Peter Stein; Stärkt ägarmakt – och starka fackföreningar
1986
Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.
Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.
Öppna PDF
Öppna text
för dem i Väst har minskat katastrofalt –
en påminnelse som vi bör ta till oss!
Trots allt finns det ännu en och annan
röst som inte hunnit tystas, någon enstaka författare som inte har resignerat med
oförrättat ärende. ”Och det är mycket
möjligt att den där författaren, om man
PETER STEIN:
489
inte sätter honom i fängelse, slår ner honom i en port eller driver honom till
hjärtinfarkt, med tiden tvingas lämna sitt
land och nästa gäng framträder här, inför
er”, skriver Vladimir N Vojnovitj med
sorgsen stämma frän Miinchen.
Stärkt ägarmakt – och starka fackföreningar
R
edan de gamla grekerna förstod
äganderättens betydelse. Sä t ex
menade Plato att enskild äganderätt skulle främja ekonomisk effektivitet
genom att människor arbetade mer och
bättre om de personligen fick tillgodogö-
ra sig frukterna härav. Samtidigt förordade han kollektivt ägande för de styrande klasserna just för att undvika att de
vägleddes av ekonomisk vinningslystnad.
Carl-Johan Westholm: Stärkt ägarmakt
– och starka fackföreningar SAF, I985
Äganderätten har genom historien
intagit en central roll i politik, samhällsforskning, och varit föremål för fle- ·
ra politiska, religiösa och akademiska
strider. Egendom är stöld! utropade
Pierre Joseph Proudhon, en utopisk socialist i slutet av 1800-talet.
De senaste 20 åren har frågor rörande
äganderätt på nytt frän en viktig roll i
vetenskaplig forskning framför allt i
USA. Tvärvetenskaplig analys mellan
ekonomi och juridik, det som kallas
Economics of Law eller The property
Rights School har lämnat värdefulla rön.
Grunden för denna forskning är givetvis
att det spelar stor roll för individers beteende, ekonomiska framsteg, graden av
individuell frihet, etc, vilken typ av
äganderättsförhållanden som gäller.
Douglas North, ekonom i USA, har i ett
betydelsefullt ekonomisk-historiskt verk
(The Rise of The Western Worid, tillsammans med Robert Paul Thomas,
Cambridge 1973), visat att ekonomisk
tillväxt per capita inte började med den
industriella revolutionen, utan betydligt
tidigare i Holland och England. I dessa
länder hade man långt kommen enskild
äganderätt vilket innebar att enskilda
fick skörda frukterna av lyckade ekonomiska satsningar och bära kostnaderna
av felaktiga. Att enskild äganderätt är
grunden för individuell frihet har såväl
frihetens försvarare som motständare in- ………….._________________________
490
sett. Ty endast om den enskilde har en
skyddad sfär som ingen överhet hur som
helst får inkräkta på kan han fatta egna
beslut och forma sin tillvaro efter egna
önskemål.
Modern äganderättsforskning har ägnat olika företagsorganisationer och då
framför allt aktiebolag stort intresse.
Carl-Johan Westholms skrift är ett bidrag i den andan. På 40 sidor ger författaren en lätt och välskriven presentation
av vad ett aktiebolag är, varför det är utformat som det är, hur och varför ägarmakten urholkas i Sverige, samt vad
man kan göra för att stärka den. Tonvikten ligger på juridiska och ekonomiska
spörsmål.
Med äganderätt till en tillgång avses
rätten att äga den, att ändra dess innehåll
och form samt överlåta äganderätten till
någon annan. Vanligen ses äganderätten
som äganderätt till något föremål. Mer
korrekt är att se det som en relation mellan olika individer med avseende på tillgångar.
