Jan-Olof Bengtsson; Russel Kirk
1988
Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.
Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.
Öppna PDF
Öppna text
UllERATUR
JAN-OLOF BENGTSSON:
RusselKirk
D
et har sagts, att i politiken är det
inte vad som sägs, som är viktigast, utan vem som säger det. Detta må äga sin riktighet, men den klassiska
insikten i detta sammanhang är dock att
det avgörande är hurdet sägs.
Konservatism i vår tid är till stor del en
stilistisk fråga- och inte bara en fråga om
stil i språkligt avseende, utan på alla områden. Försvaret för traditionella insikter
och principer rörande samhällets organisation, ekonomin, kulturen, allmänna värden och normer, kräver sin man under
masskulturens, nivelleringens och de radikala ideologiernas massiva belägring.
Mönstren från Athens och Roms rhetorer har bestämt utformningen av politiska anföranden och pamfletter under två-
tusen år. Få politiska debattörer eller politiska ledare av idag äger väl emellertid en
behärskning av vältalighetens hela arsenal
av konstgrepp, av traditionella stilelement, på samma nivå som Russel Kirk.
Kirk är veteranen i den amerikanska
efterkrigskonservatismen, i mycket frögivaren och inspiratören till och motorn
bakom hela den rörelse som kulminerat i
Reaganeran.
Välbläddrad i klassikerna sedan barndomen och utrustad med sällspord energi
och talang har han skakat centralplanerare, kollektivister, flumpedagoger och
många andra i den modernistiska kulturens kuriosakabinett under snart fyra decennier. Hans frihetliga konservatism är
helgjuten, motsägelsefri, konsekvent. Den
är aldrig ansatt av dubier eller pressad till
eftergifter. Därför har den också ägt en
kraft att övertyga som få jämförbara försök i den fria världen under denna tid.
Kirks verk kunde till en början framkalla kommentarer som att Kirk var ”född
tvåhundra år för sent och ifel land”. Detta
var förvisso en kvickhet då, men Kirk visade sig snart vara mannen som verkligen
förmådde formulera en traditionalistisk
ståndpunkt utan stilbrott, utan alltför
mycket pose av sublim heroism och tragisk värdighet i försvaret av civilisationen
gentemot det annalkande barbariet. Kirk
nådde verkligen läsarna: hans försvar för
kulturens traditionella värden, religionen,
den moraliska ordningen, den fria företagsamheten, ”the wisdom of our ancestors” o s v stod plötsligt först på dagordningen och var högsta mode. Whittaker
Chambers, mannen som avslöjade Alger
Hiss’ kommunistiska infiltration, hyllade i
sin recension i Time Kirks ”The Conservalive Mind” från 1954 som ”århundradets viktigaste bok”. T S Eliot, Kirks vän
och kollega från klubbarna i Edinburgh,
där Kirk bedrivit studier, var ”djupt imponerad”.
Alltifrån denna tid formade tillsammans med Kirk män som William F BuckIey Jr, George Will, John Hallowell, Richard Weaver och invandrande europeer
med unika erfarenheter som Peter Viereck, Leo Strauss och Eric Voegelin en
konservativ intellektuell strömning i USA
utan motstycke under 1900-talet, en historisk överraskningför många, en källa till
förnyad inspiration för vacklande europeer, som här fick se den gamla världens
ideer uppborstade, med återvunnen friskhet, sammanställda på ett sätt som åter
lyfte fram den bärkraft, den giltighet och
sanning som gått förlorad under lager av
ideologiskt testuggen på den egna kontinenten. Här hade man både motivation
och distans nog för att ge sig i kast med de
idehistoriska studier, klargöranden och
omprövningar, som en kultur i utförsbacke krävde. En kanske oundviklig artificiell framtoning har förekommit här och
där, men detta förtar ej helhetsintrycket
att detta är ett av de viktigaste kulturella
fenomenen i vår tid.
