål att stödja Svensk Tidskrift ekonomiskt och därmed
bevara och utveckla tidskriften. Föreningen har nått ett glädjande stort gensvar
bland Svensk Tidskrifts läsare.
Medlemmarna kallas till årssammankomst torsdagen den 13 maj 1982 kl 18.15 i
Svenska Läkaresällskapet, Klara Östra Kyrkogata 10, Stockholm.
Föredragshållare: Riksdagsman Carl Bildt
Medlemsavgiften är minst kronor l00:- per år. Avgift som ständig medlem är minst
kronor l 000:-.
Bankgiro 698-8901 -Postgiro 193220-1
Yttrandefriheten och demokratin
6gger ett hot mot demokratin i att vi
81idigt har ett radio/TV-monopol och
tsstödssystem utan någon
arighet, skriver riksdagsman
rs Björck. Radions och framför allt
iltrisionens genomslagskraft är stor
programutbudet påverkar hela
illllällsdebatten och politikens
•m·illkor. Tillkomsten av nya medier
utvecklingen av de gamla möjliggör
t11 rejäl mångfald och konkurrens.
l’titlcipiellt måste alla medier jämställas
yttrandefrihetssynpunkt. Detta
llrte också gälla etablering och
Wattning.
Ingen fri och rättighet är så grundläggande för demokratin som yttrandefriheten.
I ett demokratiskt samhälle måste yttrandefriheten därför ges ett starkt författningsmässigt skydd. Men detta
räcker inte. Samhället har ett stort ansvar för att yttrandefriheten fungerar
också i praktiken.
Det sistnämnda är viktigt. Knappast
någon talar i Sverige mot yttrandefriheten som ide. Däremot finns, som strax
skall visas, det gott om både individer
och grupper, t ex politiska partier, som i
praktiken är med på starka faktiska inskränkningar i yttrandefriheten.
Den nya svenska grundlagen säger i
regeringsformens 2 kap § l att med yttrandefrihet förstås ”frihet att i tal, skrift
eller bild eller på något annat ätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar,
åsikter eller känslor”. Vidare definieras
informationsfrihet som ” frihet att inhämta och mottaga upplysningar samt
att taga del av andras yttranden”.
Så långt är allt gott och väl. Intressant
blir det när verkligheten möter grundlagstexten. På något sätt måste yttrandeoch informationsfriheterna ofta avgränsas. Vi tillåter inte förtal , vi önskar ett
visst skydd för privatlivet, kommersiella
hemligheter måste kunna beläggas med
sekretess liksom naturligtvis saker som
rör rikets säkerhet. Uppräkningen av avvikelserna skulle kunna göras lång.
Radio/TV
Medan intresset att skydda den enskildes integritet varit måttligt har viljan att
reglera och begränsa tillgången till medierna varit desto större. Den svenska
situationen är speciell i västvärlden. Vi
188
har ett presstödssystem utan någon motsvarighet samtidigt som vi har ett radio/
TV-monopol.
Därtill kommer att kraven på inskränkningar i de nya mediernas rätt att
existera är stora. Förbud mot parabolantenner, beskattning av nya medier, reklamförbud, begränsningar i närradions
verksamhet etc är delar i ett större mönster. Samtidigt söker förbudsivrarna stärka monopolföretaget Sveriges Radio.
Detta företag har existerat i över 50 år.
Radions och särskilt televisionens genomslagskraft är stor. Inte bara människornas vardag påverkas av programutbudet utan hela samhällsdebatten och
politikens arbetsvillkor. En snedvridning
i radio/TV-utbudet kan därigenom på-
verka hela vårt demokratiska system.
saklighet – opartiskhet
Eftersom vi har ett monopol på radio/
TV-området har samhället satt upp vissa
regler för verksamheten. Dessa stadgar
att utbudet skall präglas av saklighet och
opartiskhet. Det finns också en rad mera
detaljerade bestämmelser om hur programmen skall utformas.
Monopolets tillskyndare menar att
detta ger en garanti för att inga större
olyckor kan inträffa. De som följde den
stora vänstervågen i slutet av 1960- och
början av 1970-talet har säkert en annan
uppfattning. Trots ”garantierna” i radiolag och avtal blev det onekligen en rejäl
vridning åt vänster.
Kritiken mot företaget blev massiv
men det hjälpte inte mycket. Några möjligheter att ge väljarna ett alternativ till
Sveriges Radio fanns inte. Monopolet
lade hinder i vägen.
Möjligheterna att konkurrera
Sveriges Radio existerar alltså i
begränsad omfattning hos oss. De
som gjorts, Radio Nord och Radio
stoppades med hjälp av en hastigt
kommen lagstiftning. I debatten
des att det bara handlade om att
skvalmusik. I själva verket stonm1des1
lång tid framåt rimlig konkurren
svenska etern.
På papperet kan naturligtvis
för programverksamheten ge
att all rimlig hänsyn är tagen till att
gramutbudet skall bli korrekt. Så
ett monopol existerar måste
regler också finnas och deras ..n •••~…-
noga kontrolleras. Men detta lö er
det grundläggande problemet.
Konkurrens i åsiktsbildningen
Den mångfald som finns i pressen
på etermediaområdet. Förutom
piella skäl har också tekniska
angivits som orsak till att man inte
ha konkurrens inom etermedia.
nare har i de flesta fall inte varit
annat än ett svepskäl.