Som Westholm påpekar är aktiebolag
en frivillig sammanslutning, eller om
man så vill en uppsättning kontrakt. Aktiebolag har inte uppstått för att någon
kunde förutse dess fördelar. Det moderna aktiebolaget uppstod gradvis och
spontant mot slutet av 1800-talet, därför
attjust den bolagsformen visade sig bäst
kunna lösa en mängd problem man stod
inför. Genom allmän handel med aktier
kunde enskilda sprida sina risker, samtidigt som företag härigenom kunde få tillgång till de stora kapitalmängder som
krävdes.
Systemet där aktieägarna erhåller
vinsten och drar upp de allmänna riktlinjerna löser på ett genialt sätt också ett
antal problem. Aktieägarna satsar kapital och tar risken av att inte få någon
avkastning innan övriga förpliktelser honorerats. Härigenom kan andras ersättning göras säkrare. Genom att göra aktieägarnas ersättning beroende av hur
mycket företaget genererar därutöver
skapas incitament för dem att se till att
verksamheten bedrivs så effektivt som
möjligt. De fungerar som en regulator för
systemet.
Den som på detta sätt tar på sig risken
måste ha ett motsvarande inflytande
över verksamheten. Om man via skatter,
regleringar o d uttunnar äganderätten på-
verkar detta, som Westholm visar,
människors sätt att agera.
Westholm föreslår en ny företagsform,
aktiebolag med stärkt ägarmakt. Hans
resonemang bygger på ett gammalt förslag av nobelpristagaren F A Hayek som
varit inne på tanken att varje aktieägare
borde själv disponera hela den vinst per
aktie som redovisas för varje verksamhetsår. Författaren understryker att
reformerad ägarmakt måste kombineras
med minskad skatt på utdelningar.
I Sverige har man i mer än 8 år debatterat löntagarfonder och hithörande
äganderättsproblem. Trots detta är insikterna i dessa frågor bristfälliga, något
som varit uppenbart i debatten om utvecklingen på börsen. Carl-Johan
Westholms skrift är därför ett välkommet inlägg. Förhoppningsvis kan
skriften bidra till att rensa upp i debatten
och bidra till ökad insikt om betydelsen
av att stärka ägarmakten för den ekonomiska effektivitetens och den individuella frihetens skull.
en påminnelse som vi bör ta till oss!
Trots allt finns det ännu en och annan
röst som inte hunnit tystas, någon enstaka författare som inte har resignerat med
oförrättat ärende. ”Och det är mycket
möjligt att den där författaren, om man
PETER STEIN:
489
inte sätter honom i fängelse, slår ner honom i en port eller driver honom till
hjärtinfarkt, med tiden tvingas lämna sitt
land och nästa gäng framträder här, inför
er”, skriver Vladimir N Vojnovitj med
sorgsen stämma frän Miinchen.
Stärkt ägarmakt – och starka fackföreningar
R
edan de gamla grekerna förstod
äganderättens betydelse. Sä t ex
menade Plato att enskild äganderätt skulle främja ekonomisk effektivitet
genom att människor arbetade mer och
bättre om de personligen fick tillgodogö-
ra sig frukterna härav. Samtidigt förordade han kollektivt ägande för de styrande klasserna just för att undvika att de
vägleddes av ekonomisk vinningslystnad.
Carl-Johan Westholm: Stärkt ägarmakt
– och starka fackföreningar SAF, I985
Äganderätten har genom historien
intagit en central roll i politik, samhällsforskning, och varit föremål för fle- ·
ra politiska, religiösa och akademiska
strider. Egendom är stöld! utropade
Pierre Joseph Proudhon, en utopisk socialist i slutet av 1800-talet.
De senaste 20 åren har frågor rörande
äganderätt på nytt frän en viktig roll i
vetenskaplig forskning framför allt i
USA. Tvärvetenskaplig analys mellan
ekonomi och juridik, det som kallas
Economics of Law eller The property
Rights School har lämnat värdefulla rön.
Grunden för denna forskning är givetvis
att det spelar stor roll för individers beteende, ekonomiska framsteg, graden av
individuell frihet, etc, vilken typ av
äganderättsförhållanden som gäller.
