Dagens frågor
1986
Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.
Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.
Öppna PDF
Öppna text
Dagens frågor
Olof Palme är död. Ett helt folk sörjer. Sorgen har många orsaker. Det är
inte bara sorgen över Olof PaJmes person, en sorg som når över partigränserna. Den sorgen blandas också med den chock och förtvivlan som många
känner över att detta kunde hända i Sverige.
Arne Ruth, kulturchef på Dagens Nyheter, har på ett fint sätt tolkat dessa
känslor. Han jämförde det svenska folkets reaktion nu med dess reaktion
efter det att Per Albin dött av en hjärtattack på spårvagnen hem till Bromma. Då överlevde Sverige, men Sverige lade sig ner och dog en smula när
Olof Palme förblödde i snömodden på Sveavägen.
Det som dog med Olof Palme var enligt Arne Ruth drömmen om Sverige
som ett undantag, en dröm som har närts av den osannolika tur som under
170 år har låtit Sverige stå utanför de europeiska inbördeskrigen. In i det
sista har vi svenskar burit Äppelviken i våra hjärtan. Men den moderna
världen tillåter inga undantag, skrev han.
Men det kanske inte bara var drömmen om Sverige som ett undantag som
dog. Det var kanske också drömmen om Sverige som en regel, som för
många dog med Olof Palme.
Man kan föreställa sig att Olof Palme arbetade för att hela världen skulle
bli ett svenskt Äppelviken. Det är inget dåligt mål. Men det är svårt att
uppnå. Och för att uppnå det behövs det, tror de som tvivlade på de vägar
som Olof Palme förespråkade, mer tid och framför allt andra medel.
Orden om våra bästa stämningars längtan är vackra. Alla som sysslar med
politik och frågan om det goda samhällets utseende och uppnående har
någonstans i sig denna längtan. Det är i den insikten som den verkliga
grunden läggs för den gemenskap över parti- och åsiktsgränser som de tle ta
svenskar idag mer än någonsin efterlyser och känner behov av.
Vår chock inför mordet beror på det avstånd vi i vårt samhälle känner
inför våldet som politiskt medel. Trots skilda åsikter och den ibland hetsiga
debatt, som är demokratins privilegium, är det den närhet vi har till varandra som ändå känns tydligast efter mordet.
Bilar bättre än båtar?
När regeringen skulle lägga ner Uddevallavarvet fick Volvo genom ett märkligt
beslut inte bara lokaliseringsstöd utan
också rätt att använda 12 miljarder ur
sina investeringsfonder för att investera
mindre än två miljarder i Uddevalla.
Volvo fick till och med rätt att
da medel som ännu inte var eller är
satta till fonden.
Genom att Volvo sade sig ha för
att bygga en bilfabrik i Uddevalla
sig Saab i Trollhättan, på pendl
stånd från Uddevalla, inte längre
bygga ut i Trollhättan, därför att de inte
kunde få tillräckligt med arbetskraft.
Dessutom kan man anta att man på
Saab ansåg att det vore bra om också
Saab skulle få loss 12 miljarder kronor ur
ina investeringsfonder.
Så har också skett. När Kockum i
Malmö skulle läggas ner kom turen till
Saab.
Akutmottagningen i industridepartementet sägs vara stängd. Men pengarna
flödar ändå.
Är det då klokt eller inte att bygga
bilar istället för båtar? Om detta äger inte
SvT någon särskild kompetens. Det vet
bara marknaden.
Det hade därför varit principiellt bättre att fördela dessa 12-24 miljarder till
företagsamheten i dess helhet och att sedan låta marknadens informationssytern och de osynliga hand styra investeringarna.
Man kan inte vara säker på att marknadens osynliga hand hade varit lika givmild mot P G Gyllenhammar och Volvo
somThage G Petersons för väljarna klart
ynliga hand har varit.
Kommunisterna är kommunister
Ju titiekanslern, JK, har beslutat att en
medlem av vänsterpartiet-kommunisterna, Vpk, inte får ingå i denjury som skall
fria eller fälla Svenska Dagbladet för
de s, enligt ÖB, regeringen och JK, snarast landsförrädiska verksamhet bestå-
ende i att informera det svenska folket
83
om sovjetiska aktiviteter, underrättelseoperationer och krigsförberedelser av
olika slag riktade mot Sverige.
Detta har lett till att kommunister och
andra vänsteranhängare har blivit upprörda. Skulle man inte kunna lita på att
Vpk-are är demokrater, frågar de upprört.
Nej, självfallet inte. Vpk-arna är inte
demokrater; de är ju kommunister.
För den som villläsa mera rekommenderar vi Jörn Svenssons bok ”Du skall ta
ledningen och makten”, 1975 års upplaga, sid 206-209: ”Först och främst är
övergången till socialismen betingad av
en objektiv social utvecklingsprocess.
Denna kan aldrig i längden hållas tillbaka, än mindre kan den fås att gå i motsatt
riktning …
Teoretiskt vore det möjligt att borgerliga grupper under ett socialistiskt samhällssystem skulle vinna ett val till folkrepresentationen. Men det kan självklart
inte betyda återgång till kapitalismen …
Skulle det i det socialistiska Sverige
vara olagligt att väcka frågan om inskränkning eller raserande av det beslutssystem socialismen byggt upp och
om ersättande av detta med ett beslutssystem i kapitalistiska former …
Något verkställande av sådana beslut
ska inte lagligen kunna ske. Det ska
tvärtom ankomma på den socialistiska
statsmakten att med tillgängliga maktmedel bekämpa sådana försök.”
