Arvid Fredborg; Den tyska frågan
1988
Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.
Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.
Öppna PDF
Öppna text
454
marknadsekonomin alstrar värden. Det
är också så, att värden alstrar marknadsekonomin. Och Kirks huvudsakliga budskap är, att ett helt spektrum av onyttiga
värden breder ut sig långt bortom både
ekonomins och politikens horisonter –
något som varje första klassens företagsledare anar där han tar sig tid att vandra
omkring i kontinentens museer och
drömmer om att gå till historien som kulturlivets mecenat. Det är dessa värden
som ytterst är avgörande för ett sant
mänskligt liv och ett sant civiliserat samARVID FREDBORG:
Den tyska frågan
G
lädjande nog har det tyska problemet uppmärksammats under
senare år i Sverige mer än på
länge, låt vara att mycket av det som publicerats, särskilt i svensk press, alltför
mycket varit Lesefruchte och alltför litet
självständigt tänkande.
Tage Lindbom: Fallet Tyskland. Norrna
1988
Men undantag finns. Ett sådant är en
essäsamling av fil dr Tage Lindbom med
titeln ”Fallet Tyskland”. Det ger en del av
bakgrunden till den tyska nationens sö-
kande efter identitet. De första kapitlen
behandlar konfrontationen mellan grekisk-romersk och germansk civilisation
och påvemaktens teokratiska anspråk
contra kejsarmakten samt det tyska mehälle. ”Beyond the Dreams of Avarice” är
följaktligen titeln på en av Kirks viktigaste
böcker.
Jag t o m läser lite ibland”, utbrister
Blake earrington till sitt försvar i första
avsnittet av ”Dynastin”; det gör aldrig JR
Ewing. Ett exempel från den amerikanska
masskultur som Kirk analyserat långt mer
djupgående än exempelvis Adorno/
Horkheimer. Det finns förvisso ett USA
bortom Harlem och Dallas. Russeli Kirks
verk väntar på hugade översättare.
deltida samhällets utveckling. Författaren
konstaterar, att på 1600-talet två utländska makter intervenerade med ödesdigert
resultat för den tyska nationen. Den westfaliska freden resulterade i att Tyskland i
stället för att bli en nationalstat som segrarna, Frankrike och Sverige, blev en
splittrad kvarleva från medeltidens feodalism. Frågan är likväl, om inte den konfessionella splittringen skulle ha lagt avgörande hinder i vägen för grundandel av
ett enhetligt tyskt rike även utan den franska och svenska interventionen. Essäerna
om upplysningstidens inverkan i Tysk·
land syns mig vara litet knapphändiga,
medan den tyska romantiken på 1800-
talet behandlas desto utförligare.
Man får måhända inte något grepp om
Frankfurt-parlamentets roll. Men med
rätta betonas betydelsen av en av Bismareks ideologiska motspelare, Constantin Frantz, federalismens förespråkare,
mestadels okänd utanför Tyskland. Bismarck och det wilhelminska Tyskland beröres mera i förbigående, tills författaren
kommer till nederlaget 1918 och Versailles. Det kan inte nog erinras om att förhandlingarna och freden innebar ett klart
brott mot Wilsons fjorton punkter, som
varit grunden för vapenstilleståndet. ”Det
är då möjligt för fransmannen Clemenceau att utan att själv bli ställd inför någon
moralisk domstol driva den tesen att den
mäktige grannen i öster en gång för alla
skall försvagas så att den ej förmår att
återigen gripa till vapen.”
Detta var en orimlighet. Vi vet, vad
som sedan hände. Weimar-republiken
uppfattades som ”ett tomrum”. Den hotades både av dem som ville åstadkomma
en konservativ revolution och av den allt
starkare nationalsocialistiska rörelsen,
som gick till storms mot 1789 års ideer. ”I
Hitlers föreställningsvärld skall fruktan
och lidandet åter få fullt insteg. Mot det
goda och fredliga livet ställs det farofyllda,
det heroiska. Mot frihet och oberoende
ställs underkastelse, tjänande, lydnad …
Hitlerismen avvisar folksuveräniteten,
455
maJOritetsprincipen, parlamentarismen,
den fria debatten. Hitlerismen skjuter den
ur de elitära grupperna formade viljan i
förgrunden.” Rasen blir kärnpunkten.
”Blodsmystiken behärskar Hitlers föreställningsvärld.”
Här och var finns korrekturfel, ibland
också något enstaka sakfel. BethmannHolweg var inte tysk ministerpresident
utan rikskansler. Ockupationen av Ruhrområdet i januari 1923 gjordes av Frankrike och var följaktligen inte en ”allierad”
aktion. På svenska borde det till sist heta
Venedig, Neapel och Florens och inte Venezia, Napoli och Firenze.
