Carl Johan Ljungberg; Rättssäkerhet och demokrati
1985
Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.
Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.
hur oförmögen dagens urbaniserade människa är att intuitivt uppleva att den är en del av
det biologiska systemet. Detta förhällande
medför att människans värderingar och livsstil medför besvärande konsekvenser för det
ekologiskt lämpliga. Som kulturbyggare synes den urbaniserade människan att sträva
efter att bygga en kultur som inte hör till den
biologiska sfären.
De ovan nämnda exemplen frän boken är
enbart glimtar frän mänga områden. Trots att
man tycker att den lätt skulle kunna hemfalla
åt klagomål och jämmer är den anmärkningsvärt neutral i sin beskrivning även om författaren inte alltid kan dölja var han har sina
sympatier. Konstruktiva synpunkter finns
även och undertonen är optimistisk.
Ett viktigt inslag är att flera begrepp f’ar en
tolkning på ett icke konventionellt sätt. När
man vet att energi ej kan förbrukas utan endast omvandlas kan man därför fråga sig viiCARL JOHAN LJUNGBERG:
Rättssäkerhet och demokrati
Ett uttryck för demokratiernas problem idag
är det ökande intresset för juridiska och rättsliga former. Med ökat förlitande på dessa
hoppas många stävja en växande och alltmer
finförgrenad statsmakt.
Vid ett seminarium hösten 1984 behandlade förlaget Ratio några till detta fenomen
anknutna frågor. Nu föreligger boken Rättssäkerhet och demokrati (Ratio 1985). Som
professor Torgny Segerstedt betonar i förordet har intresset för rättssäkerhet idag flera
specifika förevändningar. Men motiven är
liknande. Temat kunde lika väl ha kallats
”naturrättens död och uppståndelse” .
Allt flera människor förnimmer sålunda,
att det finns värden som bör stä över det
nationella styresskicket, dvs inte framstår
som nog skyddade av detta. Det kan gälla
501
ken systematisk felsyn vi får då vi talar om
energiproduktion. Vi kan distribuera och omvandla energi men inte producera som vi tankemässigt förleds att tro av vårt språkbruk.
.Begrepp som BNP uppfattar vi som positivt
och eftersträvar att det skall öka. Men ekologiskt och termodynamiskt innebär det att vi
är angelägna att snabbt omvandla resurser till
sopor, låt vara att människan under en kort
intermediär fas tillgodogör sig verksamheten.
Vikten av att kritiskt värdera språket framgår härvid som angelägen så att felaktigt
språk inte förleder oss till felaktigt tänkande
och skadligt handlande.
För människor som arbetar med industrialiserings- och samhällsfrågor utgör denna
bok en utomordentlig sammanställning av
fakta och medger vidgning till angränsande
områden. För personer som undrar hur
mänskligheten skall kunna hantera alla fakta
den känner är den en inspirationskälla.
individuella värden (rätten till liv), men också
kollektiva, t ex att klara miljö- och kärnvapenhotet, eller mellanstatliga tvistefrågor av
olika slag.
För en växande grupp iakttagare är rättssä-
kerheten också ett krav för kulturell och ekonomisk kreativitet och förnyelse. Det betonas av flera författare i boken.
Rättsosäkerhet och godtycke kan uppträda
trots (eller kanske därför) att individernas
handlingar blivit alltmer inspunna i lagar och
regleringar. Nils-Eric Sandberg ger en nyttig
provkarta på sådana lagar, inte minst från
organisationernas och arbetsrättens område.
Han ger följande bestämning av rättssäkerhet: ”att inte utsättas för åtgärder som utan
mitt initiativ eller mitt godkännande begränsar min rörelsefrihet i juridisk eller ekonol
\
502
misk mening, eller vållar mig ekonomisk skada, och som vidtagits av organisation vari jag
på eget initiativ inträtt som medlem.” (s 93)
I vad mån LO:s löntagarfonder, kollektivanslutningen till SAP, eller den fackliga
intresseentreprenaden i vid mening möter de
krav Sandberg uppställer kan läsaren själv
avgöra.
I den vilja som idag märks att komplettera
den politiskt-demokratiska metoden finns
ofta en riktig impuls. Men, som Stig Strömholm framhåller i boken, det finns också ett
visst önsketänkande när det gäller vad juridik
och rätt kan göra. Demokratins svagheter
kan inte lösas blott genom en ”flykt till juridiken”. Folkstyresmodellen må ibland likna en
”opåverkbar och irrationell naturkraft”, en
stärkt lagprövning eller skiljedom lockar trötta beslutsfattare och politiskt förfördelade
parter. Det är därför inte givet att sädana
medel nöjaktigt löser de konflikter som folkstyret skapar.
Rättssäkerhet & demokrati har sitt värde
främst som inledande kartläggning av sitt om
räde. Demokratins nuvarande problem nöd
vändiggör dock en skarpare analys och nyformulering av grunderna för vårt styresskick än
vad boken ger. Det är t ex synd att de ansatser till naturrättsresonemang som görs inte
fullföljs. Här skulle en fruktbar väg ha kunnat
öppnas. Det hade varit intressant att sök
ifrågasätta den i Sverige (i alla politiska läger)
vanliga misstron mot tanken att lagarna uttrycker ”någon sorts oföränderlig rättvi a”,
för att tala med Carl Lidbom.
Genom att mänga former av individuella
rättighetsstereotyper frodats i modern tid ha
själva naturrätten fallit i vanrykte. Vi kommer därför inte ifrån vad Leo Strauss uttryckt
så, att ”blotta faktum att vi kan väcka frågan
om vårt samhälles ideal visar, att det finns
något i människan som inte är helt och hållet i
slaveri under samhället”. Man hoppas dock
att Ratio fortsätter den värdefulla debatt som
inletts med Rättssäkerhet & demokrati.
det biologiska systemet. Detta förhällande
medför att människans värderingar och livsstil medför besvärande konsekvenser för det
ekologiskt lämpliga. Som kulturbyggare synes den urbaniserade människan att sträva
efter att bygga en kultur som inte hör till den
biologiska sfären.