Douglas North, ekonom i USA, har i ett
betydelsefullt ekonomisk-historiskt verk
(The Rise of The Western Worid, tillsammans med Robert Paul Thomas,
Cambridge 1973), visat att ekonomisk
tillväxt per capita inte började med den
industriella revolutionen, utan betydligt
tidigare i Holland och England. I dessa
länder hade man långt kommen enskild
äganderätt vilket innebar att enskilda
fick skörda frukterna av lyckade ekonomiska satsningar och bära kostnaderna
av felaktiga. Att enskild äganderätt är
grunden för individuell frihet har såväl
frihetens försvarare som motständare in- ………….._________________________
490
sett. Ty endast om den enskilde har en
skyddad sfär som ingen överhet hur som
helst får inkräkta på kan han fatta egna
beslut och forma sin tillvaro efter egna
önskemål.
Modern äganderättsforskning har ägnat olika företagsorganisationer och då
framför allt aktiebolag stort intresse.
Carl-Johan Westholms skrift är ett bidrag i den andan. På 40 sidor ger författaren en lätt och välskriven presentation
av vad ett aktiebolag är, varför det är utformat som det är, hur och varför ägarmakten urholkas i Sverige, samt vad
man kan göra för att stärka den. Tonvikten ligger på juridiska och ekonomiska
spörsmål.
Med äganderätt till en tillgång avses
rätten att äga den, att ändra dess innehåll
och form samt överlåta äganderätten till
någon annan. Vanligen ses äganderätten
som äganderätt till något föremål. Mer
korrekt är att se det som en relation mellan olika individer med avseende på tillgångar.
Som Westholm påpekar är aktiebolag
en frivillig sammanslutning, eller om
man så vill en uppsättning kontrakt. Aktiebolag har inte uppstått för att någon
kunde förutse dess fördelar. Det moderna aktiebolaget uppstod gradvis och
spontant mot slutet av 1800-talet, därför
attjust den bolagsformen visade sig bäst
kunna lösa en mängd problem man stod
inför. Genom allmän handel med aktier
kunde enskilda sprida sina risker, samtidigt som företag härigenom kunde få tillgång till de stora kapitalmängder som
krävdes.
Systemet där aktieägarna erhåller
vinsten och drar upp de allmänna riktlinjerna löser på ett genialt sätt också ett
antal problem. Aktieägarna satsar kapital och tar risken av att inte få någon
avkastning innan övriga förpliktelser honorerats. Härigenom kan andras ersättning göras säkrare. Genom att göra aktieägarnas ersättning beroende av hur
mycket företaget genererar därutöver
skapas incitament för dem att se till att
verksamheten bedrivs så effektivt som
möjligt. De fungerar som en regulator för
systemet.
Den som på detta sätt tar på sig risken
måste ha ett motsvarande inflytande
över verksamheten. Om man via skatter,
regleringar o d uttunnar äganderätten på-
verkar detta, som Westholm visar,
människors sätt att agera.
Westholm föreslår en ny företagsform,
aktiebolag med stärkt ägarmakt. Hans
resonemang bygger på ett gammalt förslag av nobelpristagaren F A Hayek som
varit inne på tanken att varje aktieägare
borde själv disponera hela den vinst per
aktie som redovisas för varje verksamhetsår. Författaren understryker att
reformerad ägarmakt måste kombineras
med minskad skatt på utdelningar.
I Sverige har man i mer än 8 år debatterat löntagarfonder och hithörande
äganderättsproblem. Trots detta är insikterna i dessa frågor bristfälliga, något
som varit uppenbart i debatten om utvecklingen på börsen. Carl-Johan
Westholms skrift är därför ett välkommet inlägg. Förhoppningsvis kan
skriften bidra till att rensa upp i debatten
och bidra till ökad insikt om betydelsen
av att stärka ägarmakten för den ekonomiska effektivitetens och den individuella frihetens skull.