Åsikter om den naturliga aristokratin,
om uppbyggliga kvaliteter i konsten, musiken och litteraturen, om ”kapitalismens”
verkliga väsen, värden och drivkrafter –
de som ofta förtigs även av den mest brinnande nyliberal idag i hans, när allt kommer omkring,jämförelsevis tämligen timida formella utläggningar- åsikter om allt
detta som i Sverige inte hörts sedan Geijers dagar, förs här åter fram som den enda, den självklara lösningen på nuets problem. Den konservative kan ge detta realistiska erkännande utan omsvep till kapitalisten, ty han vet att denne är en tidlös
och universell karaktärstyp med en oumbärlig uppgift i samhället: att skapa materiellt välstånd. Till skillnad från många liberaler vet han emellertid också, att den
lärde och helgonet också de är tidlösa universella karaktärstyper, välsignade med
än mer sällsynta naturens gåvor, och därför överordnade. Den radikale intellektualisten, ideologen, däremot, ser han
som ett slags monstrum, en naturvidrighet, en tillfällig olyckshändelse. När skall
böcker som Kirks ”A Program for Conservatives” med dess nyktra blick på tillvarons realiteter, de som den barnslige radikalen i sitt alexanderhuggslika tänkande ej uthärdar, men som i rätt ljus till stor
del är omistliga värden i livets och skapelsens egen skönhet, hans ”Academic Freedom” med dess rätta förståelse av vad
som skiljer verklig bildning från formlöst
uppstaplad faktakunskap, hans ”Enemies
453
of the Permanent Things”, med dess skarpa kritik mot den roman- och diktkonst
som ej intar en meningsfull plats i ett moraliskt universum med genuin värdeupplevelse och målbestämdhet – när
skall sådana böcker åter kunna skrivas i
vårt land?
Kirk har erbjudits – och tackat nej till
– ett flertal tungt vägande poster i Reagan-administrationen. Han är en välkommen talare vid Heritage Foundation i
samma stad, med president Reagan och
vicepresident Bush i auditoriet. Han har
bakom sig en remarkabel bana med viktiga insatser på de flesta områden i samtidskulturen, en allsidighet värdig de ”kristna
gentlemen” från Burkes dagar som varit
hans norm och ideal. Bland annat har han
startat tidskriften ”Modern Age”, han har
en egen kolumn i ”National Review”, och
han utger själv ”The University Bookman”. Hans jättelika jubileumsskrift ”The
Roots of America Order”, utgiven i sarnband med tvåhundraårsjubileet 1976,
som visar hur arvet från Athen, Rom och
Jerusalem ligger till grund också för dagens amerikanska samhälle, håller på att
förvandlas till en stor 1V-serie i tretton
entimmesavsnitt
Kirk har kallat sig själv ”a bohemian tory”. Omgiven av lärjungar och likasinnade
bebor han sitt gamla spökslott Piety Hill i
Mecosta, Michigan, och de samlingar av
sagor och berättelser från Kirks penna,
som stundom dyker upp på diskarna, bekräftar bilden av en sann traditionalist,
som förstår vikten av det rika fantasilivet,
av den mödosamma personliga karaktärsdaningen som grund för ett välmående samhälle. Det finns ingen väg udenom
detta. Liberalismen kräver konservatismens motvikt. Det är inte bara så, att
454
marknadsekonomin alstrar värden. Det
är också så, att värden alstrar marknadsekonomin. Och Kirks huvudsakliga budskap är, att ett helt spektrum av onyttiga
värden breder ut sig långt bortom både
ekonomins och politikens horisonter –
något som varje första klassens företagsledare anar där han tar sig tid att vandra
omkring i kontinentens museer och
drömmer om att gå till historien som kulturlivets mecenat. Det är dessa värden
som ytterst är avgörande för ett sant
mänskligt liv och ett sant civiliserat samARVID FREDBORG:
Den tyska frågan
G
lädjande nog har det tyska problemet uppmärksammats under
senare år i Sverige mer än på
länge, låt vara att mycket av det som publicerats, särskilt i svensk press, alltför
mycket varit Lesefruchte och alltför litet
självständigt tänkande.