De ovan nämnda exemplen frän boken är
enbart glimtar frän mänga områden. Trots att
man tycker att den lätt skulle kunna hemfalla
åt klagomål och jämmer är den anmärkningsvärt neutral i sin beskrivning även om författaren inte alltid kan dölja var han har sina
sympatier. Konstruktiva synpunkter finns
även och undertonen är optimistisk.
Ett viktigt inslag är att flera begrepp f’ar en
tolkning på ett icke konventionellt sätt. När
man vet att energi ej kan förbrukas utan endast omvandlas kan man därför fråga sig viiCARL JOHAN LJUNGBERG:
Rättssäkerhet och demokrati
Ett uttryck för demokratiernas problem idag
är det ökande intresset för juridiska och rättsliga former. Med ökat förlitande på dessa
hoppas många stävja en växande och alltmer
finförgrenad statsmakt.
Vid ett seminarium hösten 1984 behandlade förlaget Ratio några till detta fenomen
anknutna frågor. Nu föreligger boken Rättssäkerhet och demokrati (Ratio 1985). Som
professor Torgny Segerstedt betonar i förordet har intresset för rättssäkerhet idag flera
specifika förevändningar. Men motiven är
liknande. Temat kunde lika väl ha kallats
”naturrättens död och uppståndelse” .
Allt flera människor förnimmer sålunda,
att det finns värden som bör stä över det
nationella styresskicket, dvs inte framstår
som nog skyddade av detta. Det kan gälla
501
ken systematisk felsyn vi får då vi talar om
energiproduktion. Vi kan distribuera och omvandla energi men inte producera som vi tankemässigt förleds att tro av vårt språkbruk.
.Begrepp som BNP uppfattar vi som positivt
och eftersträvar att det skall öka. Men ekologiskt och termodynamiskt innebär det att vi
är angelägna att snabbt omvandla resurser till
sopor, låt vara att människan under en kort
intermediär fas tillgodogör sig verksamheten.
Vikten av att kritiskt värdera språket framgår härvid som angelägen så att felaktigt
språk inte förleder oss till felaktigt tänkande
och skadligt handlande.
För människor som arbetar med industrialiserings- och samhällsfrågor utgör denna
bok en utomordentlig sammanställning av
fakta och medger vidgning till angränsande
områden. För personer som undrar hur
mänskligheten skall kunna hantera alla fakta
den känner är den en inspirationskälla.
individuella värden (rätten till liv), men också
kollektiva, t ex att klara miljö- och kärnvapenhotet, eller mellanstatliga tvistefrågor av
olika slag.
För en växande grupp iakttagare är rättssä-
kerheten också ett krav för kulturell och ekonomisk kreativitet och förnyelse. Det betonas av flera författare i boken.
Rättsosäkerhet och godtycke kan uppträda
trots (eller kanske därför) att individernas
handlingar blivit alltmer inspunna i lagar och
regleringar. Nils-Eric Sandberg ger en nyttig
provkarta på sådana lagar, inte minst från
organisationernas och arbetsrättens område.
Han ger följande bestämning av rättssäkerhet: ”att inte utsättas för åtgärder som utan
mitt initiativ eller mitt godkännande begränsar min rörelsefrihet i juridisk eller ekonol
\
502
misk mening, eller vållar mig ekonomisk skada, och som vidtagits av organisation vari jag
på eget initiativ inträtt som medlem.” (s 93)
I vad mån LO:s löntagarfonder, kollektivanslutningen till SAP, eller den fackliga
intresseentreprenaden i vid mening möter de
krav Sandberg uppställer kan läsaren själv
avgöra.
I den vilja som idag märks att komplettera
den politiskt-demokratiska metoden finns
ofta en riktig impuls. Men, som Stig Strömholm framhåller i boken, det finns också ett
visst önsketänkande när det gäller vad juridik
och rätt kan göra. Demokratins svagheter
kan inte lösas blott genom en ”flykt till juridiken”. Folkstyresmodellen må ibland likna en
”opåverkbar och irrationell naturkraft”, en
stärkt lagprövning eller skiljedom lockar trötta beslutsfattare och politiskt förfördelade
parter. Det är därför inte givet att sädana
medel nöjaktigt löser de konflikter som folkstyret skapar.
Rättssäkerhet & demokrati har sitt värde
främst som inledande kartläggning av sitt om
räde. Demokratins nuvarande problem nöd
vändiggör dock en skarpare analys och nyformulering av grunderna för vårt styresskick än
vad boken ger. Det är t ex synd att de ansatser till naturrättsresonemang som görs inte
fullföljs. Här skulle en fruktbar väg ha kunnat
öppnas. Det hade varit intressant att sök
ifrågasätta den i Sverige (i alla politiska läger)
vanliga misstron mot tanken att lagarna uttrycker ”någon sorts oföränderlig rättvi a”,
för att tala med Carl Lidbom.
Genom att mänga former av individuella
rättighetsstereotyper frodats i modern tid ha
själva naturrätten fallit i vanrykte. Vi kommer därför inte ifrån vad Leo Strauss uttryckt
så, att ”blotta faktum att vi kan väcka frågan
om vårt samhälles ideal visar, att det finns
något i människan som inte är helt och hållet i
slaveri under samhället”. Man hoppas dock
att Ratio fortsätter den värdefulla debatt som
inletts med Rättssäkerhet & demokrati.