Ledare; Välfärd och valfrihet

r
Välfärd och valfrihet
Det finns ett gammalt populärt talesätt
som heter att Sverige är frihetens stamort på jorden. Vi svenskar tycker om att
tänka på oss själva och vårt land i dessa
termer. Arvet från biskop Thomas Frihetssång och dalkarlarnas sturska självständighet vårdar vi gärna.
Och visst har Sverige under skeden av
sin historia haft mindre av förtryck och
mer av frihet för sina medborgare än
andra med oss jämförbara västeuropeiska länder. Trälsystemet som existerade i
Sverige förlorar sig någonstans i den
svenska historiens tidiga gryning. Feodalsystemet med dess livegna bönder
etablerades aldrig i Sverige. Bondeståndets självklara frihet och myndighet är
en viktig förklaring till vår känsla för friheten som en naturlig del av vårt nationella arv.
Men hur står det till med friheten i
dagens svenska samhälle? Står vi oss
fortfarande väl i jämförelse med övriga
västeuropeiska nationer? Svaret måste
tyvärr bli nej. Sverige har hamnat i en
process, där det offentligas och olika
korporationers tillväxt har blivit sådan
att den enskildes livsutrymme och valmöjligheter förträngs.
I Sverige får vi inte fritt välja läkare.
Det får man i Danmark. I Sverige har
föräldrarna inget fritt val mellan olika
skolor. Det har föräldrarna i Danmark. I
Sverige får ett företag inte anlita en hantverkare om denne inte är med i facket. I
Sverige får inte elever och föräldrar hjälpa till med sysslor i skolan, då protesterar facket. l Sverige skall det inte få finnas enskilda daghem, fritidshem, skolor
eller pensionärshem. Också privata läkares och tandläkares verksamhet försvå-
ras allt mera.
l Sverige syftar Dagmar-lagstiftningen
till att stänga de få andningshål som återstår för privatvården. l centralstyrda
kommunistiska Kina uppmuntrar nu
myndigheterna privata initiativ, alltifrån
privata apotek till sjukstugor och läkarpraktik.
En skakande illustration till vart de
offentliga monopolens maktanspråk leder i Sverige är fallet Niklas. Niklas som
vid hjärtstillestånd inte fick närmaste
hjälp därför att landstinget beslutat att
den privata läkatjouren inte skulle fålarmas.
l Sverige är skattesystemet sådant att
majoriteten av familjer inte kan förbättra
sin ekonomi av egen kraft. Man är helt
beroende av de bidrag politikerna beslutar. l Sverige är skatterna sådana att arv
i form av aktier konfiskeras. I Sverige
. socialiseras företagen stegvis med hjälp
av pengar som skattevägen tas ut ur samma företag. I Sverige tvingas en näringsidkare i konkurs därför att han måste
betala en annan företagares skatteskulder.
Sverige har under socialdemokratisk
ledning blivit ett land där den enskildes
rörelsefrihet, bestämmanderätt och nä-
ringsfrihet starkt beskurits. I dessa hänseenden avlägsnar sig Sverige från utvecklingen i övriga Västeuropa och närmar sig de mera rigida maktstrukturerna
i öst, där den enskildes roll är liten.
Socialiseringen är som mest omfattande på tjänstesektorn. Ändå är det på
tjänstesektorn som valfriheten är allra
väsentligast för den enskilde. Barnens
skola är för föräldrarna viktigare än valet
av bil. Någon form av valfrihet i vården
och servicen är viktigare för den sjuke
och för pensionären än valet av semesDet är också på tjänstesektorn
företagsamhet och ny teknik i förskulle kunna skapa många nya
och förbättra serviceutbudet. På vä-
samhällsområden finns i dag i
fllllltlkf:n ingen fri etableringsrätt. Viienskild entreprenör kan t ex konkurin med de kommunala daghemmen
lid deras stora statliga och kommunala
ibventioner?
Den socialistiska välfärdsvisionen i all
•välmening blir i sitt uniforma utföranleoch med sina maktanspråk till slut en
61
tvångströja för samhället och den enskilde. Välfärdsstaten som i sin begynnelse
ökade den enskildes rörelsefrihet hotar
nu med sin tyngd samma frihet.
Frågan inför framtiden är om något av
dalkarlarnas sturskhet finns kvar i den
svenska folksjälen. Det är vi själva som
avgör om vi villlåta frihetsvindar vädra i
och reformera välfärdsbygget, eller om
vi stillatigande skall acceptera att vår
medborgerliga valfrihet successivt beskärs.