Tage Lindbom: Fallet Tyskland. Norrna
1988
Men undantag finns. Ett sådant är en
essäsamling av fil dr Tage Lindbom med
titeln ”Fallet Tyskland”. Det ger en del av
bakgrunden till den tyska nationens sö-
kande efter identitet. De första kapitlen
behandlar konfrontationen mellan grekisk-romersk och germansk civilisation
och påvemaktens teokratiska anspråk
contra kejsarmakten samt det tyska mehälle. ”Beyond the Dreams of Avarice” är
följaktligen titeln på en av Kirks viktigaste
böcker.
Jag t o m läser lite ibland”, utbrister
Blake earrington till sitt försvar i första
avsnittet av ”Dynastin”; det gör aldrig JR
Ewing. Ett exempel från den amerikanska
masskultur som Kirk analyserat långt mer
djupgående än exempelvis Adorno/
Horkheimer. Det finns förvisso ett USA
bortom Harlem och Dallas. Russeli Kirks
verk väntar på hugade översättare.
deltida samhällets utveckling. Författaren
konstaterar, att på 1600-talet två utländska makter intervenerade med ödesdigert
resultat för den tyska nationen. Den westfaliska freden resulterade i att Tyskland i
stället för att bli en nationalstat som segrarna, Frankrike och Sverige, blev en
splittrad kvarleva från medeltidens feodalism. Frågan är likväl, om inte den konfessionella splittringen skulle ha lagt avgörande hinder i vägen för grundandet av
ett enhetligt tyskt rike även utan den franska och svenska interventionen. Essäerna
om upplysningstidens inverkan i Tyskland syns mig vara litet knapphändiga,
medan den tyska romantiken på 1800-
talet behandlas desto utförligare.
Man får måhända inte något grepp om
Frankfurt-parlamentets roll. Men med
rätta betonas betydelsen av en av Bis·
JAN-OLOF BENGTSSON:
RusselKirk
D
et har sagts, att i politiken är det
inte vad som sägs, som är viktigast, utan vem som säger det. Detta må äga sin riktighet, men den klassiska
insikten i detta sammanhang är dock att
det avgörande är hurdet sägs.
Konservatism i vår tid är till stor del en
stilistisk fråga- och inte bara en fråga om
stil i språkligt avseende, utan på alla områden. Försvaret för traditionella insikter
och principer rörande samhällets organisation, ekonomin, kulturen, allmänna värden och normer, kräver sin man under
masskulturens, nivelleringens och de radikala ideologiernas massiva belägring.
Mönstren från Athens och Roms rhetorer har bestämt utformningen av politiska anföranden och pamfletter under två-
tusen år. Få politiska debattörer eller politiska ledare av idag äger väl emellertid en
behärskning av vältalighetens hela arsenal
av konstgrepp, av traditionella stilelement, på samma nivå som Russel Kirk.
Kirk är veteranen i den amerikanska
efterkrigskonservatismen, i mycket frögivaren och inspiratören till och motorn
bakom hela den rörelse som kulminerat i
Reaganeran.
Välbläddrad i klassikerna sedan barndomen och utrustad med sällspord energi
och talang har han skakat centralplanerare, kollektivister, flumpedagoger och
många andra i den modernistiska kulturens kuriosakabinett under snart fyra decennier. Hans frihetliga konservatism är
helgjuten, motsägelsefri, konsekvent. Den
är aldrig ansatt av dubier eller pressad till
eftergifter. Därför har den också ägt en
kraft att övertyga som få jämförbara försök i den fria världen under denna tid.
