DS; Om ett experiment
1985
Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.
Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.
Öppna PDF
Öppna text
ett experiment
skolbetygen hör till de mest förkastliga
av alla reaktionära inslag i det gamla
klassamhället. Som demokratisk socialist betraktarjag betygen som inkarnationen av borgerlig hjärtlöshet. Bara tanken
att den eller den eleven skall få betyg och
därigenom framstå som bättre än sina
kamrater är vämjelig.
Men betyg, eller rättare sagt motsvarigheter till dem, förekommer tyvärr på
andra områden i samhället. Ett av dem
är idrotten. Här har vi socialister inte
varit tillräckligt vaksamma. Motbjudande metoder som måttband och kronometrar används enkom för att offentligt
peka ut vissa individer som sämre än
andra. Ur jämlikhetssynvinkel måste det
vara helt oacceptabelt.
Följaktligen var det med stor glädjejag
nyligen noterade att ett epokgörande
skolexperiment nu skall genomföras för
att vi skall få ytterligare ammunition i
kampen mot betygen. Vilken skola det
skall äga rum på är hemligt. Borgerliga
politiker och massmedia skall inte i förväg kunna påverka eleverna och slå i
dem en massa dumheter, så att försöket
av den anledningen misslyckas.
Experimentet går ut på att den aktuella skolan skall arrangera en speciell
idrottsdag, där allt som påminner om betyg utmönstras. Man skall se hur de unga
då reagerar. Säkert kommer de att förstå
att betyg i alla dess former måste försvinna för den socialistiska solidaritetens och kamratskapets skulle.
Eleverna kommer att bölja med höjdhopp. Det blir otvivelaktigt en ny och
berikande upplevelse för dem att hoppa
utan ribba. Då mäts ju inte deras presta- 352
tioner. De hoppar alltså inte för höjdens
skull utan för hoppandets. De riskerar
inte att underkännas i något prov – dvs
riva en höjd. Och de slipper få reda på
hur högt de hoppar. Följden blir att de
som till äventyrs hoppar sämre än andra
– givetvis på grund av bristande idrottsmotivation i hemmen, inte för att de
skulle vara olika skapta – inte behöver
veta det. Och omvänt: de som råkar vara
duktigast och hoppa högst – för att de
inspirerats av hoppintresserade föräldrar, inte för att de skulle vara särskilt
talangfulla – kan inte genom obefintliga
rivningar och mätningar av de klarade
höjderna göra sig breda på sinajämlikars
bekostnad.
Sedan följer stavhopp, likaledes utan
ribba, samt längdhopp och tresteg utan
måttband och utan att någon i tid och
otid behöver riskera övertramp. Därpå
övergår man till kul tötning och diskus
på motsvarande sätt. Lärarna och de
andra funktionärerna kommer att låtsas
som om de inte er om någon hoppar
eller kastar så dåligt att det syns med
blotta ögat. Socialistisk sportmanship
skall genomsyra hela experimentet.
Därefter blir det diverse löpgrenar, naturligtvis utan tidtagning. Deltagarna
beordras att inte på några villkor springa
ifrån varandra. Ingen får alltså ta sig
fram fortare än att alla orkar med. Även
löpning måste präglas av solidaritet.
Slutligen ägnar man sig åt fotboll och
basket utan mål respektive korgar. Som
demokratisk socialist är jag övertygad
om att den mållösa fotbollen och den
korglösa basketen har en stor framtid i
Sverige, bara Olof Palme får behålla regeringsmakten.
Jag vill se den elev som efter den här
idrottsdagen inte inser att allt vad betyg
och mätmetoder heter är av ondo!
Matti Häggström
PS: Jag kommer just från experimentet.
Märkligt! Eleverna reagerade ytterst negativt. De spelade apa och fånade sig. De
sparkade avsiktligt ut fotbollen på den
angränsande gatan och gjorde även i övrigt sitt bästa för att sabotera försöket.
Det är tydligt att den socialistiska utbildningen i förskolan och grundskolan alltjämt är behäftad med stora brister. Min·
partivän Alva Myrdal sade en gång att
den nuvarande lärargenerationen måste
dö ut innan vi får en bättre skola. Är det
rentav också så illa att dagens elevgeneration måste dö ut innan vi får bort skolbetygen?