Det är likväl marginella fel. Boken är
som sagt inte en tysk historia utan en samling essäer om det tyska problemet genom
tiderna. Där saknas därför naturligt nog
mycket, som skulle höra till bilden, exempelvis nationalsocialismens österrikiska
förebilder, N.S.D.A.P:s rekrytering och
stöd hos de tyska arbetarna, etc. Men Tage Lindbom har skrivit en bok, som inte
lämnar någon likgiltig, präglad av kunskap och omdöme- som man kunde vänta sig av en intellektuell av klass.
marknadsekonomin alstrar värden. Det
är också så, att värden alstrar marknadsekonomin. Och Kirks huvudsakliga budskap är, att ett helt spektrum av onyttiga
värden breder ut sig långt bortom både
ekonomins och politikens horisonter –
något som varje första klassens företagsledare anar där han tar sig tid att vandra
omkring i kontinentens museer och
drömmer om att gå till historien som kulturlivets mecenat. Det är dessa värden
som ytterst är avgörande för ett sant
mänskligt liv och ett sant civiliserat samARVID FREDBORG:
Den tyska frågan
G
lädjande nog har det tyska problemet uppmärksammats under
senare år i Sverige mer än på
länge, låt vara att mycket av det som publicerats, särskilt i svensk press, alltför
mycket varit Lesefruchte och alltför litet
självständigt tänkande.
Tage Lindbom: Fallet Tyskland. Norrna
1988
Men undantag finns. Ett sådant är en
essäsamling av fil dr Tage Lindbom med
titeln ”Fallet Tyskland”. Det ger en del av
bakgrunden till den tyska nationens sö-
kande efter identitet. De första kapitlen
behandlar konfrontationen mellan grekisk-romersk och germansk civilisation
och påvemaktens teokratiska anspråk
contra kejsarmakten samt det tyska mehälle. ”Beyond the Dreams of Avarice” är
följaktligen titeln på en av Kirks viktigaste
böcker.
Jag t o m läser lite ibland”, utbrister
Blake earrington till sitt försvar i första
avsnittet av ”Dynastin”; det gör aldrig JR
Ewing. Ett exempel från den amerikanska
masskultur som Kirk analyserat långt mer
djupgående än exempelvis Adorno/
Horkheimer. Det finns förvisso ett USA
bortom Harlem och Dallas. Russeli Kirks
verk väntar på hugade översättare.
deltida samhällets utveckling. Författaren
konstaterar, att på 1600-talet två utländska makter intervenerade med ödesdigert
resultat för den tyska nationen. Den westfaliska freden resulterade i att Tyskland i
stället för att bli en nationalstat som segrarna, Frankrike och Sverige, blev en
splittrad kvarleva från medeltidens feodalism. Frågan är likväl, om inte den konfessionella splittringen skulle ha lagt avgörande hinder i vägen för grundandel av
ett enhetligt tyskt rike även utan den franska och svenska interventionen. Essäerna
om upplysningstidens inverkan i Tysk·
land syns mig vara litet knapphändiga,
medan den tyska romantiken på 1800-
talet behandlas desto utförligare.
Man får måhända inte något grepp om
Frankfurt-parlamentets roll. Men med
rätta betonas betydelsen av en av Bismareks ideologiska motspelare, Constantin Frantz, federalismens förespråkare,
mestadels okänd utanför Tyskland. Bismarck och det wilhelminska Tyskland beröres mera i förbigående, tills författaren
kommer till nederlaget 1918 och Versailles. Det kan inte nog erinras om att förhandlingarna och freden innebar ett klart
brott mot Wilsons fjorton punkter, som
varit grunden för vapenstilleståndet. ”Det
är då möjligt för fransmannen Clemenceau att utan att själv bli ställd inför någon
moralisk domstol driva den tesen att den
mäktige grannen i öster en gång för alla
skall försvagas så att den ej förmår att
återigen gripa till vapen.”
Detta var en orimlighet. Vi vet, vad
som sedan hände. Weimar-republiken
uppfattades som ”ett tomrum”. Den hotades både av dem som ville åstadkomma
en konservativ revolution och av den allt
starkare nationalsocialistiska rörelsen,
som gick till storms mot 1789 års ideer. ”I
Hitlers föreställningsvärld skall fruktan
och lidandet åter få fullt insteg. Mot det
goda och fredliga livet ställs det farofyllda,
det heroiska. Mot frihet och oberoende
ställs underkastelse, tjänande, lydnad …
Hitlerismen avvisar folksuveräniteten,
455
maJOritetsprincipen, parlamentarismen,
den fria debatten. Hitlerismen skjuter den
ur de elitära grupperna formade viljan i
förgrunden.” Rasen blir kärnpunkten.
”Blodsmystiken behärskar Hitlers föreställningsvärld.”
Här och var finns korrekturfel, ibland
också något enstaka sakfel. BethmannHolweg var inte tysk ministerpresident
utan rikskansler. Ockupationen av Ruhrområdet i januari 1923 gjordes av Frankrike och var följaktligen inte en ”allierad”
aktion. På svenska borde det till sist heta
Venedig, Neapel och Florens och inte Venezia, Napoli och Firenze.
Det är likväl marginella fel. Boken är
som sagt inte en tysk historia utan en samling essäer om det tyska problemet genom
tiderna. Där saknas därför naturligt nog
mycket, som skulle höra till bilden, exempelvis nationalsocialismens österrikiska
förebilder, N.S.D.A.P:s rekrytering och
stöd hos de tyska arbetarna, etc. Men Tage Lindbom har skrivit en bok, som inte
lämnar någon likgiltig, präglad av kunskap och omdöme- som man kunde vänta sig av en intellektuell av klass.