Olof Palme är död. Ett helt folk sörjer. Sorgen har många orsaker. Det är
inte bara sorgen över Olof PaJmes person, en sorg som når över partigränserna. Den sorgen blandas också med den chock och förtvivlan som många
känner över att detta kunde hända i Sverige.
Arne Ruth, kulturchef på Dagens Nyheter, har på ett fint sätt tolkat dessa
känslor. Han jämförde det svenska folkets reaktion nu med dess reaktion
efter det att Per Albin dött av en hjärtattack på spårvagnen hem till Bromma. Då överlevde Sverige, men Sverige lade sig ner och dog en smula när
Olof Palme förblödde i snömodden på Sveavägen.
Det som dog med Olof Palme var enligt Arne Ruth drömmen om Sverige
som ett undantag, en dröm som har närts av den osannolika tur som under
170 år har låtit Sverige stå utanför de europeiska inbördeskrigen. In i det
sista har vi svenskar burit Äppelviken i våra hjärtan. Men den moderna
världen tillåter inga undantag, skrev han.
Men det kanske inte bara var drömmen om Sverige som ett undantag som
dog. Det var kanske också drömmen om Sverige som en regel, som för
många dog med Olof Palme.
Man kan föreställa sig att Olof Palme arbetade för att hela världen skulle
bli ett svenskt Äppelviken. Det är inget dåligt mål. Men det är svårt att
uppnå. Och för att uppnå det behövs det, tror de som tvivlade på de vägar
som Olof Palme förespråkade, mer tid och framför allt andra medel.
Orden om våra bästa stämningars längtan är vackra. Alla som sysslar med
politik och frågan om det goda samhällets utseende och uppnående har
någonstans i sig denna längtan. Det är i den insikten som den verkliga
grunden läggs för den gemenskap över parti- och åsiktsgränser som de tle ta
svenskar idag mer än någonsin efterlyser och känner behov av.
Vår chock inför mordet beror på det avstånd vi i vårt samhälle känner
inför våldet som politiskt medel. Trots skilda åsikter och den ibland hetsiga
debatt, som är demokratins privilegium, är det den närhet vi har till varandra som ändå känns tydligast efter mordet.
Bilar bättre än båtar?
När regeringen skulle lägga ner Uddevallavarvet fick Volvo genom ett märkligt
beslut inte bara lokaliseringsstöd utan
också rätt att använda 12 miljarder ur
sina investeringsfonder för att investera
mindre än två miljarder i Uddevalla.
Volvo fick till och med rätt att
da medel som ännu inte var eller är
satta till fonden.
Genom att Volvo sade sig ha för
att bygga en bilfabrik i Uddevalla
sig Saab i Trollhättan, på pendl
stånd från Uddevalla, inte längre
bygga ut i Trollhättan, därför att de inte
kunde få tillräckligt med arbetskraft.
Dessutom kan man anta att man på
Saab ansåg att det vore bra om också
Saab skulle få loss 12 miljarder kronor ur
ina investeringsfonder.
Så har också skett. När Kockum i
Malmö skulle läggas ner kom turen till
Saab.
Akutmottagningen i industridepartementet sägs vara stängd. Men pengarna
flödar ändå.
Är det då klokt eller inte att bygga
bilar istället för båtar? Om detta äger inte
SvT någon särskild kompetens. Det vet
bara marknaden.
Det hade därför varit principiellt bättre att fördela dessa 12-24 miljarder till
företagsamheten i dess helhet och att sedan låta marknadens informationssytern och de osynliga hand styra investeringarna.
Man kan inte vara säker på att marknadens osynliga hand hade varit lika givmild mot P G Gyllenhammar och Volvo
somThage G Petersons för väljarna klart
ynliga hand har varit.
Kommunisterna är kommunister
Ju titiekanslern, JK, har beslutat att en
medlem av vänsterpartiet-kommunisterna, Vpk, inte får ingå i denjury som skall
fria eller fälla Svenska Dagbladet för
de s, enligt ÖB, regeringen och JK, snarast landsförrädiska verksamhet bestå-
ende i att informera det svenska folket
83
om sovjetiska aktiviteter, underrättelseoperationer och krigsförberedelser av
olika slag riktade mot Sverige.
Detta har lett till att kommunister och
andra vänsteranhängare har blivit upprörda. Skulle man inte kunna lita på att
Vpk-are är demokrater, frågar de upprört.
Nej, självfallet inte. Vpk-arna är inte
demokrater; de är ju kommunister.
För den som villläsa mera rekommenderar vi Jörn Svenssons bok ”Du skall ta
ledningen och makten”, 1975 års upplaga, sid 206-209: ”Först och främst är
övergången till socialismen betingad av
en objektiv social utvecklingsprocess.
Denna kan aldrig i längden hållas tillbaka, än mindre kan den fås att gå i motsatt
riktning …
Teoretiskt vore det möjligt att borgerliga grupper under ett socialistiskt samhällssystem skulle vinna ett val till folkrepresentationen. Men det kan självklart
inte betyda återgång till kapitalismen …
Skulle det i det socialistiska Sverige
vara olagligt att väcka frågan om inskränkning eller raserande av det beslutssystem socialismen byggt upp och
om ersättande av detta med ett beslutssystem i kapitalistiska former …
Något verkställande av sådana beslut
ska inte lagligen kunna ske. Det ska
tvärtom ankomma på den socialistiska
statsmakten att med tillgängliga maktmedel bekämpa sådana försök.”