DS.
skolbetygen hör till de mest förkastliga
av alla reaktionära inslag i det gamla
klassamhället. Som demokratisk socialist betraktarjag betygen som inkarnationen av borgerlig hjärtlöshet. Bara tanken
att den eller den eleven skall få betyg och
därigenom framstå som bättre än sina
kamrater är vämjelig.
Men betyg, eller rättare sagt motsvarigheter till dem, förekommer tyvärr på
andra områden i samhället. Ett av dem
är idrotten. Här har vi socialister inte
varit tillräckligt vaksamma. Motbjudande metoder som måttband och kronometrar används enkom för att offentligt
peka ut vissa individer som sämre än
andra. Ur jämlikhetssynvinkel måste det
vara helt oacceptabelt.
Följaktligen var det med stor glädjejag
nyligen noterade att ett epokgörande
skolexperiment nu skall genomföras för
att vi skall få ytterligare ammunition i
kampen mot betygen. Vilken skola det
skall äga rum på är hemligt. Borgerliga
politiker och massmedia skall inte i förväg kunna påverka eleverna och slå i
dem en massa dumheter, så att försöket
av den anledningen misslyckas.
Experimentet går ut på att den aktuella skolan skall arrangera en speciell
idrottsdag, där allt som påminner om betyg utmönstras. Man skall se hur de unga
då reagerar. Säkert kommer de att förstå
att betyg i alla dess former måste försvinna för den socialistiska solidaritetens och kamratskapets skulle.
Eleverna kommer att bölja med höjdhopp. Det blir otvivelaktigt en ny och
berikande upplevelse för dem att hoppa
utan ribba. Då mäts ju inte deras presta- 352
tioner. De hoppar alltså inte för höjdens
skull utan för hoppandets. De riskerar
inte att underkännas i något prov – dvs
riva en höjd. Och de slipper få reda på
hur högt de hoppar. Följden blir att de
som till äventyrs hoppar sämre än andra
– givetvis på grund av bristande idrottsmotivation i hemmen, inte för att de
skulle vara olika skapta – inte behöver
veta det. Och omvänt: de som råkar vara
duktigast och hoppa högst – för att de
inspirerats av hoppintresserade föräldrar, inte för att de skulle vara särskilt
talangfulla – kan inte genom obefintliga
rivningar och mätningar av de klarade
höjderna göra sig breda på sinajämlikars
bekostnad.
Sedan följer stavhopp, likaledes utan
ribba, samt längdhopp och tresteg utan
måttband och utan att någon i tid och
otid behöver riskera övertramp. Därpå
övergår man till kul tötning och diskus
på motsvarande sätt. Lärarna och de
andra funktionärerna kommer att låtsas
som om de inte er om någon hoppar
eller kastar så dåligt att det syns med
blotta ögat. Socialistisk sportmanship
skall genomsyra hela experimentet.
Därefter blir det diverse löpgrenar, naturligtvis utan tidtagning. Deltagarna
beordras att inte på några villkor springa
ifrån varandra. Ingen får alltså ta sig
fram fortare än att alla orkar med. Även
löpning måste präglas av solidaritet.
Slutligen ägnar man sig åt fotboll och
basket utan mål respektive korgar. Som
demokratisk socialist är jag övertygad
om att den mållösa fotbollen och den
korglösa basketen har en stor framtid i
Sverige, bara Olof Palme får behålla regeringsmakten.
Jag vill se den elev som efter den här
idrottsdagen inte inser att allt vad betyg
och mätmetoder heter är av ondo!
Matti Häggström
PS: Jag kommer just från experimentet.
Märkligt! Eleverna reagerade ytterst negativt. De spelade apa och fånade sig. De
sparkade avsiktligt ut fotbollen på den
angränsande gatan och gjorde även i övrigt sitt bästa för att sabotera försöket.
Det är tydligt att den socialistiska utbildningen i förskolan och grundskolan alltjämt är behäftad med stora brister. Min·
partivän Alva Myrdal sade en gång att
den nuvarande lärargenerationen måste
dö ut innan vi får en bättre skola. Är det
rentav också så illa att dagens elevgeneration måste dö ut innan vi får bort skolbetygen?
DS.