Kirks verk kunde till en början framkalla kommentarer som att Kirk var ”född
tvåhundra år för sent och ifel land”. Detta
var förvisso en kvickhet då, men Kirk visade sig snart vara mannen som verkligen
förmådde formulera en traditionalistisk
ståndpunkt utan stilbrott, utan alltför
mycket pose av sublim heroism och tragisk värdighet i försvaret av civilisationen
gentemot det annalkande barbariet. Kirk
nådde verkligen läsarna: hans försvar för
kulturens traditionella värden, religionen,
den moraliska ordningen, den fria företagsamheten, ”the wisdom of our ancestors” o s v stod plötsligt först på dagordningen och var högsta mode. Whittaker
Chambers, mannen som avslöjade Alger
Hiss’ kommunistiska infiltration, hyllade i
sin recension i Time Kirks ”The Conservalive Mind” från 1954 som ”århundradets viktigaste bok”. T S Eliot, Kirks vän
och kollega från klubbarna i Edinburgh,
där Kirk bedrivit studier, var ”djupt imponerad”.
Alltifrån denna tid formade tillsammans med Kirk män som William F BuckIey Jr, George Will, John Hallowell, Richard Weaver och invandrande europeer
med unika erfarenheter som Peter Viereck, Leo Strauss och Eric Voegelin en
konservativ intellektuell strömning i USA
utan motstycke under 1900-talet, en historisk överraskningför många, en källa till
förnyad inspiration för vacklande europeer, som här fick se den gamla världens
ideer uppborstade, med återvunnen friskhet, sammanställda på ett sätt som åter
lyfte fram den bärkraft, den giltighet och
sanning som gått förlorad under lager av
ideologiskt testuggen på den egna kontinenten. Här hade man både motivation
och distans nog för att ge sig i kast med de
idehistoriska studier, klargöranden och
omprövningar, som en kultur i utförsbacke krävde. En kanske oundviklig artificiell framtoning har förekommit här och
där, men detta förtar ej helhetsintrycket
att detta är ett av de viktigaste kulturella
fenomenen i vår tid.
Åsikter om den naturliga aristokratin,
om uppbyggliga kvaliteter i konsten, musiken och litteraturen, om ”kapitalismens”
verkliga väsen, värden och drivkrafter –
de som ofta förtigs även av den mest brinnande nyliberal idag i hans, när allt kommer omkring,jämförelsevis tämligen timida formella utläggningar- åsikter om allt
detta som i Sverige inte hörts sedan Geijers dagar, förs här åter fram som den enda, den självklara lösningen på nuets problem. Den konservative kan ge detta realistiska erkännande utan omsvep till kapitalisten, ty han vet att denne är en tidlös
och universell karaktärstyp med en oumbärlig uppgift i samhället: att skapa materiellt välstånd. Till skillnad från många liberaler vet han emellertid också, att den
lärde och helgonet också de är tidlösa universella karaktärstyper, välsignade med
än mer sällsynta naturens gåvor, och därför överordnade. Den radikale intellektualisten, ideologen, däremot, ser han
som ett slags monstrum, en naturvidrighet, en tillfällig olyckshändelse. När skall
böcker som Kirks ”A Program for Conservatives” med dess nyktra blick på tillvarons realiteter, de som den barnslige radikalen i sitt alexanderhuggslika tänkande ej uthärdar, men som i rätt ljus till stor
del är omistliga värden i livets och skapelsens egen skönhet, hans ”Academic Freedom” med dess rätta förståelse av vad
som skiljer verklig bildning från formlöst
uppstaplad faktakunskap, hans ”Enemies
453
of the Permanent Things”, med dess skarpa kritik mot den roman- och diktkonst
som ej intar en meningsfull plats i ett moraliskt universum med genuin värdeupplevelse och målbestämdhet – när
skall sådana böcker åter kunna skrivas i
vårt land?