Det intressanta är att den
vecklingen nu möjliggör en rejäl
fald och konkurrens tack vare
ten av nya medier och
de gamla. Video, satelliter och
är bara några exempel på den
nerande utveckling som äger rum
och som kan beräknas fortgå under
talet.
Helt följdriktigt har oron
bland dem som inte önskar
utan vill ha en samhällelig
utbudet i etermedia och en styrd
politik. De önskar genom förbud
stoppa eller hårt styra utveckde nya medierna delvis komersätta eller komplettera de gamdet en intressant fråga vilket skydd
ges i grundlagen och i andra
Skall de nya medierna jämställas
gamla? Skall samma lagrum gälbeskattningen straffa re pekiimedierna och programvaran
samhällets önskemål?
är en av de centrala frågorna för
”het utredningen som nu är
i slutskedet i sitt arbete. Ett betänär av törsta vikt att utredningen
det skydd den vill ge olika meDetta förutsätter att etableringsfriiprincip görs likformig.
och etableringsfrihet
stöter vi onekligen på problem. Att
ha etableringsfrihet för tidningar
tid krifter råder det knappast några
meningar om. Av tekniska skäl är
inte lätt att tillämpa samma princip
det gäller etersändningar i radio och
När det däremot gäller televideo och kabel-TV är de tekniska
obetydliga eller obefintliga.
rimliga utgångspunkten för lagoch övriga politiska bemåste bli att principiellt jämställa
medier ur yttrandefrihetssynpunkt.
principiella utgångspunkt måste
gälla etablering och beskattning.
praktiska skäl kommer undantag
behöva göras från huvudprincipen.
•.lltvisbördan måste då ligga på dem som
göra inskränkningarna. Allt som inte
igen är förbjudet måste ur de här
189
nämnda aspekterna anses vara tillåtet.
Om inte denna princip fastslås och tilllämpas i en generös anda är det stor fara
för yttrandefriheten och därmed demokratin i framtidens Sverige. En ökande
del av informationen och debatten kommer att ske i de nya medierna. Om då
denna sektor inte har den form av konkurrens och etableringsfrihet som hittills
har gällt för pressen kommer riskerna för
en stark samhällelig styrning att vara uppenbara.
De nya medierna och demokratin
Att det inte bara handlar om principer
utan om praktiska och näraliggande problem framgår av de förslag som rests
från visst socialdemokratiskt håll att förbjuda de parabolantenner som behövs
för att ta in satellit-TV-mottagningar.
Från samma håll har krävts att endast
den skall få saluföra eller producera videogram som har en ”kulturpolitiskt
grundad licens” för detta – kort sagt,
samhället måste gilla det som produceras
eller säljs, annars blir det stopp.
På kabel-TV-sidan gör Sveriges Television och Televerket tappra försök att
få ett monopol på den kommande kabelTV-verksamhe!en i Sverige. Radiolagen
försöker man använda mot dem som vill
ta emot satellit-TV-mottagningarna och
sända dem vidare till ett större antal hushåll, så att inte alla behöver anskaffa parabolantenn.
Beskattning är ett populärt sätt att begränsa det man ogillar och skatt på både
bild- och ljudkasetter har aviserats. Vad
är det som säger att den inte kan komma
att graderas efter innehållet? Samtidigt
reses krav på att straffbeskatta all ny
190
mediateknik, bl a från LRF-håll. Det
statliga Televerket slår vakt om sitt monopol på en rad områden som är direkt
förknippade med de nya mediernas tillväxt.
Detta är bara några få exempel på
dagsläget och vad vi har att vänta. Den
nya tekniken kan stärka demokratin och
öka mångfalden i det offentliga meningsutbudet. Eftersom det är en billig teknik
jämfört med konventionella massmedia
är möjligheterna att nå ut även till ekonomiskt svaga grupper och t ex glesbygder
stora.
Men de nya medierna har i Sverige
mötts av ett motstånd från politikernas
sida som starkt kontrasterat mot den
vilja som de mottagits med av
menterna. Företrädarna för de
nella medierna har också haft en
eller avvaktande inställning.
En av 1980-talets stora
gor kommer att handla om att ge
fektivt skydd för de nya medierna.
svenska inställningen hittills bådar
gott. Internationellt sett är Sverige i
ta avseende ett förbuds- och ·
land. De vackra orden om yttrande·
informationsfriheten i den nya
gen är hittills något som vi dåligt levt
till.
Stöd Svensk Tidskrift
genom att bli medlem i
Föreningen Svensk Tidskrifts Vänner
Föreningen har till ändamål att stödja Svensk Tidskrift ekonomiskt och därmed
bevara och utveckla tidskriften. Föreningen har nått ett glädjande stort gensvar
bland Svensk Tidskrifts läsare.
Medlemmarna kallas till årssammankomst torsdagen den 13 maj 1982 kl 18.15 i
Svenska Läkaresällskapet, Klara Östra Kyrkogata 10, Stockholm.
Föredragshållare: Riksdagsman Carl Bildt
Medlemsavgiften är minst kronor l00:- per år. Avgift som ständig medlem är minst
kronor l 000:-.
Bankgiro 698-8901 -Postgiro 193220-1