Kirk har erbjudits – och tackat nej till
– ett flertal tungt vägande poster i Reagan-administrationen. Han är en välkommen talare vid Heritage Foundation i
samma stad, med president Reagan och
vicepresident Bush i auditoriet. Han har
bakom sig en remarkabel bana med viktiga insatser på de flesta områden i samtidskulturen, en allsidighet värdig de ”kristna
gentlemen” från Burkes dagar som varit
hans norm och ideal. Bland annat har han
startat tidskriften ”Modern Age”, han har
en egen kolumn i ”National Review”, och
han utger själv ”The University Bookman”. Hans jättelika jubileumsskrift ”The
Roots of America Order”, utgiven i sarnband med tvåhundraårsjubileet 1976,
som visar hur arvet från Athen, Rom och
Jerusalem ligger till grund också för dagens amerikanska samhälle, håller på att
förvandlas till en stor 1V-serie i tretton
entimmesavsnitt
Kirk har kallat sig själv ”a bohemian tory”. Omgiven av lärjungar och likasinnade
bebor han sitt gamla spökslott Piety Hill i
Mecosta, Michigan, och de samlingar av
sagor och berättelser från Kirks penna,
som stundom dyker upp på diskarna, bekräftar bilden av en sann traditionalist,
som förstår vikten av det rika fantasilivet,
av den mödosamma personliga karaktärsdaningen som grund för ett välmående samhälle. Det finns ingen väg udenom
detta. Liberalismen kräver konservatismens motvikt. Det är inte bara så, att
454
marknadsekonomin alstrar värden. Det
är också så, att värden alstrar marknadsekonomin. Och Kirks huvudsakliga budskap är, att ett helt spektrum av onyttiga
värden breder ut sig långt bortom både
ekonomins och politikens horisonter –
något som varje första klassens företagsledare anar där han tar sig tid att vandra
omkring i kontinentens museer och
drömmer om att gå till historien som kulturlivets mecenat. Det är dessa värden
som ytterst är avgörande för ett sant
mänskligt liv och ett sant civiliserat samARVID FREDBORG:
Den tyska frågan
G
lädjande nog har det tyska problemet uppmärksammats under
senare år i Sverige mer än på
länge, låt vara att mycket av det som publicerats, särskilt i svensk press, alltför
mycket varit Lesefruchte och alltför litet
självständigt tänkande.
Tage Lindbom: Fallet Tyskland. Norrna
1988
Men undantag finns. Ett sådant är en
essäsamling av fil dr Tage Lindbom med
titeln ”Fallet Tyskland”. Det ger en del av
bakgrunden till den tyska nationens sö-
kande efter identitet. De första kapitlen
behandlar konfrontationen mellan grekisk-romersk och germansk civilisation
och påvemaktens teokratiska anspråk
contra kejsarmakten samt det tyska mehälle. ”Beyond the Dreams of Avarice” är
följaktligen titeln på en av Kirks viktigaste
böcker.
Jag t o m läser lite ibland”, utbrister
Blake earrington till sitt försvar i första
avsnittet av ”Dynastin”; det gör aldrig JR
Ewing. Ett exempel från den amerikanska
masskultur som Kirk analyserat långt mer
djupgående än exempelvis Adorno/
Horkheimer. Det finns förvisso ett USA
bortom Harlem och Dallas. Russeli Kirks
verk väntar på hugade översättare.
deltida samhällets utveckling. Författaren
konstaterar, att på 1600-talet två utländska makter intervenerade med ödesdigert
resultat för den tyska nationen. Den westfaliska freden resulterade i att Tyskland i
stället för att bli en nationalstat som segrarna, Frankrike och Sverige, blev en
splittrad kvarleva från medeltidens feodalism. Frågan är likväl, om inte den konfessionella splittringen skulle ha lagt avgörande hinder i vägen för grundandet av
ett enhetligt tyskt rike även utan den franska och svenska interventionen. Essäerna
om upplysningstidens inverkan i Tyskland syns mig vara litet knapphändiga,
medan den tyska romantiken på 1800-
talet behandlas desto utförligare.
Man får måhända inte något grepp om
Frankfurt-parlamentets roll. Men med
rätta betonas betydelsen av en av Bis·